Svenska ElektronikForumet

Jag brukar kolla på några som reparerar laptop som ingen annan klarat av att laga. De använder i princip bara en typ av lödspets och den är genialisk och nu sitter det även en sådan på min kolv.

Kröken gör att den är lätt att lägga på bredsidan när man behöver värma lite större objekt eller mot en avlödingsstrumpa, samtidigt som den är helt spetsig och bra till de allra minsta kretsarna. Jag blev fast för den när jag såg hur galant de använde den i alla olika situationer.

Här är ett par som använder Lödspetsarnas moder

Länk till en av reparatörerna.
Länk till en annan.

Jag kör med "Weller LT 1X 0.4 mm Bent Conical Soldering Iron Tip" i ena pennan och en 1.6mm mejselspets i andra pennan när jag kör ytmonterat. För det mesta används enbart mejselspetsen.

Långa spetsar fungerar dåligt när jordplan suger värme. Temperaturreglering hänger inte med.
Korta raka mejselspetsar eller snedskurna spetsar fungerar bäst som universal-spets för mej. De tar med sej mer lödtenn när man släplöder IC-kretsar vilket inte går med med långa smala spetsar.

Böjda spetsar är jobbiga när man löder under mikroskåp då man inte vet åt vilket håll böjen pekar förrens spetsen blir synlig i luppen och man då varje gång måste rikta om lödspetsen.
Spetsiga spetsar med små lödytor ger ofta dålig lödkvalitet då det är ssvårt att få över värme. Då får man luta spetsen kraftigt eller använda böjd variant av spetsen, men det är nödlösning istället för att välja rak kort mejselspets.
Det är ju A och O att man inte löder genom att karva med egentliga spetsen utan endast genom lätt kontakt med den förtenning som ligger på spetsen. Det blir inte mycket tenn på en spets vilket gör det till en svårt verktyg att samtidigt sprida värme till både padd och komponent.

Mejselns bredd anpassas efter de lödpaddar man ska löda på, vilket inte går med en spetsig lödspets som inte heller kan hålla lika mycket lödtenn.
Böjd lång smal spets kan nog ibland fe bättre lödergonomi och bättre åtkomlighet men det blir svårare att få till bra lödnngar. Somliga flerlagers PCB där man inte använt så tydliga värmeisoleringar på paddarna är svåra nog att avlöda med spets som ger bra värmeöverföring.

Bästa spetsen är den man gör bra jobb med. Individuell smak och vilka krav man ställer på lödjobbet. Bta utflytning med rimlig värme för minsta termiska chock och låg mekanisk spänning på avsvalnade komponenter är svårare med dålig termisk överföring i kontaktpunkten men om man mest löder trådade komponenter spelar sådant mindre roll. Finns ingen absolut spets som är bättre utan det beror på vilket jobb som ska utföras och att man har känsla för hur aktuella spetsen fungerar.
Använder i övrigt udda spetsar såsom gafflar där man kan värma bägge sidorna om SMD 0201 samtidigt. Det är praktiskt när man som jag ofta byter enskilda komponenter fram och tillbaka.
Större komponenter, 0402 och uppåt, där använder jag varmluften där det går. Ska man se smått under mikroskåpet är varmluften döe oprecis, svårt att se vart man pekar varmluften när man ska se genom mikroskåp.

Somliga jobb har jag inte hittat bra spetsar till utan använder hemgjorda. Det är främst de riktigt små jobben. Har JBC mejselspets 0.2mm bred som minsta spets men ibland är det ändå för grov spets. Något som då fungerar rätt bra är 0.1 mm tjock förtennad ståltråd som kläms fast i annan kasserad spets med någon mm utstick. Överför värme och väter helt ok. Visserligen är spetsen slut efter 2 timmar men använder 10 mm längder och har 50-meters rulle att ta av. så det räcker ett tag.
Att löda grova kabelskor, batteriterminaler eller löda aluminium, då behövs nyfilad och förtennad kopparstång.
Äldre lödpennor med långsam temperaturreglering av spetsen kräver spets med stor termisk massa om man ska kunna löda något som tar värme utan allt för varierande temperatur på lösningen. I kombination med kylande lödröksutsug kan det bli svårt att löda utan att skapa termiska spänningar.

