Svenska ElektronikForumet

Jag sitter i slutskedet av ett audioförstärkarbygge och provpassar allt i chassit som jag valt, då jag upptäcker att jag råkat designa in en jordloop i förstärkaren.
I nätdelen har jag en stjärnjord, från vilken jag drar en jordkabel till vardera förstärkarkort.

För att hålla kraftjord och signaljord separerade (och därmed undvika laddströmmar i signaljorden), har jag på förstärkarkorten en stjärnjord för kraft och en för lågnivåsignaler.
Dessa är förbundna med ett 1-ohmsmotstånd, R och L på schemat (kommer eventuellt att ersättas med en kabelstump).

Till sist har jag en stjärnjord, där signaljord från förstärkarkorten, ingångskontakterna och potentiometern (volymreglaget) är förbundna.

Jordloopen jag talar om innefattar PGND i nätdelen till PGND på vardera förstärkarkort, genom 1-ohmsmotstånden och sammanförs i SGND.

Har ni något förslag på hur jag kan lösa detta?
(Förutsatt att det är ett problem. Jag har inte testat förstärkaren än, och vet inte om det kommer ge upphov till brum).

Fattar inte mycket av det där chemat, men varför har du förbundit lågnivå left och right jord till en separat stjärnjordpunkt? Det är där problemet uppstår...

på halvledarförstärkare....
för att slippa brum ska man se till att ha en fulltransformator i nätdelen så att lågspänningsjord
och chassi/skyddsjord INTE har förbindelse med varandra.
och jord i instrumentkabeln är lågspänningsjord.

vad gäller rörförstärkare kan nog andra uttala sig om.....

Varför TVÅ motstånd? Man brukar bara ha ett.

Jag fattar inget!
Varför skiljer du på jord och jord?
Är det jättehöga effekter på förstärkaren?
/Ingvar

"fulltransformator" ?
Frågan handlade väl inte om anslutningen till chassie utan om jordloopen internt förstärkaren.

med fulltransformator menade jag en vanlig transformator och inte ngt switchat, om man inte har exakt koll på hur det är konstruerat...
jordloopar....?
har inte med själva schemat att göra utan hur kablar/kortfolie är fysiskt draget i ett e.v. magnetfält...
m.a.o. jordkablar ska vara dragna i stammar i en låda som inte är av järnplåt eller som innehåller en "magnetfältsläckande" transformator.

alltså är schemat i ritningen ingen jordloop i sig,
för att brum ska uppstå måste loopen fiska upp emk från ett magnetfält.

Jag känner att jag var lite otydlig i min problembeskrivning.

Jordschemat är tänkt att visa de olika jordpunkterna i förstärkaren, och de komponenter som är direkt anslutna till någon utav dem.
Längst till vänster har vi PGND - stjärnjorden i nätdelen. Från denna går två tåtar, en till vardera förstärkarkort, som ansluts till deras kraftjordspunkt (PGND i de två streckade rutorna).
Till höger i schemat har vi SGND - stjärnjorden för lågnivåsignaler. Här ansluts jord från ingångskontakterna, potentiometern och förstärkarkortens signaljordspunkt (SGND i rutorna). I praktiken kommer denna att vara en skruv, en bit veroboard eller något annat passange, där signaljord sammanbinds.
De inringade områdena ska föreställa förstärkarkorten, som självfallet innehåller mer än bara ett motstånd.

Förstärkaren är en vanlig tvåkanalers "chipamp" baserad på National:s LM3886, i icke-inverterande uppkoppling. Se schemat nedan.

Vad jag har förstått, vill man i audioförstärkare (och kanske även annan utrustning som arbetar med lågnivåsignaler) hålla nätdelens laddströmmar borta från signaljorden, genom att hålla dem separerade.
Detta har jag implementerat genom att på båda förstärkarkorten ha en jordpunkt för kraftjord och en för signaljord, som sammankopplas med ett 1-ohmsmotstånd.

soundbrigade: Ett bättre alternativ vore kanske att bryta förbindelsen mellan PGND och SGND på förstärkarkorten, och flytta ut 1-ohmsmotståndet (RGND) så att PGND och SGND förbinds på _ett_ ställe?

