Svenska ElektronikForumet

Jag läste om stomatolskylten i SVD idag: http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/ly ... 009137.svd

Det jag funderar på är hur styrsystemet till en sådan skylt såg ut 1909. Vilken teknik hade man tillgång till? Relälogik?

Relä är väl en bra gissning...

Det fanns väl automatiska vävstolar redan då?
Man använde sig ofta av roterande trummor med en massa kontakter , ungefär som i gamla speldosor...
Vid längre program hade man ett långt band med hålkort som tuggades fram i lagom takt av en nedväxlad motor.

Jepp, och automatiken i gamla hissar var en mekanisk tandverk med armar.
(Som för övrigt fungerade betydligt bättre än de nya knappasatserna som stannar på varenda våning om någon råkar trycka på fel knappar, de gamla tog faktiskt våningarna i korrekt turordning och det gick inte att missbruka knapparna som med skiten de bytte till... Jag vet inte varför men detta irriterar mig enormt mycket typ som om det vore designat för en effekt någon dålig skämtfilm. )

Det var inte länge sen tvättmaskinerna styrdes av nåt mekaniskt "urverk".

Det gjorde väl många modeller en bit in på 90 talet vad jag minns?
Hittade en oöppnad kartong med ett sådant urverk till gamla tvättmaskinen ute i verkstaden tidigare, det var högst modernt.

Så enkelt är det förstås... Jag såg framför mig hur de satt med karnaughdiagram och konstruerade tillståndsmaskiner som sedan realiserades med reläer

Tja, man vet ju aldrig något var säkert gjort så en bit tillbaka i tiden.
Edit: Många mekaniska konstruktioner kunde programmeras om medelst satser med kamskivor (vissa hade tex satser med skivpackar/hylsor man mycket enkelt kunde skifta mellan beroende på vad man ville göra..

De där klickande "urverken" används än idag på vissa tvätt/disk maskiner.

Kom osökt att tänka på halvgamla husquvarna symaskiner som hade ett mycket avancerad mekansik konstruktion och en tillhörande låda med olika rattar med tandhjul som innehöll mönstren, använder fortfarande en sådan ibland och den funkar tom bättre än de moderna och kan göra samma saker, behöver man en bra symaskin och hittar en dylik billigt på auktion så tveka inte!!

enigma

Mizzarrogh: Mekaniken var ju av god kvalitet förr och gick ju aldrig sönder om den bara fick lite underhåll. Nu är ju en massa delar av plast och metallen är av undermålig kvalitet, så det tar ju inte lång tid innan någon vital del pajar. Och det är ju tillverkarna väl medvetna om, men idag finns det inga kunder som betalar för vad kvalitet kostar. Man tänker på priset per symaskin, inte pris per år eller pris per antalet söm-kilometer. och då går det inte att konkurrera med billig skit från nordkorea...

Tänker på speldosorna i de där små vita seglora-kyrkorna man ställer fram
på jul. En liten trumma med piggar som rullar mot en kam av stål där varje
bleck är olika lång för olika ton. Verkar som de aldrig slits ut. Vore kul att
detektera tonerna med tex LM567. (audio-elektro-mekanisk kryptomaskin).
Mr Q hade säkert velat byggt en sån pryl.

Mizzarrogh skrev:Jepp, och automatiken i gamla hissar var en mekanisk tandverk med armar.
(Som för övrigt fungerade betydligt bättre än de nya knappasatserna som stannar på varenda våning om någon råkar trycka på fel knappar, de gamla tog faktiskt våningarna i korrekt turordning och det gick inte att missbruka knapparna som med skiten de bytte till... )

Vi har en hiss modell Ä i huset jag bor i, nackdelen med den är ju att om flera personer går in i den på understa våningen så måste man prata med dom andra och komma fram till vem som ska till den "lägsta" våningen, för trycker man på 5, så kan man glömma att trycka på något lägre, då fortsätter hissen till 5, och där väntar den på nya kommandon ..Detta är ju lugnt om man träffar på sina grannar i hissen som vet hur det funkar, inte lika kul om det står nån tant där som fräser "Vad har du med det att göra" eller nåt..

F.ö är hissens inredning i ädelträ, och man trycker in knapparna ca en centimeter, även om jag irriterar mej på det ovan så gillar jag när såpass gamla saker fortfarande används och fungerar bra.. vi har även kvar våra gamla (troligen handbyggda) träportar ut mot gatan, man ser ju ofta gamla hus som fått fula serietillverkade aluminiumportar.