Det är inte alltid bra lödjobb är viktigt. Ibland är det mer en tidsfaktor att kunna blåsa på med övervärme på kretskort där man vet att folien inte lossnar från PCB vid högre temperatur och där komponenterna tål den större termiska stressen.

Svåra lödjobb i synnerhet där det är svårt att kunna värma loss en stor IC jämte lättsmälta plastbitar hjälper jag till med undervärme som gör både lödning med lödoenna och med varmblås betydligt enklare att snabbt få upp rätt temperatur på komponenten som ska ersättas utan att allt annat runt om smälter. Idealt om det är en IC med synliga ben ska spetsen vara bred nog att kunna värma alla ben samtidigt. Har en sådan lödspets för DIL-kretsar men det var länge sedan den användes nu,

Det finns nog ingen ideal lödspets, det beror på hur man är van att arbeta, val av lödverktyg och typ av jobb.

Har 3 olika pennor, beroende på jobb.
WXP200, en mejselformad spets.
WXP80, flera olika spetsar, mejselformade och spetsiga, där den mejselformade är den jag använder mest.
WXMP, flertalet spetsar, mejselformade, spetsiga och böjda, för det mesta mejselformad 0,2mm.

Har en weller 80W jag med. Uppgraderade från en WCTP50 får nåra år sedan. Har olika som jag byter med, en rak, spetsig 0,3mm för SMD och sedan större för andra komponenter så jag löder det ytade först och byter sedan till en större spets för regulatorer som LM1117 etc, SD-hållare, knappar et.

Jag har en sån vinklad till min metcal, växlar mellan den och en lite bredare kortare mejselformad beroende på vad jag gör.

Jag föredrar generellt mejselformade spetsar, men det beror ju lite på vad man ska göra.

Om man har en krokig spets som är konisk så är det lätt att lägga den tjockare delen längre upp på lödspetsen, mot det som skall lödas, det går inte med en rak konisk spets. De som är proffs på att reparera smd kretskort använder i stort sett bara den krokiga spetsen och när man ser hur de hanterar den i olika situationer så förstår man att det saknas kunskap hos de som inte förstår fördelen.

Jag bifogade tidigare ett par länkar som går till 2 av dem som har tiotals år av erfarenhet av detta som vet hur man hanterar en lödkolv på ett kretskort. Kanske någon borde kolla lite på dessa video från dessa proffs innan de uttalar sig så självsäkert dömer ut spetsen.

Personligen tycker jag som E Kafeman och det är också det, som han säger som är det dominerande i produktion eller professionell reparation hos företag (fördelen är som han säger att mejsel som är korrekt gjord är smidig för professionell släplödning samt oftast ger mer kontaktyta mot den smälta metallen), men sedan kan man ju personligen föredra annat därför att man upplever att man har andra fördelar av detta, det var ju inga pengar att snacka om för att ge det ett försök menar jag.
Det är som du säger många som gillar denna böjda spets. Till det du håller på med ser jag inga påtagliga nackdelar egentligen.

SeniorLemuren skrev: ↑5 februari 2026, 11:20:02 De som är proffs på att reparera smd kretskort använder i stort sett bara den krokiga spetsen och när man ser hur de hanterar den i olika situationer så förstår man att det saknas kunskap hos de som inte förstår fördelen.

Du har totalt fel och sprider felaktiga antaganden. Dunderfel.

SeniorLemuren skrev: ↑5 februari 2026, 11:20:02 Jag bifogade tidigare ett par länkar som går till 2 av dem som har tiotals år av erfarenhet av detta som vet hur man hanterar en lödkolv på ett kretskort. Kanske någon borde kolla lite på dessa video från dessa proffs innan de uttalar sig så självsäkert dömer ut spetsen.

