Svenska ElektronikForumet

Har bara en liten undran vad är fasförskjutning och när uppstår det?

Det uppstår MÅNGA ställen och av olika orsaker så det är lite svårt att beskriva bättre.

Ta t.ex. en AC-motor, den har en lindning för att skapa magnetfält som får motorn att snurra men samtidig är det en induktans och i sådana finns det en fasvridning på 90° mellan ström och spänning - i teorin - men då lindningen är belastat med rotorn blir resultatet en lägre fasvridning.

En kondensator vrider fasen 90° och det gör en induktans också, det är bara åt var sitt håll. Och det är bara teoretisk, i verkligheten är det andra komponenter inblandat vilket sänker fasvridningen.

En signal som har ett återkomande mönster kan anses ha gjort ett varv när den börjar om dvs 360°. En signal som är fasförskjuten 90° börjar då 1/4 period senare än den första.

I växelströmssammanhang har man en spänningskurva (eller "signal") och strömkurva som kan ligga olika nära varandra i tid. Detta hör ihop med fasfaktor, faskompensering osv..

För dataöverföring kan kan säga att klocksignalen är förskjuten i förhållande till dom överförda databitarna. osv..

Fasförskjutning innebär också att en signal ligger före eller efter i tiden. T.ex ligger en utsignal 90° efter blir det 1/4 av periodtiden.

Man kan säga att ström och spänning ligger förskjutna i tiden i förhållande till varandra?
När fasförskjutningen uppstår, har det nåt med spänningsfall att göra? Eller är det vid belastning av olika effekter?

Nej, så ligger det inte till, över en induktans eller kapacitans ligger inte ström och spänning i fas. Dock kan man ha fasförskjutning i en krets där utspäningen tas över en resistans och således är då ström och spänning i fas.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Impedans

Faserna ligger alltså på olika frekvenser då eller?

För att signaler ska ligga i olika fasförhållande (tidsförskjutning) till varann bör dom ha samma frekvens (tid för återupprepning). Men dom kan ha olika frekvens, men då är det snarare ett annat fenomen som heter "svävning". Detta kan man höra när två fläktar skiljer lite i hastighet.

Nej, bara det att Strömmen ligger ett visst antal grader före eller efter spänningen.

TIll exempel.
När du laddar upp din kondensator, vid start är strömmen maximal in i kondensatorn, medan spänningen är över kondensatorn är 0.
Tvärtom gäller en induktor, vid tillslag är spänningen maximal över induktor, eftersom den inte är magnetiserad, av den orsaken är strömmen minimal.
När sedan induktorns magnetfält stigit maximal, ökar strömmen och spänningen minskar.

Vad ni begränsar er till ström OCH spänning, det kan vara 2 spänningar eller 2 strömmar som är fasförskjutna.

Vi har ju det mest vanliga med 3 spänninar (och tillhörande strömmar) som är förskjutna 120 grader i förhållande till varandra.

Måste jag skriva att det är trefassystemet?
http://www.fam-oud.nl/~plugsocket/Generator_3phase.html

Protte

Ojämn trefaslast med dålig cos-fi måste vara riktigt kul om man gillar att laborera med fasförskjutningar

Jaaaaa, tar vi alla kurvorna så måste vi hålla reda på 6 st.

Protte

men då pratar vi om flera komplexa laster i ett nätverk i ett system - knappast för nybörjare att börja med

först måste man förstå hur _en_ komplex last fungerar (dvs. en last som förutom resistans har minst en reaktivt element i serie och/eller parallellt med resistansen - och reaktivt element kan antingen vara induktiv (drossel) eller kapacitivt (kondensator)).

ladda hem en demoversion av en spice-simulator och börja koppla och mäta och ha någon ellärabok med växelströmslära att läsa i samtidigt.

Jo...
Det provet i elläran var en pärs.
Satt med en Ti81 och räkna tills jag blev vimmelkantig.
Men jag jag klarade provet med ett riktigt hyggligt resultat.

jo, en annan med en TI-57 (tror jag det var) med redan då början glappande/missande tangentbord, och den tiden (1982) fanns det inga simuleringsprogram som Spice att tillgå för att labba med för att öka förståelsen - ej heller datorer som skulle kunna klara och hantera det eller visa något grafiskt... utan det var linjal, vinkelhake, gradskiva och passare på rutblock som gällde - att ha en miniräknare som kunde hjälpa till med sin, cos, tan och dess inverser var klart hjälpsamt i jämförelse med att slå i tabellverk..

jag var en av dom få som använde miniräknare och använde formlerna i uträkningarna medans dom flesta ritade fram lösningarna, kom jag ihåg...


sedan fanns det ingen Internet, google och wikipedia att ösa kunskap ur... snacka om hur svältfödda vi studenter var om man ser ur dagens ögon - att skaffa kunskap var en arbetsam och tidsödande historia - dvs. springa på bibliotek och vänta på böcker som man måste lämna tillbaka allt för fort om man inte nöjde med det som serverades på skolorna.