Svenska ElektronikForumet

Hittade den här kretsen på en sida och simulerade den i PSPICE.
Ett enkelt alternativ till att använda OP-förstärkare.

Jaha??? Och TLE2426CLP (73-242-62) duger inte åt dig?

Det kan säker duga men trissor, dioder och motstånd finns i
överflöd i bra att ha lådan.

En sådan har guide borde ta upp alla vanliga alternativ, schemat ovan är bland de sista lösningarna jag hade använt i en praktiskt koppling.

Ta och räkna på hur bra spänningar du kan få med vanlig spänningsdelare och operationsförstärkare som buffer vid olika belastningar innan du ger dig in på någon krångligare koppling.

EDIT:
Jag föreslår att tråden flyttas till allmänt, så att inte nybörjaren får för sig att man brukar lösa dubbelmatning på det här sättet.

Allt beror på vilka krav man har på regleringen men de spänningar man
får med den här kopplingen kan duga till en hel del dessutom går det
använda betydligt högre spänningar än vad en op klarar.

Tänkte mest att det blir mycket att koppla och tar en hel del plats på kretskortet. Dock hade det varit intressant med en tråd där vi diskuterar olika lösningar som sedan kan sammanfattas till en guide.

Jag har bara själv använt två lösningar.

Vid lågt strömuttag:
En enkel spänningdelare med två lika motstånd. Här har vi en väldig hög utgångsresistans (se norton ekvivalent) där utspänningen kommer att ändras med belastning. Se till att motstånden till spänningsdelaren har mycket lägre resistans än lasten.

Operationsförstärkare som buffer:
Till spänningsdelaren kan man koppla en buffer (spänningsföljare) som ger en lägre utgångsresistans och därmed håller utspänningen mer konstant oberoende av strömuttaget. Dock är ingen operationsförstärkare ideal och utgångsresistansen avgörs här av valet av operationsförstärkarmodell.

Jag ser nu att Q2 borde vändas med emittern uppåt
vilket är en fördel för att inte få för hög emitter-bas
spänning om högre spänning används för V1. I övrigt
blir resultatet detsamma.

Det klart man kunde haft det i idétråden först
men är Guide enbart för lösningar som man brukar använda?

Ja.

Det finns ju massa Guider på lösningar här som inte vore det första jag skulle använda.

För att det ska vara mer komplett kanske en uppställning av hur man räknar på kretsen
vore bra?

Har inte tid själv att räkna på något idag, har tenta i miljöteknik imorgon, skriver bara lite här i mellan pauserna.

Men ett lämpligt sätt att granska varje krets vore att sätta upp en nortonekvivalent över varje krets. Information borde finnas i alla grundläggande kretsanalys böcker, annars wikipedia:

http://en.wikipedia.org/wiki/Norton_equivalent

För operationsförstärkaren hade jag börjat med så enkelt som att sätta spänningskällan till halva matningsspänningen ± motståndens toleranser där utgångsresistansen får utgöras av den specificerade för operationsförstärkaren.

Vill man inte räkna på transistorkopplingen kan man sätta lite olika belastningar i Spice för att sedan från utstpänningen och belastningens resistans räkna ut nortonekvivalenten.

Jag håller med om att det här inte riktigt känns som en guide. Jag flyttar därför tråden till allmänt.

Och sedan en brasklapp till kretsen i sig: knappast låg impedans med sned belastning då ingen återföring finns, alltså är den ganska oanvändbar.

Theveninekvivalent

Ekvivalentkrets för att jämföra övriga kretsar.

Spänningsdelare

Theveninpänningen Vt får vi ut från späningsdelning mellan R1 och R2

Då R1 = R2 får vi

Theveninresistansen Rt får vi genom
Fel, se senare inlägg.

Spänningsdelare med buffer

Här får vi theveninspänningen Vt till

Theveninresistansen är den samma som utresistansen R0 för den valda operationsförstärkaren (fel, se kommentar nedan eller inlägg senare i tråden).

EDIT 2009-11-26:
Blandade ihop nortonekvivalent med theveninekvivalent, har bytt allt till till thevenin vilket är korrekt enligt schemat.

EDIT: 2009-11-27:
Theveninresistansen är den samma som utresistansen R0 för den valda operationsförstärkaren.

Fel av mig, enligt kimmen blir det:

Pga återkopplingen blir det ungefär Ro / G dvs mycket låg, i alla fall vid låga frekvenser.