Svenska ElektronikForumet

Hej alla jag håller fortfarande på att bygga simulator.
https://www.korry.com/318-indicator
Jag håller på att konstruera en replika av Korry 318 som fungerar så nära den riktiga som möjligt.

Det vill säga jag vill kunna byta mot en riktig om jag skulle vilja utan att det syns någon nämnvärd skilnad på ljusflöde och funktion.

Den ska:

1) Dimmra som glödlampor med samm ljusstyrka som original Korry 318.
2) Ljusstyrkan ska vara spännings beroend men framför allt korekt ljusstyrka vid 16.5VDC och 28VDC
3) Av och på ska styras via minus.
4) Vara kopplad till en strömbrytare som är inbyggd i Korry för en test funktion som ska kortslutas till Ground.
6) Styras från Arduino som styr någon kraftigare krets gärna med flera in utgångar så inget skiftregister eller liknande. typ med ULN2803A eller TBD62083A eftersom att det blir någolunda stor strömrusning genom en kall glödlampa.
7) Switcharna ska jädra ca 2.5mm på riktigt är det 2.54mm
Det ska vara så nära rätt motstånd i fjädrarna som möjligt när man trycker in Korry som test funktion.

Mitt första försök med ChatGpt lyckades någorlunda.70 iterationer senare är detta vad jag åstakommit i KiCad.

Jag kopplade då ett 2.7K Ohm motstånd i serie med 10V Zenerdiod och 2 st (900mcd,5mm,120grader,varmvita korta ledar(Vill gärna ersätta med SMD ledar som tillandahålls av JLCPCB)) i serie.
https://ampul.eu/sv/led-5-mm/4288-led-d ... ttachment]

Detta gav väldigt nära det jag vill åstakoma vid första testet. Men problemet är att ledarna sjunker väldigt mycket i ljus under 16V, och jag vill att dom ska följa mer glödlampans ljuskurva.

Jag försöket därför undersöka om det finns något annat sätt att driva dessa 2 ledar.

Eftersom att kretskortet är extremt litet och det är mycket som ska få platts bara ca 8 x21mm får det inte platts så mycket på kretskortet. Jag gjorde nu ett försök att ändra kretsen med ChatGpt, ursäkta dålig kunskap men jag försöker.

Vad tror ni om detta: https://chatgpt.com/share/6ad772f5-8914 ... ee2b85d5d4 Gissar att jag ritat fel?

Har du tittat på databladet till LED:en du tänkt använda? Istället för att hoppas på AI (Transistorn Q1 är t.ex. kortsluten AI-schemat) skulle jag föreslå att du skaffar ett antal exemplar av dioderna du tänkt använda och kör en kontrollerad ström igenom dem (t.ex. med ett labbaggregat med strömbegränsare eller med ett motstånd i serie och bestämma strömmen med spänning) för att se vilka ljusflöden som passar din tillämpning. När du har bestämt vilka strömnivåer som motsvarar "rätt" ljusflöde för dina kritiska spänningar kan du dimensionera en konstantströmgenerator som klarar dessa strömmar och sedan lägga på nödvändiga anpassningar för att få dessa strömmar vid de spänningar du har tänkt dig.

Det går göra ett betydligt mindre PCB med färre komponenter,
AL8862 är en lysdiodsdriver som klarar upp till 60V och har kontrollpinne in för att t.ex. emulera en typisk glödlampa mha två komponenter inom reglerområdet 10-100% lysdiod-effekt. Det ger totalt 4 komponenter förutom IC som i kapslingsalternativet
U-DFN3030-6 ger ett footprint på PCB om 3x3mm. Använd 0201 för externa komponenter så är det inga större problem att designa helheten på 3x5 mm stort PCB. Det är på kontrollpinnen man ställer önskad kurva. För linjär kurva duger två motstånd. Diod som olinjär glödlamps-efterliknare går men av flera skäl kan det vara bättre att använda något som i sin karaktäristik är likt en glödlampa.
Uppenbart enkelt att emulera lampa är vetekornslampa i serie med motstånd för att ge en inspänning på kontrollpinnen 0-5V eller via optokopplare via vetekornslampa.