Video-länkarna är utmärkta exempel på självlärda som egentligen inte kan löda på ett sätt som skulle vara godkänt om de jobbat på industri som kräver löd-certifiering. Deras lödningar är säkert ok för ändamålet men det är inte någon som visar större skicklighet, snarast tvärs om.

De har INTE certifierade lödkunskaper vad de visar. Du vet inte ens vad det innebär. Det du uppfattar som självsäkert från mej är bara okunnig pladdernivå från dej. Har varit lödcertifierad i en eller annan form sedan 35 år så det är inte pladder.

Nu finns det mycket skit på Youtube där folk tror sej kunna lära ut vad som är god lödning av SMD men de har oftast ingen som helst kunskap. Känner till en enda Youtuber som verkligen förstår vad en bra lödning innebär med moderna verktyg.
En bra lödning ska vara homogen och utan slag och ska inte utsätta tenn eller komponent för onödig värme. Inlödningen ska ske så att man undviker termisk spänning i synnerhet för keramiska komponenter.

Som nybörjargrund och för att lättare förstå vad som är en god lödning finns utbildning efter olika standarder.
IPC-certifikat är en bra grund: https://www.pcbasic.com/sv/blog/ipc_j-std-001.html
Ingen av de på visade videona verkade ha den kunskapen.
De har säkert 40 års erfarenhet men aldrig funderat över vad en god lödning är. Utflytning och blankt kanske som måttstock?

Det är så med de som svetsar, Svetssömmen kan se bra ut och de kan ha lång erfarenhet men vet egentligen inte vad som är en bra svetsfog. Det är säkert tillräckligt bra svetsat för att laga bilrost.

Lite grundläggande om vad lödspetsar är och dess funktion vid SMD -lödning.
Krokig spets och löda ytmonterat, det går men oftast är andra spetsar bättre val. Om man inte insett det är man nog grovt oerfaren.
Det är dubbelt dumt om man verkligen löder små komponenter under mikroskåp då man måste rotera lödpennan varje gång man får spetsen under mikroskåpets synfält. Men det vet förstås bara de som testat.
Jag har använt mikroskåp vid olika typer av SMD lödning sedan 1990 så vad gäller långvarighet som en nivå av skicklighet så är 10 år inte mycket.

Om man är något det minst i byxorna att ens veta vad som är god nivå av SMD lödteknik vet man var olika spetsar lämpar sej. Att påstå att en spetstyp alltid är bättre är bara okunnigt.

Lödning är en termisk process. För effektiv termisk process ska verktyget kunna överföra värmen effektivt. Effektivt kräver låga förluster i termiska överföringen med så hög effekt som processen tillåter inom temperaturfönstret där man får renast möjliga förbindelse mellan metallerna. Varken för hög eller för låg temperatur relativt lödtenn, flussmedel och för att undvika onödig termisk stress.

Anpassad spetsutformning som passar lödytan med så stor kontaktyta som möjligt är viktig för värmeöverföringen. Plana ytor och runda spetsar är sällan idealt, det behöver man knappast ens vara nybörjare för att begripa.

För effektiv värmeöverföring ska den ske våt. En torr lödspets överför värme dåligt. Genom att täcka spetsen med smält lödtenn får man en våt yta som ger större kontakteringsyta med det man vill värma. I princip ska aldrig spetsen i sej utöva mekaniskt tryck mot lödytan, det är den våta ytan som överför värmen effektivast till padden.

Ofta är det två saker man vill sammanfoga vid lödning, en komponentyta mot en lödpadd. Ofta är det så att lödpadden kräver mycket mer värme på kort tid för att komma upp i lödbar temperatur jämfört med den lilla massan som komponentens lödpadd har.
Då krävs att man kan fördela värmen jämnt för bägge kontakteringsytorna. Det är samma sak som när man vill gas-löda två olika stora järnplåter.
Man måste ta hänsyn till hur man fördelar värmen om det ska bli bra.

