Svenska ElektronikForumet

Hej. Jag har ett litet problem. Jag har en JJLabs gitarrförstärkare, se bild, som ger ifrån sig ett ibland svagt, ibland starkt, brumm då signaljord ansluts till skyddsjord. När jag kopplar förstärkaren till en elgitarr (ej ansluten till skyddsjord) så får jag inget brumm. Men om jag kopplar förstärkaren till mitt mixerbord så brummar det igen, då kontakterna i mixerbordet är jordade, precis som det ska vara. så för att kolla så att det inte är mixerbordet det är fel på så testade jag att sätta signaljord i gitarrsladden mot elementet. *BRRRRRRRRRRRRRRR*
Det är alltså förstärkaren som krånglar.
Får inte glömma att skriva att även då alla volymrattar är på noll så brummar det.

Någon som kan svara på vad som kan vara fel, hur felet kan ha uppstått och hur jag, enklast/snabbast/biligast, åtgädar det ?



Edit: Detta problemet finns inte i mina andra två gitarrförstärkare.

Finns garanti?

Det är inget fel - det är bara en konsekvens av flera jordanslutningar. Jorda på mer än ett ställe och referera signaler till jordnivå = problem. Det är inget som helst fel på din stärkare, du har bara en jordslinga.

Varför tror du proffs kör med diffsignaler och XLR-kontakter..... Fler än två tre enheter som kan eller inte är jordade och du har jordslingor - le och se glad ut.......

Koppla ur någon jord (kan vara farligt och eller olagligt om man inte tänker sig för), skaffa OBAS/BAS omvandlare och köp och använd i framtiden inget annat än diffsignaler.

Skulle kunna vara så att ingångssteget är av balanserad typ. Då brummar det om du jordar en av ingångarna (dessa är dock inte jordade). Ohmmät mellan jord på utgången, ex. högtalarens minus (om det inte är ett bryggat slutsteg) och bägge av ingångsnoderna. Visar bägge avbrott eller >10k är det balanserat ingångssteg.
Detta förklarar dock inte varför det brummar om du inte har något inkopplat på ingången...

edit: Bengt-re satte huvudet på spiken.

Men det här med att köra med balanserade signaler löser inte problemet med jordslingor. Balanserade signaler använder man för att få bort brus och störningar.

Mjo, man kan ju lyfta jorden i ett balanserat system och då får man ju ingen jordslinga den vägen iaf

Så om vi sammanfattar allt detta så är det inte alls fel på stärkaren. Rätt?
Men det ska väl inte vara någon skildnad på skyddsjord och signaljord? Men det kanske är som så att denna stärkaren är avsädd för att vara en gitarrförstärkare och inget annat?

Det finns mycket delade åsikter kring det. Många förstärkare har signaljord och skyddsjord sammankopplade, andra inte och andra via filter

Det är en djungel tyvärr - finns fler sätt att få problem än att få det rätt.....

okej. Men tack ändå.

Vill man bryta upp detta så får man prova att använda transformatorer i signalvägarna - telefonisystem är ju byggda på det sättet just för att det inte fins någon vettig jordreferens så fort man är några meter kabel bort.

Nu vet jag inte vilken frekvensomfång du kör, men är det inte för lågt och högt så kanske modemtrafos funkar, dom funkar uppåt några 10-tal KHz med långsamt ökad dämpning medans rullar av lite tidigt lågt ned i frekvens

Se schemat för modemtrafo i 600 Ohm system med 20 meter telefonkabel på mottagarsidan (signal från höger till vänster i det här fallet):

http://www.algonet.se/~toek/trafo_1.PNG

och frekvensgång 20 -200 Hz:

http://www.algonet.se/~toek/trafo_2.PNG

- 0.9 dB dip sista Hertzen ned till 20 Hz ser inte så farligt ut i musiksammanhang.

20 -20000 Hz:

http://www.algonet.se/~toek/trafo_3.PNG

att man tappat långsamt uppåt 6 dB vid 20000 Hz beror till stor del av missmatch mellan sändarsidan och mottagarsidan gentemot trafon.

En mera översiktlig plot (nu när jag kompå det här med logaritmiska skalor)

http://www.algonet.se/~toek/trafo_7.PNG


Lite anorlunda blir det med 1000 Ohm på sändarsidan och 10000 Ohm på mottagarsidan (mer standard 'line' länk)

20 -200 Hz:

http://www.algonet.se/~toek/trafo_4.PNG

vid 1000 - 10000 Ohm förhållande mellan sändare och mottagare så ramlar nivån betydligt mera nedåt i lågfrekvens, typ 4.5 dB mellan 20 Hz och 60 Hz och ytterligare ca 1 dB från 60 Hz och uppåt

medans vid 20-20000 Hz testet:

http://www.algonet.se/~toek/trafo_5.PNG

Ser att diskanten tom springer iväg i nivå en smula (4k last verkar vara den bästa lasten för spikrakt till 40 KHz) - men på bekostnaden av området 20 - 60 Hz. enligt http://www.algonet.se/~toek/trafo_4.PNG

En mera översiktlig plot:

http://www.algonet.se/~toek/trafo_6.PNG



---

kompenserinskondingarna (och ännu värre nätverk) använder man för att matcha mot använd kabel och förbättra/förändra frekvensgången i matchade nät när sådant är viktigt, exemplen ovan har så små värden att det kan betraktas som ej inkopplade.