Nu har jag lite svårt att se vitsen med att emulera en glödlampa så pass att i princip duglig funktion uteblir vid lägre spänningar där det kan bli omöjligt att avgöra om lampan alls lyser.
Obs att ljusstyrka är något som ögonen uppfattar i en logaritmisk skala.

Alla glödlampor har inte samma beroende av spänningen vilken bl.a. beror på glödtrådens material och valda maximala glödtrådstemperatur. I glödlampan påverkar gasens egenskaper och tillsatsmaterial och en glödlampa åldras även genom att restprodukter avsätts på insidan av glaset.
Vid sjunkande spänning förfaller faktisk ljusstyrka för glödlampor att falla brantare än vad som är fallet. Detta då sjunkande spänning ger att centrala delen av ljusspektrat rör sej mot IR som är svårare att uppfatta.

Vill man ta med alla sådana effekter på enkelt sätt ökar design-svårigheten något då man enklast programmerar en liten MCU och lagrar in alla spännings och åldringskurvor för PWM-reglering. Exempelvis ATTINY10-TSHR har AD-omvandlare för att läsa av spänningen. Den har internt minne där man kan spara driftstid för äldringsemuleringen. Kan på en utgång mha PWM styra en transistor efter önskade parametrar. Kretsen är 2x2 mm stor med 8 lödanslutningar så PCB behöver inte bli nämnvärt stort Förutom kretsen behövs en liten mosfet och en 5V-regulator. 5x3 mm storlek av PCB bör vara rimligt om man är i behov att hålla saker smått.

Ett problem att emulera med LED är att moderna vita eller varmvita LED blir kallvita när de åldras för att sluta som enbart blå.
Om man inte kör lysdioderna för hårt är tidsspannet för denna åldring betydligt längre än förväntad livslängd på motsvarande glödlampa. Om man absolut vill hantera även detta har jag hört talas om att någon säljer lysdiodsbelysning som emulera dagsljus med lysdioder på åldringssäkert sätt mha RGBW lysdioder där man ändrar blandningen av olika färger allt eftersom lysdioden åldras.

Du har 2 omkopplare kopplat parallellt. Om de inte växlar PRÄCIS samtidig kommer de att kortsluta varandra en kort stund.
Sannolikt inte önsvärd.

Om de behövs rent fysisk för rätt funktion kan du ha en 'dummy' och en verkande.

Mycket bra input!

Jag ska noggrant gå egenom svaren!

Jag kommer ju låta JLCPCB tillverka. Vore bra om jag kunde få tag på komponenter som jag kan testa som dom har. Har ni något tips på var jag kan köpa.

Du får gärna länka till exakt vad jag ska köpa så att jag kan testa. Tack på förhand.

Kom Ihåg att det alltså ska dimras med spänning.

Mycket bra tips med brytare. Nej egentligen behöver jag bara en, tänkte för redundans, om någon går sönder. Gör det enklare att koppla med ditt förslag. Super

E Kafeman skrev: ↑21 oktober 2026, 16:18:11 Det går göra ett betydligt mindre PCB med färre komponenter,
AL8862 är en lysdiodsdriver som klarar upp till 60V och har kontrollpinne in för att t.ex. emulera en typisk glödlampa mha två komponenter inom reglerområdet 10-100% lysdiod-effekt. Det ger totalt 4 komponenter förutom IC som i kapslingsalternativet
U-DFN3030-6 ger ett footprint på PCB om 3x3mm. Använd 0201 för externa komponenter så är det inga större problem att designa helheten på 3x5 mm stort PCB.
al8862.jpg
Det är på kontrollpinnen man ställer önskad kurva. För linjär kurva duger två motstånd. Diod som olinjär glödlamps-efterliknare går men av flera skäl kan det vara bättre att använda något som i sin karaktäristik är likt en glödlampa.
Uppenbart enkelt att emulera lampa är vetekornslampa i serie med motstånd för att ge en inspänning på kontrollpinnen 0-5V eller via optokopplare via vetekornslampa.