Det GÅR löda SMD med smala spetsar med dålig anliggningsytor om det är enkla jobb. Smal lång rak spets och det är lättare att sikta men ger sämre lödfunktion. Lödytan blir mindre och det blir längre avstånd mellan spets och värmeelment och tempsensor. Det är relativt lätt att förstå om man förstår hur termiska överföringsprocessen fungerar.
Är man duktig kan man göra ok jobb med sämre verktyg men det är inte smart om man har bättre verktyg att välja på. En vanlig anledning att folk arbetar med mindre optimala spetsar är att man är så van att det kräver nyinlärning att använda bättre verktyg och en helt rund spets har ingen sida som är bättre att använda som anliggningsyta så man behöver inte funder över sakaen.
Kan man åstadkomma en någorlunda lödning är det bra nog vid reparation av en konsumentdator även om man inter är så skicklig med verktygen.

Termiska överföringen ska ske med så stor yta som möjligt på kort tid. Tiden är sådant som nybörjare inte tänker på varför och man tänker inte på att värmeöverföringen blir effektivare med stor kontaktyta.
Det är som att spika med baksidan på en hammare med kula. Det blir fel typ av anliggningsyta men en skicklig snickare kan ändå spika rakt med kulsidan.

Som ett enkelt exempel som belyser vikten av rätt lödspets när man arbetar med SMD och som alla kan prova:
Många har säkert tillgång till en trasig 240 V ledlampa av typen som innehåller 10 ytmonterade lysdioder på aluminiumbaserat PCB i botten i avsikt att avleda värme från lysdioderna.
Ofta är det en lysdiod som gått sönder som är lätt att byta. Vanlig lysdiodsstorlek är 5050.
Prova att byta en sådan lysdiod med lödpenna. Om epoxylackat skrapa bort lite lack så man kommer åt kopparmönstret intill lysdioden.

Löd loss en lysdiod och löd dit den igen och prova resultatet med olika lödspetsar och lödverktyg.
Den som kommer med en rund spets kan inte byta ut en trasig lysdiod om inte spetsen är både kort och med spets som är smalare än 1 mm. Det går inte. Värmer man oavsett lödspetstemperatur kommer man bränna sönder lysdioden då rund lödspets ger för dålig kontaktering mellan det vätta tennet på spetsen och lödytorna då även den vätta delen blir liten relativt bättre utformade lödspetsar.
Liten kontakteringyta gör att värmeöverföringen tar för lång tid varför värmen i samma takt hinner avledas i aluminiumet och lysdiodens tenn aldrig kommer att smälta.
Lödtennet original är säkerligen dessutom oblyat så man behöver ha en lödspetstemperatur uppåt 380 grader och kort spets med platt dikt an anliggande vätt yta så att aluminiumet inte hinner dra ner spetstemperaturen fortare än vad värmeregleringen hinner med och lödning uteblir även om man värmer hela dagen.
Lysdiodens lödyta är obetydligt åtkomlig så värmen för lödningen går helt genom den ofta tunna strimman av lödpadden som är åtkomlig.
Spets-typen som kan överföra värme mest effektivt i denna situationen är en relativt kort grov snedskuren spets där man lägger an spetsen mot lysdioden och värmer nedåt med den vätta snedskurna ytan. Även om det är en grov spets så gör snedskärningen att värmen kan koncentreras på rätt ställe.
Det är inte lönt att försöka värma lysdiodens lödytor då det inte går överföra nämnvärd värme till lödpadden och därför smälter inte heller lödningen.

Rund smal spets krokig eller ej => Garanterat dåligt jobb med att byta lysdiod. Man har fysiken emot sej.
Mejsel eller snedskuren spets => Ett ok jobb är möjligt om man inte är amatör.