SM7CZR: Varför jag skiljer på jord och jord har jag försökt att beskriva ovan. Detta är något som jag har läst mig till, men tyvärr utan fullgod teoretisk kunskap för att själv förklara nyttan med det hela (annat än att hålla kraftjord och signaljord "separerade" - vad det nu innebär i teoretisk mening).
Detta är bekymret med att inte ha tillräckliga kunskaper. Man läser och lär lite, provar lite och löser problem vartefter de uppstår. När röken väl slipper ut, är det tur att ni finns till hands.
Uteffekten hos förstärkaren ligger runtikring 2 x 25W.

mri: Korrekt, det är inte skyddsjord jag talar om. Denna kommer att vara ansluten till chassit.

EDIT: Jag reviderade jordschemat för att förtydliga mitt svar till Magnus.

Du ska titta på den här redogörelsen! Den finns sammanfattad på sista sidan i form av en pdf.
http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=57302

Tack. Jag lägger mig i soffan och förkovrar mig.

Jag har bokmärkt ett gäng artiklar om jord-design om någon annan skulle vara intresserad.
http://www.aikenamps.com/StarGround.html
http://www.diyaudio.com/forums/diyaudio ... ction.html
http://www.compliance-club.com/archive/ ... 020918.htm
http://www.compliance-club.com/archive/ ... 021122.htm

Magnus länk: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=57302 (pdf)

OK, nu förstår jag hur du tänker, Pinkevin.

Det var de där "motstånden" som förvillade mig.

/Ingvar

Då gör vi ett nytt försök.

Signalstjärnan på förstärkarkortet är sammankopplad med matningsstjärnan. För tillfället är detta gjort med ett 1-ohmsmotstånd, men kan bytas mot en bit koppartråd.
Att bleedermotståndet och avkopplingskondensatorn sitter direkt på sista filterkondensatorn (i nätdelen), beror på att det var enklare att löda dit dem så än att dra ett av benen till stjärnan. Ledningen som förbinder bleedermotståndet, filter- och avkopplingskondensatorn med stjärnjorden, består av tre hårt tvinnade kardeler ur en FK, 25 mm långa. Spänningsfallet av denna blir väl inget bekymmer?

Jag funderar på om det går bra att ansluta "jord" från de båda likriktarbryggorna, till nedre respektive övre benet på C1 och C4, istället för att dra dem till stjärnjorden? Från dessa ben till stjärnan går 40 mm av samma tvinnade kardeler som ovan.
Jag tänker i synnerhet på vad Lenn-Art skriver i artikeln som Magnus länkade till. Från sida 5 i pdf:en, med referens till fig 5: EDIT: Äsch, vad dum jag är. Det fanns ju ingen motsägelse i min fråga ovan. Citatet och figuren anger just att "jord" från likriktarna ska dras direkt till de två första filterkondensatorerna.
Föreställ er att dessa tåtar hakar på filterkondensatorerna utan att passera stjärnan.

Jag tycker det ser bra ut "jordmässigt" sett.

Behövs det ingen mjukstart för att skydda likriktarna för den "kortslutning" som de stora elektrolyterna utgör i starten,
eller skall det räcka med 1,35 Ohms motstånden?
/Ingvar

Där sa du något som jag förbisett. Jag har tyvärr inget bättre svar än att jag inte vet.
Vad avgör om inrusningsströmmen är för stor för likriktarbryggan/säkringen och hur räknar jag på det?

Motstånden agerar i första hand som RC-länkar tillsammans med kondensatorerna, för att filtrera rippelspänningen.

Transformatorerna är på 2 x 12V, 120VA styck.
Likriktarna är ett par MB258.
Kondensatorbanken består av 2200 uF + 10,000 uF + 10,000 uF per rail, enligt schemat.

Efter likriktaren bör du väl ha runt 32V och med 1.35ohm i serie med kondensatorn (som är snudd på en kortslutning en kort stund) blir maxströmmen genom den närmare 24A, något mer genom likriktaren då den första kondensatorn sitter före motståndet. Bryggan klarar kontinuerligt 25A och en puls på 300A en halvperiod, så det är inga problem alls.