Svenska ElektronikForumet

Under gårdagens shoppingtur såg jag en kabelvinda som fick min uppmärksamhet.
Vad jag minns så var det en sådan, fast med 50 meter kabel.
(Sajten i länken har inget som helst samband med butiken eller kabelvindan jag såg igår.)


Det jag först lade märke till var att kabelvindans uttag inte var petskyddade och saknade lock för uttagen.
Är avsaknaden av petskydd ok för användning inomhus?
Jag minns inte något konkret i reglerna kring den här typen av kablar, som ju används vid (tillfälliga) arbeten,
men det känns inte riktigt helt tryggt.


När jag tittade närmare på lappen så såg jag "IP44". Alltså ska den i princip tåla 10 minuter i duschen och en 1mm ståltråd utan att riskera fara.
Konkret så borde den alltså vara godkänd för utomhusbruk? Det tycker jag då rakt inte att den verkar vara.


Har jag missat något eller får ni också bilden av att en sån här kabelvinda knappast kan ha klarat kraven för IP44 ?

Just för byggarbetsplatser är det kanske (??) inte krav på petsäkert, det finns redan så många andra skäl att inte släppa in barn, djur o.s.v. på en byggarbetsplats och dessutom har man ofta många CEE-trefaskablar på marknivå (och de har aldrig petskydd).

För hemmabruk så ska det däremot alltid vara petskydd om jag fattat rätt.

Det lär vara svårt att klara IP44 utan lock. Å andra sidan, hur monterar man lock på en roterande kabelvinda? Enda sättet jag kan komma på är nån slags "strut" typ "vindskyddmössa" för mopedister eller en sån strut som man sätter på djur för att de inte ska röra läkande sår... Ett vanligt lock blir ju felvänt i ca 50% av fallen beroende på hur vindan snurrats...

Kabelvindor med lock...

http://www.jula.se/kabelvinda-15-m-ip44-404024
http://www.jula.se/kabelvinda-40-m-404030

/DeVille

IP44 är IP44, det skiljer inget i kraven för IP44 beroende på tillämpningsområde.

IP-klassen handlar också först och främst om "inträngning", huruvida inträngningen innebär fara eller inte har i princip inte med den vanliga IP-klassen att göra (det finns tilläggsbokstäver för att visa om inträngandet inte orsakar fara).

Det är därför det går att ange IP-klass bara på en tom apparatlåda. Om det handlade om huruvida det blir farligt eller inte skulle ju klassningen bero på vad som finns i lådan.



Det låter som om den där kabelvindan du hittade är ett fall för elsäkerhetsverket. Det går bra att maila dem och tipsa.

"Det är därför det går att ange IP-klass bara på en tom apparatlåda."

Ah, just det ja. Logiskt när man kommer på det.


Jag ska tipsa Elsäkerhetsverket och butiken jag hittade kabelvindorna i.


MiaM:
"Just för byggarbetsplatser är det kanske (??) inte krav på petsäkert"

Precis vad jag funderade på.
I reglerna står det något om att barn (upp till förskoleålder) inte ska kunna komma åt icke-petsäkra uttag.


Men man kan förstås råka illa ut som vuxen också, även om man inte pillar medvetet.
I mitt jobb (teater/ljudjobb mm) ser jag ofta uttag som inte är petsäkra och man får se upp lite.
En skruvmejsel i handen samtidigt som man river av en tejp vid ett uttag, är ingen bra idé..

Det var därför som jag först lade märke till kabelvindan: Det kan ju råka hamna grejer i hålen, främst på en arbetsplats.
Trästickor, spik, grässtrån, vatten/svett, osv.
Det är därför som jag föredrar petskyddat i alla sammanhang.


När det gäller inträngning av vatten/fukt:
Det finns ju inget som hindrar att en kabelvinda kan hamna med uttagen uppåt.
Då är det väl smått omöjligt att designa ett uttag som klarar IP_4 (strilsäkert) när stickproppen är ansluten?
Förutsatt att man inte skickar med en påse..

För visst måste det väl vara så att produkterna testas som de ska användas? Dvs med stickproppar i det här fallet.
Annars vore det hur lätt som helst att klara IP67: Lägg Schweizerost-produkten i en burk med tättslutande lock.


