Svenska ElektronikForumet

Hej,

Jag har fått i uppgift att göra så att en gammal telefon med "snurrskiva" att ringa när man trycker på en knapp.

När jag kopplade in 90VAC på de två nedersta stiften i kontakten ringde den som den skulle och det verkar funka bra, men eftersom jag då bara testade som hastigast tänkte jag inte på vad som händer om den är inkopplad en längre tid.

Jag kom att tänka på att någon form av strömbegränsning kanske behövs?
Tyvärr tänkte jag inte på att känna efter om "ringspolen-som-drar-hammaren" blev varm. Nu kan jag inte testa eftersom jag inte har telefonen här.

TIA

//Ulf

Det är väll bara att köra växelström på dom två understa stiften på kontakten på vilken telefon(svensk fast telefon) som helst så ringer det. Och det är det väll ingen fara med.

nu har nog ringsignalen över någon kOhm) i impedans (kan vara 1200 Ohm, kommer faktiskt inte ihåg...) så det är inte oändligt med ström i allafall.

den är vartfall inte dödlig även om det är högst olämplig att skala telefontrådarna med tänderna just när någon ringer (har hänt...)

spolresistansen är säkert på flera kOhm (10 kOhm minimum är något som skramlar i bakhuvudet) och vid 10 kOhm så är det max 0.8 Watt spolförlust vid 90 VAC samt den termiska massan är avsevärd - du lär få köra i minuter innan du märker någon värmehöjning i spolarna.

Jag får den att ringa genom att göra så, men det är just strömmen som jag är lite orolig över.

När jag tänker efter lite så borde ju det vara just "ringspolen" som begränsar strömmen.

Tack för svaret!

Problemet är ju vad som händer när man lyfter luren om det inte finns strömbegränsning...

Nu fins det iofs. strömbegränsning/serieresistans på ringsignalen - är det över 20 mA vid 50 Volt och däröver så skulle den betraktas som starkström och helt annan regelsystem träder i kraft...

Det som man hade mest bekymmmer under en period i telegodkännandetesterna var att ingångssteget skulle hålla för 48 Volt kontinuerligt och max 100 mA ström skulle linjedelen släppa igenom och det fick inte vara för litet ström heller, typ min 80 mA - under obegränsad tid utan att grejorna gick sönder eller börjande brinna, detta för att det fanns en enda televäxel i hela världen någonstans i frankrike som inte hade strömbegränsning på sin utgång och någon ISO/EN-standardperson hade tänkt att klättra i karriären genom att få in det som ett krav till varje pris - och lyckades - i 5 helvetiska månader...

tänk er PCMCIA-modemkort med 6 Watts värmeutveckling från linjedelen i en het laptop...

Folk kom alltså med en TO-3 kapslad trissande som värmedump hängande i sladdar från sitt lilla PCMCIA modem och alla tittade i taket när testen gjorde, väl medvetna att denna 'trissa' aldrig skulle monteras in i produkten - men testen skulle göras enlig protokoll!...

Den produkten jag var med om vid tillfället så kunde man flytta runt trissan i den smälta lödtennet som trissans anslutninga var lödda i under testet och det luktade som om man höll en 450 grader varm lödspets för länge mot glasfiberkortet - men den överlevde testet...

Ja på telefonnätet ja, men nu handlade det ju om att få en snurrtelefon att ringa utan telefonnät Koppla 90V från trafo utan strömbegränsningtill den och lyft luren på egen risk

Intressant krav det där förresten :O Tur att det inte fanns kvar så länge, inte helt realistiskt på små prylar med sån effektutveckling...

Hur ska jag koppla då för att få det säkrare?
Ett seriemotstånd?

Ringsignalen kan vara 120 V, 25Hz och skall vara 800ms lång. 600 ohm i serie kan aldrig vara fel. När man lyfter så ska telestationen känna av att det börjar flyta likström och då stängs ringsignalen av. Stänger man inte av ringsignalen (som en faxväxel jag hade en gång i tiden) så får man höra ringsignalen i luren (25Hz).

En gammal telefon med NUMMERSKIVA pallar dett utan vidare, stenåldersteknik funkar alltid.

Protte

både 25 och 50 Hz är tillåtet som ringsignal i sverige

i danmark så slutar inte ringsignalen omedelbart för att man lyfte luren utan ringer lite efter om man tar luren just under ringningen - ett ganska knepigt fall som telefonlinjedels-designer då det handlade om ganska mycket effekt som skulle hanteras utan att något gick sönder - har för mig att det handlade om ca 2 Wattsekunder som skulle stuvas undan på bra sätt, vilket uteslöt små ytmonerade trissor då dessa helt enkelt hade för liten termisk massa...

gamla kolkornsmic-telefoner med nummerskiva tål nästan vad som helst utom direktträff av åskan ungefär...

Vi kan konstatera att telefonen funkar med ringningar i stilen med 5 sekunder. Det är inte det som frågan handlar om. Han vill ha mycket mer än så och undrar om det är risk för brand?

Man undrar då, ska han ha en gammal telefon med snurrskiva ringandes som bakgrundsmusik?

Något har hänt med folks musiksmak...

Jag har kört med en väggbula som ger 9V AC kopplat sen till en lampa (någon enstaka watt kanske) seriekopplad med en 9V transformator vänd bakvägen för att transformera upp spänningen och det funkade fint. Lyfter man luren så börjar lampan lysa som strömbegränsning.