Svenska ElektronikForumet

har inte sett någon ettig beskrivning på hur mycket effekt man kan ta ur en transformator med efterföljande likriktare

exempelvis en 24v 1A trafo med en likrikatre och en 1000µf konding
blir ungefär 32v, tar man ut 1A så blir den uttagna effekten 32w vilket borde leda till överlast av trafon,
borde maxströmmen bli 0.75A ?

brukar alltid ta till trafos så det räcker, men som sagt, har inte hittat en bra beskrivning på just detta

Jag är inte riktigt säker på vad du menar, men en tumregel vid resistiv last
efter en (2puls & 2vägs)-likriktare är att transformatoreffekten ska vara 1,11*Ud*Id . (Enligt "EL kraft handboken- Elmaskiner").

Vet inte exakt varför, men det har något med hur
effektivt lindningarna utnyttjas.

edit: '/' -> '&'

det var det jag var efter, kommer inte ihåg att jag sett det i skrift

edit, glömde, tackar

eftersom spänningen ökar med 1,41ggr vid likriktning o glättning minskar strömmen som du kan ta ut med 1.41 gånger, men det är DC-strömmen.

Högt ärade optimister,
Det som sätter gränsen för transformatorns lastström är dess uppvärmning. Värmen är proportionell mot strömmens effektivvärde, som också kallas rms-värde.

Har man en likriktare med glättningskondensator får transformatorn en lastström som är stötig, dess toppvärde kan vara tio gånger dess likriktade medelvärde, och dess rms-värde 3-4 ggr. I detta fallet (24V@1A, 1mF kondensator) blir det närmare 4 ggr.

Vill man veta noga får man mäta, beräkna eller simulera. För att mäta skall man han ett instrument som visar sant rms, annars är det meningslöst! Sådana instrument finns, men är inte så vanliga, dessvärre.

Maxströmmen att ta ut ur aggregatet är alltså i detta fall drygt 0.25A.
Om man kan garantera transformatorns kylning kan man ta ut mer. Eftersom transformatorns upphettning tar tid kan man överlasta kortvarigt.
/pessimist och realist

verkar som jag får börja leka så småningom, först köra en lmplig transformator i full aclast, och logga temperaturen tills den planar ut och sedan göra samma med likriktare och konding och öka lasten tills samma transformator temperatur

något annat man bör ta hänsyn till?

lustigt nog så har jag sällan bekymrat mig om detta då jag nästan alltid har haft klart överdimensionerade transformatorer , eh och likriktare, och kondingar, och eh, resten med

Att "logga temperaturen tills den planar ut och sedan göra samma med likriktare och konding och öka lasten tills samma transformator temperatur" är en god ide. Det säkraste och kanske enklaste sättet. Tar kanske en timme eller så.

Jag har många gånger överlastat transformatorer på det här sättet, ofta går det bra eftersom man kör ganska kortvarigt vid labb-bruk, och näsan är till ovärderlig hjälp.
Men vid inbyggnad och kontinuerligt bruk är det givetvis farligt.

Inflikar bara att mitt svar kom ifrån en tabell, där det även fanns
3 och 6-puls likritare, där effektivteten stiger med antalet pulser.
Därav "lindingsutnyttjande".

Men som SvenW sagt är det ju värmen som sätter gränsen för
möjlig uttagen effekt.

Posta gärna dina resultat för resistiv last, om du gör några mätningar.
Så får man se om dessa tumregler är något att ha.. Att meta är ju att veta.

Det skulle innebära att det inte blir rätt om man mäter VA före likriktaren i så fall!?
Kan det vara korrekt? Då har man ju egentligen ingen nytta av VA ratingen på en trafo!

Man har nytta av effektmärkningen av trafon.
(Uttagen effekt = instoppad effekt - förluster)

Vad blir inte rätt om du mäter före likritaren?

Grejen som medför att trafon måste överdimensioneras
är att strömmen som en likritarbrygga drar inte är sinusformad..
Högre toppström under en kortare del av varje halv-period medför
ökad uppvärmning av lindingsresistansen. (P=R*I^2 ) Alltså större förluster i transformatorn.

Ok, då går det alltså att mäta före trafon då?
Det har jag praktiserat förut, jag blev bara osäker här för ett ögonblick!

Vad är det du vill mäta före transformatorn?

Mäta att man inte överskrider trafons VA rating.

Ok, imatad effekt. Det ska gå bra.

Att mäta med multimeter är kanske inte alltid det bästa, då
effektivvärdesbildningen fungerar olika bra beroende på kurvform och
mätinstrument. Vilket är svårt att veta i förhand.

Det är samma strömtoppar på sek och primär. Om kondingen laddar upp sig under en kort tid (när toppspänningen är högre än spänningen i kondingen) är det en strömtopp på båda sidor.
Edit: inte samma strömtoppar på sek och primär hoppas jag men de finns på båda sidor. Ska väl därför inte spela någon roll vilken sida vi mäter på.