--
Även om tråden handlar om kabelvindor så tycker jag det här är intressant rent allmänt.
Jag har alltid en liten hög kopplingsdosor på lager för diverse projekt som behöver en bra låda.
(Enligt tillverkaren av dosorna så är de inte alls bara för elektriker/elinstallationer, som man läst på forumet tidigare.)
I fräsen sitter det tre, för att slippa att metallspån tränger in till kretskorten.

Snål-jag som köpt på mig en klase av de där billigaste 5/6-vägs jordade grendosorna föredrar däremot uttag utan petskydd efter att alltför många gånger fått använda hammare för att lyckas banka in stickpropparna i uttag med strulande petskydd

I labb är det en dålig idé att ha uttag vända uppåt, hur frestande det än är att ha uttagslister/uttag liggandes på bänken. (Jag är själv skyldig till att synda på den punkten...)

Är det svåra petskydd så brukar det vara vettigare att vicka fram och tillbaka på stickproppen än att ta till våld. Petskyddet är ofta en "vippa" som balanserar på mitten och bara öppnar om man trycker in bägge stiften samtidigt (det är gjort så eftersom barn som petar i uttag normalt bara petar i ett hål i taget, och då öppnar den inte). Är det lite dåligt "centrerat" så hakar den i men kan alltså lossna om man vickar stickproppen lite fram och tillbaka (det fungerar i alla fall alltid för mig).

Använder man hammare så bryter man nog sönder grejerna och då riskerar man ju att få lösa plastbitar som ligger och skräpar inuti.

Jo, de där plastbitarna känner jag till. Den ännu oseriösare varianten är att fortsätta med hammaren och drämma till varje hörn på dosan så att ihopsättningsanordningarna spricker så att man kan ta isär den, hälla ut allt som hör till petskydden, och sen sätta ihop den med gaffa igen. Ytterst oseriöst och jag förnekar all kännedom om att jag skulle gjort så

Det verkar som om det vanligaste problemet är att vipporna inte vill röra sig om avståndet mellan stiften inte är rätt, vanligast med de platta stickpropparna med klenare stift. Som tur är så brukar sådana klena stift också vara så klena att man i stort sett kan bryta isär dem lite med handkraft, åtminstone genom att trycka dem mot t.ex. en bordskant

Egentligen borde man smörja kärvande petskydd med något, men silikonspray sägs vara helt no-no för elkontakter eftersom det också ger ett isolerande skikt på kontaktytorna vilket ger högre övergångsresistans = värme vid hög strömstyrka = brandfara...

De värsta är de petskydd som inte är vippor, utan är som ett litet plastfjäderbelastat lock med fasade kanter som ska glida undan. Båda hålen öppnas alltså åt samma håll. Under detta lock är två hullingar, som fastnar i en grop om man trycker i bara ena hålet. Problemet är att alltihop böjer sig, så att båda hullingarna åker ner i groparna, och det är således omöjligt att stick in en kontakt. Man får vicka och bryta åt alla håll och kanter, och efter minst 10 sekunder får man i kontakten. Oftast är såklart dosan nitad och limmad, så då åker borrmaskinen fram, och vips är där två hål i petskyddet.

Borra genom petskyddet är nog faktiskt en sämre idé än att med hammare "snyggt" slå sönder fästena för nitarna och ta bort petskydden helt. Plastspån som kan ge halvdålig kontakt är kanske inte jättebra...

Undrar om man kan "fixa" sådana petskydd genom att stoppa in två stavad istället för "stift" som håller undan petskyddet, och sen antingen värma på rätt ställe så petskyddet smälter fast i öppet läge, eller kanske hälla in nåt bra lim (ena staven kanske kan vara ihålig, igensatt spets och ett hål borrat precis där man vill att lim ska rinna ut)?

Oj vad jobb man kan lägga ner för att man är för snål att köpa riktiga grendosor.

Äsch. Man håller dosan upp-och-ned och borrar sakta precis tills spetsen går genom och man kan trycka in borret, utan att borra mer. Sen håller man still borret och drar rakt ut. Då hamnar alla spån på golvet.