Jobbet blir betydligt enklare om man undervärmer men notera att plastmaterialet i lysdioden smälter redan vid 300 grader så man måste jobba effektivt om man inte ska smälta sönder lysdioden när lödtennet måste upp i kanske 380 grader.

Lampan är simpelt exempel men problemet är likartat på flerlagers PCB där man vill byta en IC som sitter nära plastytor. Håller man på för länge och värma smälter plasten. För att få kort uppvärmnings-tid krävs hög värmeeffekt, snabb temperaturreglering som styr denna effekten samt kort överföringsavstånd.
Är komponenter inlödda mot stort jordplan och man inte får över tillräcklig värme snabbt nog kommer jordplanet suga all värme och man kommer aldrig upp i lödtemperatur.

Länga spetsar har säkert många upplevt att de är sämre verktyg när något mer värmekrävande ska lödas, allt från värmesugande paddar till att löda batteriytor. Att löda litium-batteri och värma till batteriet kokar är inte bra.

Det borde vara rätt självklart och logiskt för de flesta att bästa termiska funktionen ges av lödspets som stämmer i storlek och kontaktyta för att bäst kontaktera lödpadd och evt. komponent. Den som tror att en smal lång spets är bra verktyg för vanliga SMD lödytor och paddar i den situationen är inte med i verkligheten.

Samma sak med att släplöda IC-kretsar, det blir svårt till närmast omöjligt med en rak spets som inte kan hålla tillräckligt med tenn på spetsen.
Spetsen som vanligen kan släplöda med mest tenn är snedskuren spets med liten skålform.

Detta går inte med rund spets:


Val av lödspets är dels grundläggande fysik, vad som fungerar att överför värme med så effektivt som möjligt, men är man helt inkörd på en viss typ av spets så hanterar man kanske den bättre. De som sysslar med manuella lödjobb hela dagarna är ofta mer tidseffektiva om de inte byter lödspets mellan olika typer av lödjobb.Byta lödspets omsorgsfullt kräver att man rengör och förtennar spets både före och efter byte.
Ett ofta bättre alternativ är att ha två lödpennor med olika spetsar.

I synnerhet när man avlöder typ 0402 manuellt föredrar jag en lödpenna i var hand. Det finns lödpincetter men många föredrar två pennor.

Komponenter med fler än två ben, då är det varmluften som gäller. Har numera uppgraderat så har även två varmluftsaggregat samt en undervärme-platta som tas fram vid behov.
De som huvudsakligen enbart monterar SMD kör vanligen bara med tennpasta och hetluft. Lödpennan används för de lödjobb som inte går med varmluften.

Glöm kladdnissarna i dina videos. Se nedan video från en som de facto kan löda, är licensierad och utbildar andra.
Han använder gammaldags lödverktyg i videon men den är en rätt gammal video men olika typer av lödspetsar fanns redan då.
Notera lödtekniken och vilken lödspetstyp som används så kan du i din tur lära de som inte funderat igenom vad det är som gör en bra lödning och vad som gör en mindre bra lödning.

Lödning som uppfyller lödgrunder enligt IPC J-STD-001:

SeniorLemuren skrev: ↑5 februari 2026, 11:20:02 Om man har en krokig spets som är konisk så är det lätt att lägga den tjockare delen längre upp på lödspetsen,

På lödspetsen ? vad menar du där ? komponenten ?

mot det som skall lödas, det går inte med en rak konisk spets. De som är proffs på att reparera smd kretskort använder i stort sett bara den krokiga spetsen och när man ser hur de hanterar den i olika situationer så förstår man att det saknas kunskap hos de som inte förstår fördelen.

Vad baserar du detta på ? några random youtubevideos ?

Du har hittat några videos på folk som använder en krokig spets och tror att dom uppfunnit hjulet igen ? ..Dessa spetsar har sitt användningsområde, men det är ju ingen revolution direkt, dom har funnits flera decennium
och jag har haft mina i säkert minst 10 år iaf.

