Svenska ElektronikForumet

Fanns det olika diskettstationer? Kapacitet?
Har inte riktigt förstått det här med Metric-märkta datorer kontra Luxor! Såldes dom parallellt eller först som Metric?
Hur TRS-80 kompatibel är den? Dvs kan man köra trs-80 program på den direkt?
Fanns det olika expansionslådor?
Det här med styr och regler är ju extra intressant, lustigt att inte fler (hobby)datorer från denna tid satsade på detta! Dom enda andra exemplen jag vet om är att man hade vic20/c64 till att styra modelljärnvägar med och atari hade något slags mät-interface, förutom hembyggda applikationer då!

För att klargöra för min köpestråd! http://elektronikforumet.com/forum/view ... 11&t=69960
Fanns två olika nätdelar, en tidig som är inbyggd i monitorn och senare version där nätdel och rf-modulator är hopbyggda!
Det finns två olika bandspelare en tidig toppladdad(820) och en senare frontladdad(abc821)

Det måste finnas en bra beskrivning av detta. Men jag tror att Metric var en av huvudstartarna innan Luxor fick i uppdrag att tillverka.
Mycket var ju grejor som Lasse Karlsson hade tagit fram som kort i DIAB.
Man la inte mycket på minnet på det viset.
Men det finns ju fler här som har bättre koll på historien.

Det här är en bra beskrivning som jag minns den.
http://www.hultsfred.org/abc80.htm

Ja, det fanns olika diskettstationer

-Luxors diskettstation ABC (samma som ABC830)
-Metric FD2/FD2U
-Tranfor Datadisc 82

Luxors diskettstationkräver att man har expantionschassie med floppykontroller/promkort med DOS. Dessa finns inbyggda i de andra båda.

Luxors och Tranfors stationer klarar 160k disketter. FD2 klarar 80k om jag minns rätt.

Det fanns två olika expantionslådor som Luxor tillhandahöll. ABC890/Expantionslåda ABC och ABC894. Jag tror inte att ABC894 hade plats för minneskort (men det gick att lösa med en adapter tror jag).

Okej! Är det nåt enhetligt diskformat? Går det använda disketter mellan olika enheter?

Apropå "nätdel" så fanns det en låda med transformator + videoutgång + högtalare ..

Den är inte alls kompatibel med TRS-80. Även om TRS-80 var en stark inspirationskälla när de tog fram ABC 80.

För att reda ut Metric kontra Luxor...
Scandia Metric och DIAB började konstruera ABC80 men saknade tillverkningskapacitet. Luxor hade kapacitet så det räckte, så de fick komma med. Sen tog de över alltihop
Har för mig att Metric och Luxor gjorde hälften var av den första serien av ABC80; totalt 5-6000 maskiner.

Sen var inte ABC80 en hobbydator utan inriktade sig på företagsmarknaden. 1978 fanns det inte så jättemånga hobbydatorer, det var först några år senare som det började dyka upp hemdatorer.

Även om den inte inriktade sig på hobbyanvändare så upplever i alla fall jag att det var där den tog mark.

Min farsa köpte en på firman men både han och jag "lekte" ju mer med den än den användes skarpt. Iofs så började han så småningom använda den för bokföring och fakturering, men faktureringen tror jag han skrev eget program för (och skrev ut på en typhjulsskrivare, han tyckte inte matrisskrivare var snyggt för fakturorna). Tittar man på hur det såg ut i diskettlådan så var det spel och sånt som dominerade om man tittade på antalet program (sen hade ju farsan många disketter med "data" för bokföringen etc).

Sen kom ju ABC-klubben.

ABC-80 såldes med KASSETTDÄCK, alltså vanliga musikkassetter! Det fanns då inga disketter eller floppydiskstationer, de kom senare. Jag har min kvar ännu. FUNGERANDE!

Platis skrev:Det här med styr och regler är ju extra intressant, lustigt att inte fler (hobby)datorer från denna tid satsade på detta!

Att det sällan gjordes sånt berodde på att datorerna var dyra (ABC 80 kostade tydligen 6000kr när den var ny, vilket tydligen omräknat blir ca 20000kr i dagens penningvärde) men just de som konstruerade ABC tillverkade ändå redan diverse styr-fixa-dona-grejer så därför var det väl nära till hands att de såg till att även ABC 80 kunde användas för styr-regler-grejer.

Tjena! Då har man hunnit bekanta sig med ABC-80 lite! Mycket trevligt!
Efter lite inledande fix;
en dålig lödning 7805(antagligen utbytt nån gång)
puts av ic-ben (antydan till oxid känns som rätt vanligt problem på så här gamla datorer, speciellt om dom legat i garage eller dyl, nån som har en bra kemisk lösning på problemet?)
och en tillfällig fuskreparation av tangentbordet
Så vaknade den till liv!
Bilder!

MiaM skrev:

Platis skrev:Det här med styr och regler är ju extra intressant, lustigt att inte fler (hobby)datorer från denna tid satsade på detta!

Att det sällan gjordes sånt berodde på att datorerna var dyra (ABC 80 kostade tydligen 6000kr när den var ny, vilket tydligen omräknat blir ca 20000kr i dagens penningvärde) men just de som konstruerade ABC tillverkade ändå redan diverse styr-fixa-dona-grejer så därför var det väl nära till hands att de såg till att även ABC 80 kunde användas för styr-regler-grejer.

Det var nog ändå rätt billigt 1978, dom första c64:orna kostade väl runt 5000-6000kr (1983) innan priserna sjönk drastiskt!

Grattis, kul att du fått igång den!

Första datorspelet jag spelade hette "Saab 96" på ABC80 och laddades in från kassett såklart. Hade dessa i skolan (med bl.a. reläkort via parallellport tror jag) och senare också ABC800 som ju hade färg.

De absolut första ABC80 datorerna såldes med en vanlig radiorecorder som bandstation, men byttes väldigt snabbt till den model som ni pratar om här, jag missade precis att få radiorecordern när jag köpte mitt exemplar av ABC80 slutet av 1978, fick vänta ganska länge på att få datorn (tyckte jag då) och kostade 7000kr. Monitorn hade vit färg på höljet vilket snart ändrades till den begie färgen som övriga delar hade.

Behövs det nya skumpaddar till tangentbord så skulle nog jag och Mediespecialist här på EF kunna fixa laserskurna sådana för en vettig peng.
De har då klister på en sida. Det man gör är att man spar foliebitarna från originalpaddarna, fäster dom på de nya skumpaddarna med klistersidan, sen limmar man fast de nya paddarna på den hårda bottenplattan som satt på originalpaddarna.
Jag gjorde det med min ABC-80 och det funkar superbra! Helt klart värt arbetet, och väldigt enkelt att göra.