Nu har jag lite svårt att se vitsen med att emulera en glödlampa så pass att i princip duglig funktion uteblir vid lägre spänningar där det kan bli omöjligt att avgöra om lampan alls lyser.
Obs att ljusstyrka är något som ögonen uppfattar i en logaritmisk skala.

Alla glödlampor har inte samma beroende av spänningen vilken bl.a. beror på glödtrådens material och valda maximala glödtrådstemperatur. I glödlampan påverkar gasens egenskaper och tillsatsmaterial och en glödlampa åldras även genom att restprodukter avsätts på insidan av glaset.
Vid sjunkande spänning förfaller faktisk ljusstyrka för glödlampor att falla brantare än vad som är fallet. Detta då sjunkande spänning ger att centrala delen av ljusspektrat rör sej mot IR som är svårare att uppfatta.

Vill man ta med alla sådana effekter på enkelt sätt ökar design-svårigheten något då man enklast programmerar en liten MCU och lagrar in alla spännings och åldringskurvor för PWM-reglering. Exempelvis ATTINY10-TSHR har AD-omvandlare för att läsa av spänningen. Den har internt minne där man kan spara driftstid för äldringsemuleringen. Kan på en utgång mha PWM styra en transistor efter önskade parametrar. Kretsen är 2x2 mm stor med 8 lödanslutningar så PCB behöver inte bli nämnvärt stort Förutom kretsen behövs en liten mosfet och en 5V-regulator. 5x3 mm storlek av PCB bör vara rimligt om man är i behov att hålla saker smått.

Ett problem att emulera med LED är att moderna vita eller varmvita LED blir kallvita när de åldras för att sluta som enbart blå.
Om man inte kör lysdioderna för hårt är tidsspannet för denna åldring betydligt längre än förväntad livslängd på motsvarande glödlampa. Om man absolut vill hantera även detta har jag hört talas om att någon säljer lysdiodsbelysning som emulera dagsljus med lysdioder på åldringssäkert sätt mha RGBW lysdioder där man ändrar blandningen av olika färger allt eftersom lysdioden åldras.

AL8862 verkar ganska stor?

Eller du kanske tänker på denna? https://jlcpcb.com/parts/componentSearc ... Txt=AL8862

Frågan är kan man prova med en sådan först för att sen gå över på den andra? AL8862SP-13 https://jlcpcb.com/partdetail/DiodesInc ... 13/C526360

>AL8862 verkar ganska stor?

AL8862 har som jag skrev 3x3 mm i yttre footprint för kapsling "U-DFN3030-6"
Om det är stort är naturligtvis relativt. Hur stort format kan accepteras?
Den större SO-SEP kapslingen blir den naturligtvis lite större och gör sej bäst för att driva lite större lysdioder och placerad på större PCB för att kunna få nyttas av botten-padden förbättrade kylförmåga när den löds mot PCB. Sådan lödning görs enklast med lödpasta och varmluft. Kylpadden kan behövas om du ska maxa lysdiodströmmen till 1A under längre tid och kunna avleda värmen på meningsfullt stor PCB-yta.
Tillverkarens datablad: https://www.diodes.com/datasheet/download/AL8862.pdf

Designa med SMD lysdioder för enklare och mer kompakt bygge. Med hålmonterade lysdioder kommer du inte åt att löda dessa när tryckkontakterna är monterade och då blockerar åtkomst till lödpaddarna för lysdioderna.
Omvänt, om lysdioderna monteras först kommer dess lödningar hamna på undersidan av tryckknapparna.

Varför dubbla lysdioder för att belysa rätt liten yta? Redundans?
Är det så lyckat att hela kretskortet ska förflyttas vid knapp-tryckning om nu knapparna är riktade mot botten av kåpan?

