Svenska ElektronikForumet

Kanske mer kraftteknik än elektronik men kompetensen här gäller nog även det.

Varför byter man plats på faserna på kraftledningar med jämna mellanrum? Och hur långt är det mellan varje byte?

Eftersom kapacitansen till jord är olika beroende på var ledningen sitter roterar man ledningarna kring mittaxeln för att det inte ska bli obalans.

Man ser till att det blir en tredjedel av sträckan. Hur långt det är mellan bytena är inte viktigt.

Intressant.

En annan sak som kanske har lite med det här att göra:
Vad hände med 5-tråds-varianten? Med den skulle man få mindre fält utåt. Trådarna skulle hänga som prickarna på en tärning.

Antagligen blev den dyrare.

Det finns många födelar med 5-fassystem (som jag antar att du menar). Vissa motortyper blir enklare att bygga och kommer gå jämnare, magnetläckfälten blir mindre och strömmarna per fas kan göras mindre med samma effektutveckling. Men i slutet är det priset för installation (material, yta, volym) som avgör, då har trefassystemet vunnit.

5-ledar-system är det, inte 5-fas-system. Det är format ungefär såhär:
vilket då alltså minskar de elektriska fält som annars bildas. Problemet är att man ökar de magnetiska fälten kraftigt, vilket sammantaget ger ett mindre fördelaktigt system, speciellt som att induktansen då blir högre än med faserna i bredd. Det finns ibland system där man sätter faserna i hörnen på en triangel istället, men att det inte är vanligare antar jag har med kostnaden att göra, och att det är svårt att få tillräckliga isolationsavstånd när spänningen kryper uppåt.

För övrigt brukar man vid 400 kV-transmission ha följande ledarkonfiguration:
Det gör man för att flera ledare med kort avstånd mellan varandra har ungefär prestanda som en ledare med en något mindre tjocklek, i elfält-avseende. Därför bildar varje 3-block en fiktiv ledare som minskar elfältet nära ledarens yta, vilket gör att man kan öka spänningen utan att ha tjockare ledare, eller minska corona-förlusterna.

peter555: Nja, kapacitansen till jord är det inte, de är ju lika långt från jord alla ledarna. Det man är ute efter att balansera är den ömsesidiga* induktansen mellan ledarna, så att det inte blir en obalanserad transformator av transmissionsledningen. Kapacitansen mellan ledningarna balanseras också som en bieffekt, men det är alltså inte huvudsyftet.


* Ömsesidig induktans vet jag inte om det heter på svenska, mutual inductance heter det iaf på utrikiska, läste högspänningstransmissionskursen på engelska, så översättningar var det rätt skralt om ibland.

Mellan Jönköping och Göteborg någon stans finns det en kraftledning med två ledare. Med olika långa isolatorer. Är det någon som vet vad det är?

HVDC?

$tiff och Millox:

Det är 5-ledar-system jag menar. Men det var väldigt intressant att läsa om båda sorterna.

Jaha, så magnetfältet ökar istället... Det kanske är därför det inte är så vanligt då. (Förutom att det blir dyrare.)
Det där med ledarna i en trekant har jag sett ibland.

Tack för dom fina förklaringarna.

danei: Vissa 2-ledar system används av banverket för överföring av enfas 16 2/3 Hz, vanligtvis 16 kV. Vet dock inte om det är det du sett. Olika långa isolatorer låter inte riktigt ac, men man kanske sparat in isolationen på nollan. HVDC kör man iaf uteslutande i kablar, så det är det inte. Dessutom är HVDC bipolärt, så olika isolatorlängder är uteslutet i det fallet.

Det låter vettigt att kompensera den ömsesidiga induktansen är huvudsyftet, jag påminner mig också det från elkraftkursen. Jag tänkte på kraftledningar där ledarna sitter i triangel eller också ovanför varandra, då är ju kapacitansen till jord olika.

Tack för alla svar, då vet jag mer. Dags för nästa fråga men det får bli i en ny tråd.

peter555 skrev:Det låter vettigt att kompensera den ömsesidiga induktansen är huvudsyftet, jag påminner mig också det från elkraftkursen. Jag tänkte på kraftledningar där ledarna sitter i triangel eller också ovanför varandra, då är ju kapacitansen till jord olika.

hmm, brukar inte elkrafttransmissionsledningen beskrivas att de också har en 'spegelbild' i marken och denna väg uppnå symmetri även om de olika faserna befinner sig olika höjd och bredd gentemot varandra.

50 Hz är ju faktiskt 'radio' och RF även om skalan på vågorna hamnar på många mils sträcka för samma egenskaper som några cm för 900 MHz.

har för mig sett att karaktäristiska impedanserna på sådana kraftledningar har angivits mellan 900 - 1200 Ohm och är något som måste räknas med i de olika dimmensioneringarna som krävs - tex vid beräkning av kortslutningsströmmar etc.

xxargs:

Vad du menar med första stycket förstår jag inte riktigt.
Visst är de transmissionsledningar och behandlas också som såna när man tittar på stående vågor vid kortslutningar etc. Om de sitter på olika avstånd från marken måste den karakteristiska impedansen bli olika för de olika ledningarna. Nu roteras ju de ledningarna också så de blir därigenom symmetriska i alla fall.