Svenska ElektronikForumet

Jag har kretsen i bilden.
E, M och N är potentialer som är kända.
Det samma gäller resistanserna A, C och R.

Frågan är nu om jag kan beräkna vad B och D ska ha för värden?

Kända värden måste givetvis vara rimliga.

Ex)

E = 5V
M = 0.5V
N = 0.6V
A = C = 5000 ohm
R = 470 ohm

Jag har räknat på det en del och med de metoder jag använt så blir det ganska bökiga uttryck.
Jag testar just nu med maskanalys. Jag har även testat med att delta-y transformera A,C och R.

Kanske finns någon här som har ett starkt tips?

Blir det inte såhär?

Swech

Maskanalys och lite matris-mekande så löser man nog detta ganska fort.

Precis.... med alla kända parametrar så är det ju inte svårt...

Swech

Missförstod frågan lite. Om M och N är givna så blir maskanalys lite meningslöst då problemet blir väldigt enkelt. Swechs lösning bör vara korrekt. Du vet ju redan från början vilken spänning du har över motstånden och du kan räkna ut hur mycket ström som går i A, C och R, därmed har du kvar hur mycket ström som måste gå genom B resp. D och problemet är löst.

Snabba ryck här!
Ibland ser man inte skogen för alla träd.

Det blir nästan grunskole matematik.
Det var utryck för beräkning av B och D jag jagat och
tydligare blir det inte än med den beräkningen/lösningen.

Alltså:

B = M / [ (E-M)/A+ (N-M)/R ]

D = N / [ (E-N)/C - (N-M)/R ]

Toppenbra!

Nu ska jag analysera vad jag gjort för galet när jag delta-Y transformerade för
det borde bli något i stil med det här fast inte riktigt lika "rent".

Jag har räknat på det en del och med de metoder jag använt så blir det ganska bökiga uttryck.

Men oftast kvittar det för man bör ändå använda något program som Matlab istället för att sitta och lösa ekvationer och beräkningar för hand. När man ska öva på något kan det vara en fördel att bara göra just ett moment grundligt förhand. T.ex behöver man lära sig att lösa linjära ekvationer kan man göra det för hand men annars är det bara att göra det så enkelt för sig som möjligt.

Det är så man ska göra om det blir lite mer
räkningar än i detta fallet. Matriser större än 3x3
blir alldeles för tungt med papper och penna.

Antar att Mathlab har möjlighet till symbol-beräkningar och då är
det guld till den här typen av uppgifter.

Jag gick tillbaka till min delta-y transformering av nätet och
såg felet jag gjort när jag jämförde med beräkningen Swech
utfört.

Det blir inte enklare med delta y transform då båda grenströmmarna
nu i stället passerar X.



Ja det är bra att jag nu har formler som fungerar!

Matlab kan hantera symboliska uttryck, men inte särskilt väl. Dock så kan man lösa linjära ekvationssystem väldigt effektivt med numeriska matrisberäkningar, något som Matlab är bra på.

Jag kan ju tala om vad jag i första hand tänkt ha kopplingen till också.

R är tänkt som en trimpot vars löpare ska kopplas till
en referensingång på en ADC0804.

Om R är stor så går det bra att inte ta med den i beräkningarna men
om jag bara har tillgång till ett lägre värde så är formlerna
bra att ha. Om jag dessutom inte har tillgång till en 10-varvig
trimpot så blir det ännu mer fördel om jag kan få önskade värden
på N och M.

E ska hämtas från en referensdiod typ TL431, eventuellt via en OP.

Ett annat sätt att ordna N och M är med 2st OP och då kan jag ansluta
i stort sett vilka värden på R som helst mellan deras utgångar. Men
fungerar det med motstånd tar det mindre plats.

Mathlab vore kul att ha. Jag har för närvarande en gammal version av MathCad
som jag använt en del. Jag tycker användarinterfacet hos MathCad är riktigt bra.

Förstår inte riktigt syftet med din koppling. Ska potentiometern kopplas till referensingången? Varför behöver du då generera två olika spänningar?

Jag vet inte exakt vad max inspänning till A/D:n ska bli
och sedan så går det trimma bort fel i sista biten.

Det är en sak att labba med A/D på labbdäck och en annan
att ha den monterad på kretskort. Därför är det bra att bygga in
en trimmöjlighet.

Men är det säkert att det är referensen som du ska trimma? Känns mer naturligt att man trimmar själva signalkällan istället.

Ska du tvunget trimma referensen så är det väl bara att utgå från en spänningskälla och dela ner denna rakt av med en vridpot. Varför krångla på detta sätt?

Här kan jag enkelt styra vilken känslighet jag vill ha
runt det aktuella värdet. Jag kan också tänka mig
att använda kopplingen att nolla V- ingången hos
ADC0804 fast då med tex +2.5V in på A och -2.5V
in på C och kunna trimma i ett intervall på säg +/-20mV
runt 0.

Referensspänningen ska ligga på halva max inspänningen
hos ADC0804. Det finns mycket info i databladen från
Philips, National och Intersil med förslag på intrimmnings
kretsar.

Sedan den här kopplingen är användbar i flera intrimmningssammanhang.
Tex för att trimma offset hos en op-koppling.

Tänkte bara visa ett exempel på hur man kan
få till en trimmöjlighet runt 0V med kretsen.

E1 och E kan tex vara 2st zenerdioder eller 2st
TL431. Den övre matad från +V och den undre från -V.

Om jag räknar med formlerna och sätter E = 5V
och M = 2.6V och N = 2.4V så fås ett område
på 0.2V runt noll.