Svenska ElektronikForumet

Vill minnas att jag läst i flera datablad från olika tillverkare av integrerade buck-omvandlare att FCCM (forced continuous conduction mode) har lägre spänningsrippel än DCM (discontinuous conduction mode).

Vid "pulse skipping" säger magkänslan att det är korrekt men vid vanlig DCM får jag inte ihop påståendet.

Från Qspice nedan visar att just detta simulerade fallet med ungefär samma utspänning att DCM har lägre utspänningsrippel. Därav undrar jag nu om ni andra kan se något som jag missat i antingen simuleringen eller i min databladsläsning.

Krets A arbetar i DCM medan B arbetar i FCCM i och med low side switchen S_b2 leder ström i båda riktningar.

Särskilt Monolithic Power Systems hävdar FCCM ger lågt utspänningsrippel. Jag däremot tänker att vi låg last är det mer laddning som ska in och ur utgångskondensatorerna vid FCCM jämfört med DCM. Dock tycker jag datablad från Monolithic Power Systems och Analog Devices generellt utelämnar många detaljer.

Om man snävar in kontrollmetoder av buck omvandlare till endast constant on-time (COT) gäller säkert tillverkarnas påstående. Då kan jag tänka mig att de jämför mot äldre constant on-time regulatorer som kräver en del ESR och utstpänningsrippel för att fungera. Nyare kontrollkretsar har ofta pseudo rippelspänning inbyggt för att fungera med lågt utspänningsrippel (och kondensatorer med lågt ESR).

Tror därmed att det handlar om dåliga datablad som utelämnar relevant information. Tillverkarna jämför endast constant on-time omvandlare och inte hela floran av olika buck-omvandlare.

Men det krävdes en nattsömn för mig att komma på detta. (Man kan ju fundera på vad jag egentligen drömmer om på nätterna då jag aldrig kommer ihåg något. Rippelspänning är ju inte speciellt spännande...)