Svenska ElektronikForumet

Sitter och lyssnar på äldre vinyl från 1981 och undrar lite över vilken elektronik
som fanns på den tiden för att bygga alla studioprylar som ju faktiskt ger ett
helskönt ljud? Det måste ju varit ganska begränsat med IC medans det fanns en del
bra transistorer. Rör var väl ute redan då?

Jag är född -68 och läste Allt om elektronik-böckerna på högstadiet. Så då fanns det ju OP och både TTL och CMOS-logik, och även mikroprocessorer som Z80. Men det användes nog en hel del transistorer istället för OP ändå. Men jag lekte med en lånad digital delay (som alltså kunde användas till eko-effekter) när jag gick på gymnasiet, så det fanns nog en hel del ändå.

Polar Studios som ju ska haft bland de bästa prylar som fanns att tillgå på den tiden måste ju haft
lådor med massa diskret uppbyggda kretsar? Eller var det teknikerna där som var unika?

Första OPn i som IC kom väl 1963, men de blev väl inte riktigt bra förrns slutet på 60-talet, så på 80 talet hade de nog kommit ganska långt.

Första CD-spelaren kom 1982, så även digitaltekniken var på gång rätt tidigt.

Kortfattat kan man säga att det fanns en hel del fina leksaker i början på 80-talet. Mixerbords tillverkare som Neve, Api, Studer etc var stora redan då. Api och Studer, tex, använde diskreta op-ampar istället för IC's. Dessa var byggda med transistorer. Trafos användes också ganska flitigt. Många hävdar att det är där mycket av värmen sitter i tex preampar.

Schema på API's 2520 OP

Man kan se i schemat nedan att det egentligen var ganska sparsamt med komponenter i API's 312.
Ändå är dessa tämligen dyra idag.
Schema på API's 312 preamp

EDIT:
Data på 2520

Vinyl från 1968 kan också låta helskönt så det stämmer nog att det redan från början
fanns bra komponenter.

Och duktiga ingenjörer

Kände mig tvungen att ladda upp en bild på det här fina EMI-bordet. Germanium...mmm...

Kärlek !!

Analoga mixerbord som dom ser ut idag kom nog så smått redan på 70-talet, innan dess var det mer monobord med alla möjliga konstruktioner.

Sedan vet jag efter isärskruvande att billiga mixerbord från slutet av 80-talet även har diskreta transistorer medan dom dyrare har operationsförstärkare. Dock har jag sparat ett gammalt billigt Boss mixerbord med diskreta transistorer som låter riktigt skönt när man överstyr ingångarna.

om jag inte minns fel så var det först i slutet på sjuttitalet det kom op som man kunde annvända i ljudsammanhang om man hadde lite krav

rena transistorkopplingar var mycket bra om dom var rätt gjorda, och är det än i dag

Fast kopplingar med diskreta transistor brukar vara enkla utan negativ återkoppling och således med högre distorsion. En integrerad differentialförstärkare borde vara överlägsen alla med diskreta transistorer då det finns knappast någon som kan sitta och matcha tranistorer lika exakt som vid integrerat.

ändå är det diskret många vill ha/betalar mycket dyrt för.

Folk vill ha ett visst sound och betalar därefter för att få det utan att använda det dom redan har i studion och försöka komma i närheten mha distorsion, equalizers... Samma sak gäller synthar där folk betalar massor för klassikern när man skulle kunna komma ganska nära med billigare alternativ och lite tankemöda.

Nu tänker jag på ABBA och Polar och sound. De ska ha experimenterat med olika delay
för att få till soundet så det måste bero mer på tekniken som används än vilken typ
av elektronik som fanns att tillgå. Tretow var väl en skicklig ljudtekniker vad jag förstått.
Men ändå så verkar det som diskreta prylar i kombination med rullbandspelare ger skönaste ljudet.