Svenska ElektronikForumet

Jag funderar på varför man växlar ner en stegmotor, med tex remdrift. Om jag har förstått det rätt så är vridmomentet proportionellt mot varvtalet (effekten konstant). Det borde ju göra att man får samma moment vid ett givet varvtal även om man växlar ner? Eller är det något jag missat?

Du har missat något. Momentet ökar lika mycket som varvtalet minskar. Varför tror du att växelådor existerar?

momentet är konstant upp till dess att man får problem med induktanser och annan bröte

så man vinner moment vid nedväxling och förlorar hastighet och får troligtvis mera glapp, om man inte har mycket bra remmar

uhm man får ju mer vrid om man växlar ner samt lägre max varvtal som följd

Brukar inte vridmomentet i stegmotorer avta så snabbt med ökande hastighet att nerväxling är helt meningslöst? Det är bara vid riktigt låga hastigheter på motorn som man kan få ut lite högre vridmoment.

Det beror väl på vilka hastigheter man är ute efter. Man får ju även en högre upplösning.

Den högre upplösningen kräver ju å andra sidan en mycket bra transmission för att inte ge glapp mm.
Så summasumarum är det nog bättre att lägga pengarna på större motorer om det är högre vridmoment man är ute efter.

Jo, och att köra stegisar riktigt fort kräver bra drivsteg också. Har för mig att någon på forumet hade en hembyggd NC med ett satans varvtal på motorerna. Problemet med induktansen löser man med högre spänning och ballastresistor eller med PWM om man gör lite bättre drivsteg - enda problemet är att lindningarna har en maxspänning som tyvärr inte alltid står på motorerna.....

Större motorer ÄR en bättre lösning, men stora motorer är tyvärr lite dyra..

Jag fick upp en stegmotor i 10krpm men man behövde knappt nudda axeln för att den skulle stanna.

En annan rolig sak jag upptäckte när jag mekade med en motor var att efter att jag fått upp den i lagom varv kunde jag koppla bort ena lindningen och den fortsatte snällt snurra. Inte så konstigt egentligen, men men...