---

Vet inte hur villigt man använder equlizer för 'perfekt ljud', men bygga 2-3 sladdstumpar med en sådan modemtrafo i mitten (med dragavlastning och krympslang över) att skarva i vid behov kan ju rädda en uppställning när man inte får bukt med brummet på annat sätt - till en kostnad av något ojämnare frekvensgång.

skall man ha frekvenslinjära LF/AUDIO-trafos så får man vara beredd på att slanta, men är inte säker på att det blir bra ändå då ovanstående övningar indikerar att 'miljön' utanför är extremt viktig i avseende drivimpedanser och ingångsimpedanser - är dom fel mot vad trafon är designad för så hjälper det inte med ett belopp med många nollor på prislappen på trafon.

----

Ta hem Spicemodeller på tänkta modemtrafos och kör modeller på använd kabel (jag har en rimlig modell på CAT-5-kabel) och kabellängd, mät upp impedans på typisk linjeutgång samt typisk linjeingång (typ 1 KOhm på utgång och 10 KOhm på ingång - gissning)
och lek runt lite för att se hur mycket frekvensnivåvariation man får, om det är acceptabelt eller enkelt att använda equlizer för att korrigera - fömodligen mycket billigare än någon typ av proffesionell LF-isolertrafo.


---

Värde på telefonkabel, per meter räknat:

R = 0.066 Ohm
C = 36 pF
L = 650nH

Värde på CAT-5 kabel per meter uträknat

R = 0.166 Ohm
C= 49.7 pF
L = 497 nH

G, om det krävs (kan sättas till 0), formuleras till:

G = w * C * förlustvinkeln.

w = 2*PI*f

förlustvinkeln för dom vanligaste plastisolertyperna brukar anges till 0.0003 eller 0.03%

Förlustvinklen är något rörigt då man blandar in procent - men bara ibland

förlustvinkeln kallas också för tan(fi), i engelsk litteratur kallas det för DF (disspations factor) och dom relationer jag sett hittills är förljande:

tan(fi) = DF = 1/Q = ESR/Cx

DF = 1/Q * 100 = ESR/Xc * 100 då när det anges i procent (ghaaa!!)


DF anger altså andelen av energin som passerar som omvandlas till förlustvärme genom tex. dielektrisk förlust

xxargs

Jag har läst detdär inlägget två gånger nu och jag tror jag börjar fatta
Men tack så mycket, vad tror du ett tvåkanaligt sånthär ..hmm.. "filter"? kan hamna i prislappen om man bygger eget?

När jag kopplar obalanserad kabel till balanserat mixerbord brukar jag koppla skrämen hos kablen enbart till mixerbordets chassie. Signaljorden från det obalserade instrumenten kopplar jag till cold(-) på den balanserade ingången. Detta motvärkar jordslingar som jag har uppfattat det, då ingen stor ström kan gå någon stans?

Nilsson skrev: xxargs

Jag har läst detdär inlägget två gånger nu och jag tror jag börjar fatta
Men tack så mycket, vad tror du ett tvåkanaligt sånthär ..hmm.. "filter"? kan hamna i prislappen om man bygger eget?

Trafona som sådant kostar runt 50-lappen ala Elfa-priser och förmodligen är 56-670-84 bästa valet för talbruk [1] medans de andra för modembruk har prutat på distorsionen. Såg nyss i Elfa att det fins färdiga stereodito för ljudanvändning (okänd kvalitet) tex. 56-624-08 för 158:- + moms med RCA-kontakter eller så tittar man på pro-varianterna XRL typ 56-625-23 för 1345:- + moms styck - men då är det också mellan 4 Hz - 100KHz +/- 0.5 dB

vill man bygga högkvalitativt själv så kanske 56-620-02 passar för runt 500:- styck (behövs 2 för stereo)


Trafo är inget filter - utan trafo bryter upp de galvaniska kopplen så att det inte fins någon DC-kontakt mellan delarna som skapar jordslinga men ändå släpper igenom din signal utan allt för mycket åverkan - du får alltså balanserad koppling mellan enheterna även om inkopplingspunkterna är obalancerade.

med modemtrafo så kan du hantera uppåt 1500 - 3000 Volt spänningsskillnad mellan sidorna utan utan att det läcker över.

XRL med sina balanserade koppel försöker man göra samma sak som trafona men utan trafo mha. OP-ampar. det går bra i dom flesta fallen, men vid situationer med riktigt höga jordströmmar/spänningar (som tex ojordad dator i systemet) så kan dom 110 Volt som datorn sänder ut via sina avkopplingskondingar vara för mycket för att OP-amparna skall klara av detta och då krävs trafo även i dessa fall.

vill du inte bygga något själv och har RCA-kontakter i din utrustning så föreslår jag att du provar 56-624-08 från Elfa i första skedet - dom är ju inte så dyra


[1] vid mer seriös design - försök ta hem SPICE-modeller på ovanstående och simulera dina typkopplingar ungefär som jag har gjort med ETAL 1200 (har tydligen försvunnit från elfas sortiment) - dock, brukar modellerna sällan innehålla information hur magnetkärnan distar vid höga signalnivåer.

modemtrafo brukar vara byggda för runt 0 dBm/600 Ohm - dvs 0.775 Volt RMS amplitud. ovanstående 56-670-84 har sina distdata vid -3 dBm (~ 500 mV) för -62 dB THD vid 200 Hz - skall man ned till 20 Hz så får man nog räkna med betydligt lägre nivåer för bibehållen låg dist - Det är kärnmättnad som är den stora faran, Observera att ingen av dessa trafos tål DC-likström genom lindningarna, har man det så blir det _väldigt_ distat...

slutligen - trafos av denna typ utan yttre skärmning tar lätt upp brum från andra trafos i närheten (tex transformatorbaserade nätadaptrar) - bygger man eget så bör trafona stoppas in i metallboxar så att man får viss magnetisk skärmning