Svenska ElektronikForumet

Hallå alla glada. Nu får ni gärna skratta men jag hoppas att någon vänlig skäl kan reda ut mina förvirrade tankar.

Jag har nämligen väldigt svårt att förstå skillnaden på spänning och ström.

Jag vet att man har 230 Volt spänning i vägguttagen och att man antagligen kan omvandla det till nåt amperetal (ström) istället. Så långt är jag hyggligt med.
Sedan har man ju en mängd enheter som kräver ström i hushållet. TV, diskmaskin, hårtork och en miljon andra saker som det står olika amperesiffror på.

Det är här min förvirring uppstår. Det finns alltså "spänning" i eljacken men enheterna kräver "ström"? Nu kanske det här är helt uppåt väggarna men om en TV drar t.ex. 1.5 Ampere ström. Varför kan man då inte beräkna om det till spänning istället? Typ 15 Volt eller vad som ni kan tänkas rimligt. Om man då adderar alla dessa enheter i Volt istället så borde man väl veta hur mycket man kan belasta nätet? Typ 15 volt där, 8 volt där, 3,5 volt där osv..

Jag vet ju att min tankebana är fel och inte fungerar. Men kan någon bara få min polett att trilla ner så jag förstår varför?

Nej, vi skrattar inte!
Läs lite här:
http://faktabanken.nu/ohm.htm

Tänk dig att spänningen i vägguttaget är ungefär som vattentrycket
i vattenlednigen före kranen i köket.

Strömmen motsvarar sedan hur mycket vatten som du släpper igenom
kranen per tidsenhet, t.ex 1 liter/minut eller något liknande.

Det har ju ingenting med trycket ("spänningen") i vattenledingen att göra, utan
enbart på hur mycket kranen är öppnad (d.v.s hur mycket ström apparaten "drar").

> ...och att man antagligen kan omvandla det till nåt amperetal (ström) istället.

Nej, det kan man absolut inte. Det är två olika saker.

> Så långt är jag hyggligt med.

Nej, det är du inte...

> Nu kanske det här är helt uppåt väggarna men om en TV drar t.ex. 1.5 Ampere ström.
> Varför kan man då inte beräkna om det till spänning istället?

Därför att det är mått på två helt olika saker.
Spänning är en sak och ström är något annat.

> Men kan någon bara få min polett att trilla ner så jag förstår varför?

Vi kan ju alltid försöka, men har du tryckt in en 5-krona i ett enkornas inkast
så vet i fanken...

Tack för era svar. Men man måste väl kunna beräkna hur många olika enheter man kan belasta ett jack med? Alltså addera de olika amperevärderna på sakerna som sitter i en grendosa t.ex.? Då bör man väl veta hur många ampere jacket kan ge så det inte blir överbelastning? Men det är alltså totalt fel uppfattat?

Edit: Hmm var nog detta jag tänkte på:

"Ström mäts i ampere och förkortas A. I vanliga vägguttag kan man ofta ta ut maximalt 6 eller 10 A (detta kan dock vara maxvärde för en grupp vägguttag tillsammans, ibland även tillsammans med t.ex. belysningen i rummet osv). I elektroniksammanhang är strömmarna som flyter i kretsarna ofta betydligt svagare, och uttrycks ofta i milliampere (mA) eller mikroampere (µA), det vill säga tusendels ampere respektive miljondels ampere."

http://faktabanken.nu/ellara.htm

> Men det är alltså totalt fel uppfattat?

Nej, det är helt korrekt !
Om du t.ex har avsäkrat för 10 Ampere, så är det just det som
summan av vad dina apparater "drar" inte får överskrida.

Att det råkar vara 230V i våra vanliga uttag har inget med det att göra.

Jaha är det så. Jag trodde att det var ett sammanhang mellan 230 V som vi har och den ampere man kan få ut. Ja men då hänger jag med någorlunda så långt iaf. Tack!

Elverket försöker hålla 230 V i vanliga Europeiska uttag. Ju lättare det är för elektriciteten att ta sig igenom din apparat. Desto större ledning behövs, dvs ampere.

Och spänning * ström = hur starkt det är dvs, effekt.

Spänning * ström * tid = hur mycket energi som gått åt.

Om vi utgår ifrån att man förbrukar 8A till en lampa, då är det 8A oavsedd spänningen!

Men på en bil med ett 12V system blir det (8A x 12V =) 96W och i ett vägguttag med 230Vac blir det 1840W.

Strömmen är den samma men spänningen är olika vilket ger olika effekter.

Men det är helt korrekt att addera ihop strömmarna när man ska kolla summan av belastningar. Ibland anges denna max. belastning i Watt o då kanske man får räkna en aning.

Det kan även vara så att man har några enheter som anger förbrukningen i Watt och andra i Amperér, då får man räkna om lite för att få en gemensam enhet på allt.

Men ström är ström och spänning är spänning. De är inte uttryck för samma sak men de beskriver två sidor av samma fenomen.

Lite som en bil:
En parameter är antal sittplatser och en annan parameter är motorstyrkan. De beskriver var sin del men är inte beroende av varandra.

Likaså är det med ström (A) och spänning (V).

Sewage: Du ska hå plus för att du har rätt enhet på rätt storhet. Det är det många nybörjare som inte klarar. Välkommen hit.

Tack alla för era svar. Det underlättar verkligen när någon förklarar och ev tar till exempel. Jag har ju uppenbarligen inte förstått det korrekt genom att läsa andra inlägg/informationer tidigare. Återigen stort tack till er alla.

Edit: Jag läste en annan parallell där spänningen var antalet bilar som står och väntar på ena sidan att få köra över till den andra. Strömmen består av det antalet bilar som passerar per min/timme etc och resistansen är diverse hinder i vägen som bromsar upp trafiken.

Den är väl rätt logisk?

Perfekt.

Spänningen är så att säga "trycket" på något.
För vattenkranen är det hur högt vattentornet står (ungefär).
För ett vägarbete kan det vara längden på köerna. O.s.v.

Strömmen är flödet genom något. Hur många bilar/minut som
passerar ett vägarbete, en bro, en färja eller liknande.

Ja precis. Skönt, då har man rätt bra koll på det iaf. Trevlig påsk på er!

det finns en rolig beskrivande bild här på forumet med tre feta små gubbar ampere, volt, ohm...
minns inte i vilken tråd....

Väldigt bra att du frågade och inte försökte mäta "hur många ampere det finns i ett vägguttag"!

Jag tycker analogin med vatten är den mest pedagogiska. T.ex. kan man se en resistor som en fast strypning av vattenflödet, en pot (kopplad som reostat) som en reglerbar strypventil, en kondensator som ett sfäriskt kärl med ett gummimembran (vattnet kan flöda en liten stund tills membranet är spänt, men ett växlande vattenflöde får knappt något motstånd), och en spole som ett längre ihoprullat rör där vattnets massa motsätter sig förändringar av flödet (ett permanent flöde blockeras knappt alls, men ett växlande flöde får det svårare pga massan i vattnet). En diod är en backventil, zenerdiod en backventil med övertrycksfunktion som öppnar i backriktningen vid ett visst tryck, och en bipolär transistor är en ventil som styrs av vattenflödet in på "styr-anslutningen". En fälteffekttransistor är en ventil som styrs av vattentrycket på "styr-anslutningen". En lysdiod är en backventil med ett fönster där man kan se kulan när ventilen är öppen (både i fallet med dioden och lysdioden sitter det en fjäder som håller kulan i stängt läge så det krävs ett visst tryck innan den öppnar).

Måste berömma Walles beskrivning av saker, riktigt bra!