Varför dubbla kontakter? Om dom är tänkta att gemensamt tryckas ned av den yttre display-kåpan kommer den ena knappen motverka den andre mekaniskt så att kåpan mekaniskt riskerar skeva. Knappen kommer då inte ge någon vidare känsla om det alls fungerar.
Om man vill hålla PCB-storleken liten, varför så stora kontakter med totalt 12 lödpinnar för en simpel switchfunktion?
Välj annan kontakttyp med ditt krävda tryckdjup 2.5 mm, helst ytmonterad och relativt låg så att en centerpinne kan påverka tryckknappen på det fast monterade PCGt och lämnar utrymmet fritt för dioderna att jämnt belysa display-ytan.
Om centerpinne till en enda kontakt blir det mindre risk att det hela skevar snett. Se till att ha så stor kjol som möjligt på displaydelen eller ha bra styrpinnar för bättre styrning mot sidorna på ytterkåpan så kommer tryckfunktionen fungera bättre. Max möjliga utrymme för skevning bör åtminstone vara mindre än tänkta slaglängden för tryckknappen på 2.5 mm.

En sådan centerpinne är infäst i kjolen åt sidorna för att inte störa ljusfördelningen vid ytan
Det går lösa på många fler sätt för att hantera skevningen om man ogillar att centerpiinen. i just denna punkten på displaysidan..
Undersök t.ex. hur man löst det i ett vanligt mekaniskt tangentbord som har en enda knapp för den rätt breda mellanslagstangenten, utan att skeva nämnvärt när man trycker på ena sidan.

Leta inte för mycket efter exakt rätt slaglängd. Det går placera PCB-switchen offset och förse den med hävarm, som det är löst på somliga tangentbord och microswitchar. Lång hävarms-utväxling kan öka slaglängd och minska tryckkraften, eller tvärs om.

Risk för skevning så att knappen helt fastnar kan minskas med olika medel såsom kraftig tryckfjäder så inte tryckknappens mekanisk ska hantera det. Ofta ser man att kjolen eller ytterkåpan har små längsgående glidräfflor för att hinfra att knappen kan tryckas mot en större yta som kan ge klistring.

Nu vet jag inte alls hur original knapp ska fungera men ibland är det en viktig del i knappens funktion att man hör och könner ett tydligt knapp-klick när knappen ändrar status. Det är som ett tangentbord där man måste kunna skriva utan att se på varje enskild tangent eller se på bildskärm om den blir tillräckligt nedtryckt.
Utan återkoppling i knappen blir skrivandet långsammare på tangentbordet och i andra miljöer vill man kanske kunna se på andra saker samtidigt som man vet när en knapp blivit intryckt.


Du vill ha två lysdioder med intensitet 900mcd för 120 grader. Det är rätt ljussvaga lysdioder med typisk effekt på max 100mW.
En bättre diod med 10 gånger så hög uteffekt finns här: https://downloads.cree-led.com/files/ds ... s-3030.pdf
Välj 3V versionen på 1W.
Den är 3x3 mm och en diod ersätter i funktion de bägge benmonterade dioderna vilket spar utrymme förutom att dess storlek är mindre så totalt bara 25% av tidigare footprint och denna dioden har bra färgspridningsegenskaper och kan ge mera ljusflöde.
Att max möjliga uteffekten är långt över vad som passar i knappen är bättre än motsatta problemet. Faktiska avgivna ljusflödet styrs av värdet satt med Rset. Att dioden överlever högre effekt innebär inte att man måste använda fulla effekten. Det är snarast en fördel att driva dioden väl inom dess maxspec. Ska man driva dioden på max effekt krävs att man hanterar så att värmen kan avges på något sätt.
För att få jämn ljusspridning över displayen använder man en dimskiva så en diod är mer än nog för denna ytan. Angiven spridning är 120 grader men man bör oavsett ha dimskiva om man inte har fint gitter på undersidans yta.

>Men problemet är att ledarna sjunker väldigt mycket i ljus under 16V, och jag vill att dom ska följa mer glödlampans ljuskurva.
Med reglerad PWM med ovan IC påverkar inte matningsspänningen lysdioderna styrka om man inte nödvändigtvis vill det.
Lysdioderna har oförändrat ljusflöde från 5 till 50V matningsspänning om man inte påverkar kontroll-pinnen. eller ersätter Rset med ett variabelt motstånd så att man under drift kan ändra arbetsområde.
Om starkt lysande lysdioder, dvs hög genomsnittlig ström, se till att motståndet Rset är valt lämpligt för aktuell max matningsspänning då motståndet måste tåla förlusteffekten,