God ide med simuleringstråd (eller kanske underavdelning om det blir frekvent)
När du prova slutsteg - glöm inte att köra mot komplex last som högtalare och vid olika frekvenser - och prova att köra två-tonstest för att titta på intermodulationsprodukter vid olika uteffekter och frekvenser. (örat är mycket känslig för IM då den låter synnerligen disharmoniskt - tänk sprucken högtalare så ger det lite ideer på karaktären) - just höga frekvenser säg 19 och 20 kHz är tvåtonsmätning väldigt bra för att se olinjariteter i den området då 3' övertonen annars ligger på 60 kHz och kanske inte släpps ut ur slutsteget så bra...
inom RF så är det en mycket viktig test för att kolla slutstegs linjeraritet då minsta skrynkel i överföringen gör att man får intermodulationsprodukter att stiga snabbt på var sin sida av tvåtonen (när du gör spectrumanalys/FFT av signalen) IM växer med 3 dB per 1 dB du ökar på uteffekten så den är obarmhärtig när den väldigt snabbt visar en slutstegs faktiska uteffekt/defekt för en viss önskad kvalitet - för ett klass-A RF-slutsteg så brukar man ligga mellan 60 - 70 dB mellan tvåtonen och intermodulationsprodukten på var sida om tvåtonen och ärligt sagt så vet jag inte hur bra/dåligt en HiFi-slusteg är i jämförelse med dagens RF-slusteg när det gäller linjeraritet.
En högtalarmodell är också bra och ha om man vill simulera förstärkarens arbete mot komplex last, det jag funnit är:
Simulering av en färdig 3-vägshögtalare och 'högtalaren' är på höger sida (vänstersida är mätbrygga simulerat för att ta upp en del parametrar) och motsvarar en typisk billigare högtalare man köper på typ Elgiganten och har ganska högt elektrisk Q-värde runt 0.75 - 0.80 vid 70, 85 Hz och 2.1 kHz och är förmodligen ganska ringig och burkig och med rätt taskig transientrespons...
när man tar upp lite elektriska data på kopplingen så får man:
Med med hemsk resonans vid 70 Hz och där spelar det mindre roll om man kör med grov eller klen högtalarkabel eftersom energin som är inmatat i högtalaren inte tar sig ut igen pga. för hög impedans i själva högtalaren och den är 'kyrkklocka' mekanisk på låg frekvens - det ironiska är att lasten är närmast resistiv ur förstärkarens synpunkt just vid 70 Hz men har högt värde vilket gör att den inte tar emot eller lämnar av effekt så bra.
vid lite stimuli:
70 Hz puls 4 perioder och därefter kortsluter polerna för att simulera en slutsteg med '0' Ohm i impedans som alla moderna slutsteg bruka visa. man ser att högtalaren ringer efter en liten stund även när slutsteget är helt tyst - detta pga. högtalarens höga mekaniska Q-värde
0 Ohm vid drivning och 8-Ohm vid dämpning vilket kan representera rörslusteg i dämpfaktor eller väldigt klen högtalarkabel - man ser att högtalare ringer efter betydligt längre i tid och är en orsak till att högtalare upplevs sladdrigare i responsen med för klena högtalarsladdar, har man 4 eller tom 2 Ohms högtalare så ökar förstås kravet på bra sladdar med låg resistans och det är inte utan orsak som man använder 8 Ohm i professionell utrustning där kablarna kan bli långa.
fler tester - se kommentaren i bilderna
notera hur högtalaren hela tiden 'tonar' efter på sin resonansfrekvens när stimuli försvinner och bashögtalarmebranet fortfarande är i rörelse efter 'stimuli' trots att stimuli ligger på helt annan frekvens.
skulle tro att den här högtalare som modellen är byggd efter inte spelar speciellt bra rent transientresponsmässigt...
...
Man skulle teoretiskt kunna göra en egen modell av 'sin' högtalare genom uppmätning impedans enligt första diagrammet (eller motsvarande S11) och därefter så får man försöka göra ett nätverk med så lite antal komponenter som möjligt och enligt kända kopplingsnät som finns för att simulera högtalare så att värden tillsammans liknar exakt den kurvan man mätte upp - en del simuleringsprogram har automatiska solvers där programmet hela tiden justerar komponentvärden och testar med den kända kurvan tills skillnaden mellan dessa är så liten som möjligt.
observera att modellen inte tar upp hur högtalaren låter akustiskt även om man av beteendet och tänkta kopplingsnätet kan dra en del slutsatser som tex bra eller dålig transientsvar då dessa är hårt kopplade till bandbredd, energiövverföring och Q-värde (kvoten av reaktiva delen delat med den resistiva delen i impedansen)
dock är det en hel del jobb med detta och därför är det inte helt lätt att hitta modeller för högtalare inom simuleringsvärlden.