..Och det är inte den spetsen jag använder mest, även om det nog är den jag använder mest om det är smått (SMD), men det är delvis för att den är så smal.

Jag bifogade tidigare ett par länkar som går till 2 av dem som har tiotals år av erfarenhet av detta som vet hur man hanterar en lödkolv på ett kretskort. Kanske någon borde kolla lite på dessa video från dessa proffs innan de uttalar sig så självsäkert dömer ut spetsen.

Konstigt, de jag känner(/de) som jobbar med liknande saker professionellt lägger inte upp youtubevideos på det dom gör, jag antar att deras kunder inte skulle gilla det heller.

Eftersom jag är pensionär så har jag väldigt mycket tid att förkovra mig. Jag har hittills lagt ned mer än tvåhundra timmar på att studera kretskortsreparationer. En av länkarna jag redovisat är från ett företag som specialicerat sig på att reparera Dell laptop. Han får in trasiga lapptops för reparation som flera tidigare företag har försökt reparera men misslyckats och helt dömt ut som oreparerbara om man inte byter hela moderkortet. Han har inköpt samtliga modeller av dell laptop sedan de började tillverka laptop, mer än 100 olika modeller som han kan använda som jämförelse där moderkort och komponenter är uppbrända till oigänkänlighet. Så det är inga random youtubevideos jag talar om.

Till Kafeman kan jag bara säga att jag sprider inte felaktiga uppgifter. Jag kan nog påstå att jag innehar både kunskap om lödning och lödmetoder som står sig rätt så bra. Jag började leverera betalda lödjobb till ett företag (Albin Motor) i mina föräldrars källare som 12 åring, redan innan du var född och har sedan dess aldrig varit långt ifrån en lödutrustning i mina företag. Jag har varit certifierad för att kunna utföra lödning av elektronisk styrutrustning till fartyg till bl.a. Kamewa (tidigare KMW). Jag har även varit leverantör av Tigsvetsade komponenter till Bofors som kräver Licens.

Det är bra modigt av dig att avfärda det jag skriver som pladder utan att ha en aning om mina kunskaper i ämnet. Jag returnera det påståendet som pladder från din sida. Vidare kommentarer lämnar jag därhän.

Det är dock väldigt många av stora "proffs" på youtube som inte har någon lödutbildning, utan är självlärda som Kafeman skriver.

Åtminstone Louis Rossmann är ärlig och säger rakt ut att han inte är någon expert utan bara en mupp på internet som inte vet någonting egentligen, och säger ofta att man inte ska göra som han gör.
Trots det är det en hel del människor som ändå lärt sig av honom och startat egna reparationsfirmor och fortsatt på den självlärda linjen.
Det funkar ju, men ja... det är ju mest privatpersoner som anlitar dem.

Ja det är korrekt att det du påstår inte stämmer överens med verkligheten. Kalla det pladder när det är helt tokigt och tvärs emot all grundläggande lödteknik.

>Han har inköpt samtliga modeller av dell laptop sedan de började tillverka laptop, mer än 100 olika modeller som han kan använda som jämförelse där moderkort och komponenter är uppbrända till oigänkänlighet.


Låter som en mini-Rossmann. Om det är han i första videon, han som enligt sin egen video-lista ofta misslyckas med reparationer, löder utan schema på chans i moderkort som i den videon du länkade till? Reparationen misslyckades förstås och han fixade inte uppenbara fel ens som den sneda kondensatorn eller snyggade upp efter sej. Ja det är en kladdnisse av högsta rang. Skulle aldrig anlita honom att reparera något viktigt.
För ett ovant öga kan man kanske tycka att han verkar säker på sin sak, även om resultatet är uselt.

Din kommentar
>samtidigt som den är helt spetsig och bra till de allra minsta kretsarna.

