Svenska ElektronikForumet

Att mäta låga resistanser kan utföras med en speciell brygga som eliminerar
kontaktresistansen, RK i schemat. RK ska vara svår att få lägre än 10 milli-ohm
men det värsta är att den varierar i tiden.
RM motsvarar en detektor som mäter obalansen och RNORMAL är en känd lågresistiv
normalresistans. Det hela går ut på att kontakresistansens spänningsfall spänningsdelas av
R3 och R4. Sedan justeras R1 och R3 synkront tills strömmen igenom RM blir noll.
Kvoten mellan R2 och R1 är då proportionell mot värdet hos den okända RX.

Men hur utförs anslutningen av R3 och R4 i praktiken?

Det är ju en normal kelvinbrygga
https://en.wikipedia.org/wiki/Kelvin_bridge

Normalmotståndet finns då som ett 4-terminalsmotstånd men den okända resistansen har väl inget sådant?

Man kopplar med 2 st krokodilklämmor på varje terminal på det okända motståndet.
Typ dessa

(Thomson blev lord Kelvin, så Thomson/Kelvinbrygga är samma sak.)

TomasL skrev: ↑6 april 2026, 20:18:38 Man kopplar med 2 st krokodilklämmor på varje terminal på det okända motståndet.
Typ dessa

Går det översätta till ett schema likt ovan?

Ditt schema är lite rörigt.
Blir väl lite tydligare så här.
Motstånden har naturligtvis inte 4 anslutningar, kan kopplar två mätsladdar per anslutning.
Så bägge anslutningar vid P1 och P1' är gemnensamma, samma gäller P2 och P2'.
Man mäter alltså spänningsfallet över motstånden, med en mycket liten mätström, jämför med 4-trådsmätning av en PT100 givare.