Svenska ElektronikForumet

Är här fler än jag som upplever Weller's lödspetsar som sämre numera än de var förr? De får snabbt en oxidhinna och tennet väter spetsen dåligt. Det hjälper inte att stryka mot svamp eller doppa i flux. Den måste strykas mot stålull eller skrapas med en plåtbit i svårere fall för att fungera någorlunda igen. De gamla spetsarna jag har till min TCP-1 fungerar perfekt, medan spetsar till LR-21 samt LT-spetsar är oxidationsbenägna. Använder riktigt blyat tenn med Ersin 362 och flytande RMA-flux, inget miljösurrogat någonstans.

Finns spetsar avsedda enbart för blyfritt. Kanske dina är det?

dom klassiska var ju järnpläterade då järn har förmågan att vätas av bly/tenn-legeringar utan att själv lösas upp.

spetsar avsedd för blyfritt kanske har något annat numera och är känsligare för oxidation?

"spetsar avsedd för blyfritt kanske har något annat numera och är känsligare för oxidation?"

Det var just detta som var frågan. Har ytans beskaffenhet ändrats? Om fler har iakttagit samma förändring utan att samtidigt ha ändrat på något annat skulle vara intressant att få veta.

Det kan ju finnas någon annan miljörelaterad surrogatprodukt som ställer till det, även om tenn och flux utger sig för att vara äkta. Alla komponenter som går lätt att få tag på är ju dessvärre RoHS numera. Mycket har dessutom legat ett antal år. Förr var det inga svårigheter med detta, men det kan ju ha ändrats.

Tänkte just skriva att den senaste jag köpte funkade "som vanligt", men inser att det nog var minst två år sen (troligen tre?) jag köpte den (på elfa) nu, så det kanske inte är så relevant.

Av rent intresse, hur ser oxiden ut som fastnar ? ..likadan som den man normalt stryker av mot en våt svamp utan problem ?

Det ser ut som en mörkt silvergrå beläggning. En klart annorlunda färg och ytstruktur än den som släpper när spetsen stryks mot en fuktig svamp. Hade varit intressant att höra vad någon som var kunnig i kemi/metallurgi hade att säga om den och kanske kunna förklara varför den uppstår.