Visar att du bara fantiserar. Det är nog det sämsta valet att löda lödpaddar om lödpadden suger värme. Du behöver inte tro mej. Prova själv innan du tjafsar om sådant som är sjölvklarheter om du är van SMD-lödare men det du påstår är i sej bevis för att du saknar kunnande. Jag gav dej tipset att löda på en trasig glödlampa för att mer uppenbart förstå skillnaden mellan olika lödspetsar vad gäller effektiv värmeöverföring men du har nog aldrig ens ställts inför lödning på den nivån att döma av vad du påstår.

Det du kallar "De minsta lretsarna" borde vara mindre än 0402 som jag betraktar som lite större komponenter. 0201 och mindre måste man ha mikroskåp att löda under för att se att lödningarna blir korrekta. Det är inte lättare att överföra värme bara för att allt är mindre, tvärs om kan det vara svårare att få rätt värmespridning när lödspetsens värmeöverförande yta blir liten. Gör den rund och spetsig så gör man det ännu svårare och ibland omöjligt att få till bra lödningar.

Du har ingen grundutbildning som givit dej löd-certiofiering för ytmonterade kretsar. Det är garanterat uppenbart.
Du kan inte svara på om en "process indikator" är en felaktig lödning enligt IPC vilket du skulle kunna om du varit certifierad.

Om du gått en certifierande grundkurs typ IPC-A-610 hade du bland annat fått veta hur man löder och vilka krav man ska ställa på lödningen. Man ska t.ex. i första hand löda lödpadden, inte komponentytor. Paddar är platta så runda spetar är fel verktyg.
Likaså kan du inte släplöda med rund spets.

IPC-A-610 eller IPC J-STD-001J omfattar krav vid lite mer krävande miljöer, fordon sjöfart och rymd.
Förmodar att de då borde vara bekanta för dej om du lött fartygs styrutrustning.

Var det på en sådan kurs du lärde dej löda med runda spetsar?
Lång erfarenhet är ingen garanti för att man lärt sej hur en bra lödning för långvarig god förbindelse utan korrosion ska vara utförd.

Tänk dej att du vill maximera värmeöverföring genom en stor kontaktyta på nedan lödpadd. Är rund lödspets ett bra val i nedan video eller är den spetsen man använder ett bättre val?


Att agitera för att en viss spetstyp är bäst är rent tokigt hål i huvet. Det är som att agitera för att philips-mejsel är den rätta mejseln när man skruvar.
Det finns plats för de flesta typer av lödspetsar, det kommer ett tillfälle där en exakt krökning är precis rätt.

Lödpenna är i grunden ett simpelt verktyg med uppgift att överföra värme så effektivt som möjligt. Det gör den bäst med stora överföringsytor vilket kraftigt påverkar att lödspetsen ska ha utformning som passar som nyckeln till ett dörrlås
Är dörrlåset runt så kan rund lödspets vara ett bra val. Vill man löda en platt yta är annan form lämpligare, för centimeterbreda ytor kan lödspetsen var lika bred för jämnast och effektivast lödning. Är en lödpadd platt så väljer men en passande spets om det finns utrymme för ett val, eller hur?

Jag använder en krokig spets vid avlödning av ytmonterada IC, då krokar jag spetsen under benet och lyfter det från padden, det är nog det enda tillfället jag använder en krokig spets.

Som jag sade tidigare så använder jag mest 0.3mm rak spets främst för att det är den som fungerar för mig och mina darriga händer för 0,5mm TQFP så då blir det att jag även löder 0603 och 0805 med samma spets, sedan byter jag till en större och kortare då jag behöver mera värme. Använder varmluft för avlödning. Jag har väl lött i över 50 år, men är absolut inte proffs. Brukar vara kul att se tävlingarna i lödning på elektronikmässan där man verkligen kan se proffsen och bli avundsjuk. Löder under ett stereomikroskop.

Intressant diskussion annars. Uppskattar verkligen Kafemans insikter.

Har funderat litet på en sådan där "lödpincett" för avlödning av motstånd och kondensatorer. Någon som kan rekommendera en bra?