Svenska ElektronikForumet

Hej alla glada!

Har just börjat med Zenerdioder och man kan enkelt göra spänningsregulatorer med de.
Tex (snabb bild säkert något fel):


Men säg då att jag vill ha 12V ut.
Transistorn "tar" 0,6V och hur kan jag då göra för att få 12V inte 11,4V?

//Emil

En diod i serie med D1 torde få upp spänningen där med 0,7 V som sen faller mellan bas och emitter så du får 12 V där igen... Tror jag, inte min grej det här

Seriekoppla zenerdioden med en vanlig passande kiseldiod (1N4148, 1N400x etc...), det är väl den snabbaste lösning jag kan komma på.
Tänk på att vända den rätt bara (katod mot katod!)

eller välja en zenerdiod med 12.6v

hur man än gör så är zenerdiodslösningarna på det sättet inte så bra att du kan säga 12.0v
13v zener är ganska lämpligt till 12v saker

Tackar!
Då kommer man iaf väldigt nära.

Men säg att man har tex en µC och vill ha 5V till den, då är det bara att ta en 5,6V Zenerdiod (Aha! 5,6V Zener finns.) och då får man alltså ut 5V tillslut.
Mycket bättre än vanliga spänningsregulator kretsar då man kan få en väldigt tålig regulator men en starkare transistor. Eller?

Och hur bra håller Zenern spänningen? Blir det mycket spikar och sånt?

//Emil

> Mycket bättre än vanliga spänningsregulator..

Knappast, de är mycket bättre regulatorer...

Menar du att vanliga spänningsregulatorer är bättre eller att Zenerregulatorn är bättre?

//Emil

Zenerregulatorer är bra så länge man inte har några krav på stabilitet. Spänningen ut kommer att variera med strömuttaget, temperaturen, vädret i Honolulu och månens position. Däremot är det väldigt enkla att bygga.

Ifall du vill ha ut stora strömmar är det bättre att ta en extra transistor eller två till en 7805. Står hur man kopplar i databladet.

"Riktiga" regulatorer är bättre regulatorer...

Övertempskydd.
Överströmskydd.
Ibland skydd mot för låg inspänning.
Oftast färre komponenter.
Oftast lägre "egenförbrukning".
Stabilare utspänning över hela ström-spannet.

Och ska man köra mer än 3-4 A, så kanske
man ska fundera på något switchat i alla fall...

En "zener-regulator" kan kanske vara motiverad
om det handlar om väldigt lågt strömuttag (så att
man kan klara sig utan den extra effekttrissan),
annars blir det nog i alla fall lika dyrt som en riktig
spänningsstabb...

Haha, okej!
På läraren lät det somatt det inte fanns något som slog en Zenerregulator.

Fortsätter nog att hålla mig till vanliga spänningregulatorer.

Tack för svaren!

//Emil

Vad är det för en lärare??

Ja alltså, vi vet ju inte m.a.p vilket scenario som din lärare uttalade sig.
Det finns säkert specialfall där han har rätt, men personligen tror jag han har
fel ur ett *generellt* perspektiv.

Vi pratade om hur man ska göra när man gör egna spänningskuber.
Och då kom vi in på dehär.

//Emil

Våran lärare fick jag känslan av att han tyckte likadant, han yttrade sig dock då inom ramarna av Elektronik Grundkurs. Och skulle då inte gå in på ytterligare typer av reglering.

Jag skulle inte kalla det en zenerregulator. En spänningsstabilisator med zenerreferens, möjligen. En spänningsregulator har en återföring av utspänningen på så sätt att om utspänningen tenderar att minska så ökar reglerkedjan upp spänningen. Om utspänningen skulle försöka öka drar regleringen ner utspänningen.
Det finns tre huvudtyper av spänningsstabbar: shunt, serie och switchade.
Shunt är oftast med zener, serietypen den du beskrev med transistor och switchade är i en grupp för sig.

Spänningskuber är väl också ett ord som nästan bara används inom skolans värld.

Edit: Man talar om ostabiliserade och stabiliserade matningsdon. Ostabiliserade är bara likriktade utan stabilisering. Stabiliserade är av shunt eller serietyp och kan också vara reglerade och/eller switchade.