Svenska ElektronikForumet

Efterssom jag råkade köpa lite nixierör på annons här i forumet så tänkte jag ta tag i att bygga
en nixieklocka, detta har jag planerat att göra i typ 10 år, men det har aldrig blivit av osv.

Sist jag tänkte ta tag i det så tyckte jag det blev för krångligt med drivningen till rören, men
nu har man ju sett en del smarta konstruktionr på det, denna påstås ju exempelvis vara bra:

http://www.desmith.net/NMdS/Electronics/NixiePSU.html

..Dessutom har jag några MAX1771 liggandes och skräpar.

Dock poängeterar ju upphovsmannen flertalet gånger hur viktigt det är med kortlayouten och
komponentvalen.. jag tänkte bygga på verokort, kommer det att funka tro ?

trissan är ju lite halvexotisk också, och det är väl mest för att få en bra verkningsgrad, frågan
är ju dock hur stor roll det spelar för min del, nån som har ett förslag på lämplig ersättare
förutom den som nämns i texten ?

..Eller har nån ett tips om en bättre nixie-PSU ?

I övrigt tänkte jag helt enkelt bygga på lämplig PIC, som sen matar ut BCD till 74141-kretsar som
styr rören. Programvaran skriver jag själv.

Jag hade nog använt en IRF740, mest för att jag har såna och de tål spänningen.
Vad gäller layouten ska du försöka fundera ut vilka håll de switchade strömmarna går och hålla de ledarna så korta det går, även på jordsidan om kondensatorerna.
Det som kan hända är att den blir ostabil, stör mycket och (eller) dålig verkningsgrad.

Jag har byggt på veroboard med 1771 samt IRF740 och UF4007 som har fungerat jättefint. Då har jag lagt trådar på banorna med hög ström och hållit dessa så korta det någonsin går. En sådan step-up med så kraftigt förhållande mellan in- och utspänning är ganska layoutkänslig, men inget problem om Du tänker först och kopplar sedan.

Du bör också sätta några hundra pF avkoppling på avkänningsingången, även om databladet säger tvärt om. Annars blir den ostail och utspänningen kommer att oscillera något tiotal volt.

Eventuellt bör Du öka spolen till 220µH, räcker den effekt som möjliggörs med denna (kretsen har en inbyggd längsta till-tid) så blir det bättre. Strömavkänningsmotståndet blir då onödigt om Du driver kretsen från något som inte kan ge för mycket ström och tåler att strömbegränsa några tiondels sekunder vid uppstarten. Med den timing som är inbyggd i kretsen kommer den aldrig i närheten av "continous mode" med en så stor spänningsomsättning. De inbyggda gränserna för timingen mera än räcker för att garantera total "urladdning" av spolen.

Det är IMHO den bästa kretsen för ändamålet, lite dyr bara, men det kan den vara värd.

Ja just det, den där dioden också, Funderade på en MUR160 ? 50ns, 1A 600V.. http://www.vishay.com/docs/88684/88684.pdf

Jag letade lite i lådorna och hittade ingen MOSFET som var ens i närheten av de speccarna, så det blir
till att köpa, och IRF740 är ju betydligt lättare att få tag i och inte så våldsamt dyr heller.

Induktansen har jag inte heller, eller ja, jag har nog med lämpligt antal uH, men då dom är losslödna så vet
jag inte deras spänningstålighet, så jag tänkte köpa en för säkerhets skull, men när jag kollade lite på
electrokit blev jag mest förvirrad.. denna tex ?
http://www.electrokit.se/induktanser-to ... a_41000080

100uH DC och 365uH AC ?

Lär väl få inventera kondingarna i lådorna också och se om man har med såpass hög spänningstålighet som en del ska vara.

Den drossel som Electrokit säljer har jag aldrig provat, men det är inte säkert den är lämpad. Verkar ha lätt att mätta, men utan riktigt datablad är det omöjligt att säga något. Detta är en negativ egenskap i sammanhanget.

Denna 58-086-05 har jag provat och den har fungerat fint. Drägligt pris också. Öppna kärnor som denna raka kärna mättar inte lika lätt. För en flyback-omvandlare är det viktigt med luftgap eller öppen kärna.

Dioden Du hittat bör fungera fint.

Kondingarna skall inte bara tåla spänning, de måste även ha lågt ESR. Det gäller både högvoltskondingen och avkopplingen på ingången.

Tittar Du noga på schemat så ser Du att det bildar två kretsar. Den ena från ingången genom spolen och transistorn när den "laddar". Den andra från spolen, genom dioden till utgångskondingen och tillbaka till spolen genom ingångens avkoppling när den "laddar ur". Dessa kretsar måste vara så korta som möjligt. Det är även induktans som bromsar strömmen.

Förbindelsepunkten mellan spole, transistor och diod kommer att ha skarpa pulser med hög spänning och får inte lastas av strökapacitanser. Där blir även en rälig eftersläng när spolen nästan har tömts på energi och strömmen genom dioden slutar. En kraftig dämpad svängning där spolen och strökapacitanser bildar en resonanskrets. Den hörs hyfsat långt på en kortvågsmottagare...