Svenska ElektronikForumet

Hittade en jämförelse av olika switchade DC/DC omvandlare från national.com hos solarfreaks.com. I den visas ett exempel på en push-pull omvandlare som har en effektivitet på 84,5% för 36-75 V in och 3,3 V @ 5 A ut. Blir det verkligen så låg effektivitet med isolerad topologi eller är det specifikt för push-pull ..? Tänkte att man borde kunna uppnå iaf 95% ..?

En annan ovanlig(?) lösning som presenteras på sidan 17 är en buck kaskadkopplad med en push-pull där man eliminerat utgångskondensatorerna från buck steget och utgångsinduktansen från push-pull steget. Samt använder mystisk korskopplat MOSFET på utgången. Är det en switchad DC/DC lösning som har stora fördelar över andra topologier?, mellansteget skulle väl kunna fara iväg rätt kraftigt i spänning och ström utan kapacitansen?

På sidan 19 presenteras en konstruktion för 36-75 Vin 91% effektivitet för 27 Vout @ 30A (810W) baserat på LM5030 för drivning av RF steg i 3G basstationer.

Det där är en jämförelse mellan några specifika fall och det har ingenting med topologierna i sig att göra. Man behöver ju inte optimera för bästa verkningsgrad för oftast räcker det att förlusterna går att kyla bort enkelt. I 33W-exemplet är det ju bara 7W det rör sig om vid full last och det var väl inte värt att gå över till synkron likriktning (byta ut dioderna mot FET-ar för lägre spänningsfall) som man måste göra för att få hög verkningsgrad med så låg utspänning.

Konstruktionen på sid 19 är ju också en push-pull-konstruktion men där är utspänningen högre så verkningsgraden är lättare att få hög utan att behöva synkron likriktning.

Current-fed push-pull (eller helbrygga) har väl sina fördelar. Transformatorn kan konstrueras mer optimalt då den kan köras med full duty cycle hela tiden och att placera induktorn på primärsidan kan ha fördelar, särskilt vid mycket höga utspänningar. I det där fallet är det nog enkel drivning av de synkrona likriktarna samt att slippa ha 50A i induktorn man vill åt.