Sida 1 av 2
Vad göra med saltsyran?
Postat: 16 maj 2005, 21:01:08
av simon78
Jag har nu etsat ett fin-fint kort mha saltsyra, väteperoxid och vatten. Vad ska jag göra med etsvätskan nu när jag är klar? Spara, spola ned, eller?
Postat: 16 maj 2005, 21:20:36
av Icecap
Dunk, sopstationen, farlig kemikalie. Saltsyran i sig är inget problem men det är löst en massa kopper i det och den är farligt.
Postat: 17 maj 2005, 09:17:24
av ensten
Lägger upp den här frågan i ets-faq'en
http://ensten.syntes.net/guider/pcb/
Postat: 17 maj 2005, 09:49:08
av Fagge
Spola ner det sakta i avloppet samtidigt som du har kranen rinnande så det utspädes!. En väl använd etsvätska är i princip död "mättad" så den ska inte utgöra någon fara för ledningar & det brukar bara vara vattenlåset & den första biten som är av metall allt annat är av plast eller betong!.
Postat: 17 maj 2005, 10:38:21
av Icecap
Hallå Fagge!
Det är inte så jävla rätt att spola ut löst koppar, det dödar reningsvärket och man kan (teoretisk) åka dit för det.
Löst koppar är hälsovådligt och ska lämnas till destruktion!
Saltsyran är inte speciellt farligt, likaså väterperoxiden men koppar är!
Ditt råd är direkt olagligt och dumt!
Postat: 17 maj 2005, 10:50:48
av Fagge
Jo men vad är några gram koppar, när fartygen pumpar ut tusentals ton olja i haven stup i kvarten!. & vad gör dom på sopstationen, har dom en trollkar som trollar bort skiten eller?. I slutändan hamnar det i naturen som det en gång kom i från!.
Men hur kinkiga reningsvärken är har jag ingen aning om?.
Postat: 17 maj 2005, 10:52:05
av Mutiaz
Man kunde väl inte ha det i burk för det skulle ju explodera ju..
Postat: 17 maj 2005, 11:08:13
av ensten
Intressant läsning om koppar i miljön:
http://www.scda.com/sv/allman_info_om_k ... miljon.pdf
Tänkte på en annan sak; Alla koppartak borde ju ge ifrån sig rätt stora mängder koppar ...
Kanske det är bättre att hälla ut det hela på marken ..., om nu reningsverken "far illa" av det.
Postat: 17 maj 2005, 11:23:47
av simon78
Man använder ju koppar i båtbottenfärger, för att hålla växtligheten borta. Förbjudet i insjöar tror jag.
Postat: 17 maj 2005, 11:25:33
av Rymdninja
jag har inte så bra koll på de kemiska reaktionerna, men det är väl skillnad på koppar som "lossnar" från taken och koppar som har reagerats fram med andra ämnen?
Och det koppar i sitt naturliga tillstånd är säkert okej att ha i naturen (dock inte helt säkert i reningsvärken).
Ang. förvaring så kan man ha det i en kraftig glasburk eller särskilda flaskor gjorda för ändamålet.
Postat: 17 maj 2005, 14:31:34
av dar303
Så vitt jag vet så ska man lämna etsvätska på miljöstationen.
Jag har hört att kopparen dödar den biologiska reningen i reningsverket, vet dock inte om detta stämmer....
/d
Postat: 17 maj 2005, 20:45:34
av rikkitikkitavi
spola inte ut det! även små mängder kan skada reningsverket (även om de fäller tungmetaller)
neutralisera med soda (tills det börjar falla en slemmig fällning av kopparkarbonat (försikgt , det bildas koldioxid som gör att det kan lukta saltsyra) lämna in på miljöstation, väl märkt.
(Cu-salter, NaCl och vatten)
Postat: 18 maj 2005, 01:09:50
av Jonaz
Det finns ju en anledning varför man inte skall andvända varmvatten i kaffe/the/matlagning. Då dom flesta (alla?) har kopparrör och det kan tydligen lossna och hamna i maten.
EDIT Ja, det ramlar ju inte ut kopparflagor direkt. Men ni fattar.
Postat: 18 maj 2005, 09:52:32
av Rohan
Anledningen till att man inte ska ta genvägen i köket och använda varmvatten från kranen är ju att det har extra mycket koppar löst i sig. Fuskar man tillräckligt länge och mycket får man kopparförgiftning och mår ganska dåligt. Så är koppar i köket farligt så är det nog bäst att vara försiktig med det i naturen också.
Postat: 18 maj 2005, 14:00:06
av Greensilver
På reningsverken använder man levande organismer för att bryta ned skiten. Ett sådant filter är mycket känsligt för "onormal" skit. Exakt hur det är med koppar vet jag inget om men klart är att vissa ämnen helt kan slå ut reningsverkets filter. Grundtipset är väl kanske att ringa till sitt reningsverk och fråga.