Svenska ElektronikForumet

Hej!
Första inlägget här på denna fantastiska del av webben som jag har observerat från säkert avstånd en längre tid....

Jag har en fråga angående en s.k. flyback-diod som man sätter vid reläer.
Ponera att jag har 5st reläer (spolar) parallellkopplade med varandra. Behöver jag en diod vid varje relä eller räcker det med en diod för samtliga reläer? Läste någonstans att man ska ha dioden så nära reläet som det bara går.
DVS alternativ A eller B i bilden nedan.

Jag kommer använda en 3.3V spänningsregulator och reläerna är av modell G6J-2FL-Y (Bifogar datablad).

Följdfrågor:
•Gör det någon skillnad vart man placerar brytarna?
•Hur påverkar kabellängder?
•Är det någon speciell sorts diod som rekommenderas?

Tusen tack för er tid!

Dioderna ska sitta vid varje relä och direkt över spolarna - samt en diod per relä. Ingen brytare mellan relä o spola eller liknande.

Ok, det var så det ska vara... Tack för hjälpen!

Hur stor kan spiken väntas bli? DVS vad behöver dioden klara av?

Läste också i en annan tråd att man kan använda en kondensator istället, hur fungerar det?

Om du styr relät med en brytare så är det bara brytaren du skyddar. I det fallet kan du nog hoppa över dioden.

Rent teknisk kan pulsens strömstyrka inte överstiga strömmen som behövs för att dra spolen. I detta fall rör det sig om 48mA och bara för att vara säker skulle jag välja en diod som klarar 100mA eller mer. Spänningen är 3V i backriktningen, alltså lär den knappast vara ett stort problem.

En kondensator kan göra jobbet också, den har dock den nackdel att det dras en ganska stor strömpuls när reläet slår på. Om detta sedan är ett problem beror på själva design, drivtransistor osv. Man brukar därför ha en diod i serie med ett motstånd, detta ger sanna snubberfunktion men utan starka strömmar. Rent faktisk finns det komponenter med båda inbyggda, som t.ex. 65-632-82.

Man använder dock dessa mest vid AC eller högre spänningar, till ditt bruk är dioderna bäst.

har man ingen elektronik öht inom synhåll för matningsspänningen så kan man kanske vara utan....
för det bildas en gnista i brytaren vid frånslag och den tar sig över till 3.3 volten....
strömmen genom flybackdiod kopplad direkt på spolen blir inte högre än drivströmmen genom spolen, och ett seriemotstånd minskar inte strömtoppen,
däremot skapar det en spänningsspik.

Spänningstoppen är kontrollerbar genom ohms lag.
Fördelen med ett seriemotstånd är att man drar ur energin fortare ur reläspolen så relät släpper snabbare (mindre ljusbåge i reläkontakterna).
Även strömmen kommer att bli mindre då reläspolen är allt annat än en ideal induktans.
xxargs kan säkert härleda den parallella resistansen.

protte

Finns en tråd för någon månad sedan där det här med snubbers utreds rätt grundligt.
Dock hittar jag den inte nu.

Tack så mycket för alla svar, nu känner jag mig lite klokare.

prototypen skrev:Spänningstoppen är kontrollerbar genom ohms lag.
Fördelen med ett seriemotstånd är att man drar ur energin fortare ur reläspolen så relät släpper snabbare (mindre ljusbåge i reläkontakterna).
Även strömmen kommer att bli mindre då reläspolen är allt annat än en ideal induktans.
xxargs kan säkert härleda den parallella resistansen.

protte

hittar inget om det heller....
ngn som vet kan väl förklara...
varför spänningen över brytaren INTE blir högre om man har ett motstånd i serie med flybackdioden.
jag hävdar att den blir det.

för det är väl en diod vi pratar om och inte en konding...

Med motstånd BLIR det en spänningstopp, med 100 mA genom spolen och 100 ohm i serie med dioden så blir spänningstoppen 10 volt högre än drivspänningen.
Finessen är att energin dras ur fortare och relät släpper snabbare.

Energi=effekt*tid

Med 100mA genom endast diod så ger det effekten 0,6V*0,1A=0,06W (initialt)
Sätter man dit motståndet så blir effekten 10,6V*0,1A = 1,06W (initialt)

Sätter man då ihop detta.

Energi/0,06W = lång tid

Energi/1,06W = kort tid

Protte

Resistansen i spolen glömmer du.

Ja det gjorde jag.....
TS hade ett bilrelä och med 12V och 100 mA så blir det inte så mycket resistans...
Protte

120 Ω är mer än i ditt exempel i alla fall. Så det klingar av snabbare än du det du kallade "kort tid"