Svenska ElektronikForumet

Cirka 9mm diameter, 13mm hög, 5,5mm rastermått.

Undrar vad det är för typ, har inte sett sådan förut, som kan ses på bild är det en rödaktig kopp med gul hård massa i botten. Märkningen tolkar jag som 10µF 63V av polär typ, ESR var 0.55 Ohm, uppmätt kapacitans 12µF, X2 klassad förmodar jag (tål 2,5kV spikar).
Så vad är det för variant, är den bra till något särskilt? Hittade två "handfullar" i senaste junk-påsen jag gick igenom.

Är rätt så säker att det är en säkring.
Jag gissar 10A 63V

Näää... varför skulle det finnas + och - på den då? Beteckning X2 och mäta upp 12µF?

Elektrolytkondensator, sannolikt torr. 10µF, max spänning på 63V. En ganska vanlig äldre typ.

Har en torr sådan några särskilt önskvärda egenskaper? Den "vanliga" sorten brukar ha en temperaturmärkning och en livstid på kanske 2000-10000 timmar eller något sådant... Kan man förmoda att denna sorten håller längre?

Roederstein [ROE] aluminium-elektrolyter.
Var vanlig i tele och audio-kretsar, anses numera omoderna.
http://www.ebay.com/itm/6PCS-22uF-40V-R ... 0471428991

Vad har man för något i moderna prylar?

Det beror väldigt mycket på vilken sorts pryl och vilken funktion kondensatorn har där.

Om man ser till livslängden så är det mesta i elektrolytväg rätt dåligt och av varierande kvalitet.
Märkeskondingar som tidigare varit tåliga kan plötsligt visa sej vara bottennapp.
I synnerhet i switchade nätaggregat, där det sker kraftiga uppladdningar och urladdningar är det en bra ide att kraftigt överdimensionera kondensatorn genom att t.ex. halvera kapacitansen men dubblera antalet kondingar.
Likaså max spänning, ta till dubbelt mot vad du behöver.
Kondensatorns data är säkert korrekta och borde kunna dimensioneras efter en given situation, men efter ett år i svettig miljö kan mycket hända. Bl.a är det vanligt att interna förlustresistansen ökar, varvid effektförlusten inuti ökar, vilket får kondingen att åldras ännu snabbare. Till slut slutar det så här
http://www.deviantart.com/download/1886 ... 34ad3b.jpg