Svenska ElektronikForumet

Har sett på diverse sidor kopplingsexempel att man sätter två dioder paralellt vända åt motsatta håll med ett motstånd sedan kör man direkt på nätet blir det inte att dioden kommer flimmra då eller är 50Hz tillräckligt för att slippa det?? Sen undran ska man räkna motståndet efter effektiv värde eller toppspänningen??

Den koppling har jag aldrig sett faktisk.....

Jag har sett (och använder) med en kondensator + ett motstånd i serie men aldrig bara med ett motstånd. Anledningen är såklart att motståndet blir skitvarmt: 230Vac (effektivvärde) - 2,1V (Vf på LED'n) * 20mA = 4,56W.

Edit: glömde en sak: om det är 2 LED kommer de ju att blinka med 50Hz.... per styck men 100Hz tillsamman.

Helvågslikrikning och en liten glättning så kommer det bli 100 Hz flimmer, vilket är acceptabelt.

Icecap
Vilka värde använder du på konding och motstånd, tänkte själv prova på att driva från 220 volt

Jag har 4 röda LED i serie och en diodbrygga. Kondensatorn är på 270nF (630V) och motståndet på 1K.

Jag gjorde en gång en ljus-slinga med 40 st anti-parallell kopplade par röda lysdioder i serie o sen ett motstånd för resten av spänningen upp till 220V.

Om man tittar rakt på dom syns inget blink, men om man ser dom i rörelse eller man är själv i rörelse så ser man blinket, såg ganska märkligt ut.

Icecap skrev:Jag har sett (och använder) med en kondensator + ett motstånd i serie (...)

Du menar vanlig kapacitiv spänningsdelning?
Vad händer när det kommer en spik från elnätet? Med den kapacitiva spänningsdelningen jag först kommer att tänka på så går spiken rakti genom delningen och man måste därför ha en snabb zenerdiod parallellt över lysdioderna som plockar sådant för att inte skjuta dem.

Eller hur fungerar det i verkligheten?

Edit: Stava!?

Kacitiv?

$tiff: öööhhh??? Kapacitiv spänningsdelning kräver minst 2 kondingar efter vad jag vet.

Min koppling består av kondingen i serie med motstånden. Egentligen behöver man bara kondingen men motståndet är till för att ta spikar, man kan ju t.ex. slå på på toppen av en 230V våg och har man bara kondingen blir det en jävla strömspik just en kort stund, nog till att döda en eller fler LED.

Har man otur med tillslaget så blir strömmen genom lysdioderna 310volt/1kohm=310mA, det håller nog LEDarna för men det går att använda 2,2kohm 0,6W utan att motståndet brinner. då blir toppströmmen 150mA.

Protoypen

Spänningsdelning med reaktiva element. Vad man nu vill kalla det.

Uppenbarligen klarar vanliga LED en pulsström på några 100 mA, annars hade det ju inte funkat.
När man delar ner spänningen med en konding och resistor så bygger det på att man har en nätspänning på 50 Hz. Dock, när det kommer en spik, är frekvensinnehållet mer spännande och kondensatorn förlorar sitt bidrag som spänningsdelare för en stund.

Japp <Spänningsdelning med reaktiva element> sitter i varje gammeldags, hederligt lysrör även om de nu var induktiva. Men det kvittar väl om det är plus 90 grader eller minus 90 grader.

Hur mycket "spikar" har du $tiff? Bostadsområden har ganska snäll ström, värre med industrin.

Varför är alla så teoretiska (och målar fan på väggen), varför är det ingen som provar.

Det finns mycken utrustning som drivs med kondensator, TV / monitor som får el för att få igång SMPS (så den börjar svänga, sedan driver den sig själv) Maxim har en krets 230VAC till 12VDC med kondensator, TDA 1023 drivs med kondensator.

Lysdioder drivna direkt från 230 har funnits i 25 år.

Prototypen

prototypen: "varför är det ingen som provar."
Icecap (första inlägg": "Jag har sett (och använder) med en kondensator + ett motstånd i serie"

Kolla noga, då vill du se ordet 'använder'!!!

Jag har sedan 1½ år 4 röda LED på övervåningens toa som lyser upp rikligt till att barnen klarar sig själv på natten. Detta har jag även skrivit i en annan tråd.

Jo, IceCap jag vet att det står så detta gällde inte dig men allmänt på forumet så är det en massa teoretiska funderingar om det fungerar och kan man göra si eller så, prova så får man veta, ryker det så vet man det.

Nästan all den kunskap jag har, har jag skaffat den hårda vägen, det fanns inget forum att fråga så fort det krånglade till sig men jag upplever att det idag skriks först och det finns en massa teoretiska problem som i verkligheten inte är något problem.

Ta lysdioderna, Barahenke borde koppla upp detta, fungerar det så OK. Bränner man lysdioderna så kanske vi har hittat ett elfel hemma hos henke, en oavstörd elmojäng av något slag. Eller så får vi angripa kopplingen och göra den mera spiktålig.

Jag tror jag är lite trött och gnällig, ni kommer att slippa mig fram till torsdag.

prototypen

"Nästan all den kunskap jag har, har jag skaffat den hårda vägen, det fanns inget forum att fråga så fort det krånglade till sig men jag upplever att det idag skriks först och det finns en massa teoretiska problem som i verkligheten inte är något problem."

Det är ju de teoretiska problemen som är intressanta och måste redas ut! För hemmapul duger det kanske att kolla om det ryker, men i produkter avsedda för serieproduktion är det inte så lyckat att upptäcka att prylarna går sönder efter ett år ute hos kund.

För att anknyta till detta specifika fall (och anta att det är en serietillverkad pryl), så kommer lysdiodskopplingen att utsättas för spikar på minst 1kV under EMC-testning (8uS/20uS eller 1,2uS/50us enligt EN 61000-4-5).