Svenska ElektronikForumet

Hur många har haft nytta av all matematik ?
Vore det inte bättre att lära ut mer elektronik istället ?
Hur ser det ut i andra länder ?
Hur var det på 1960-talet ?

Varför stora bokstäver?

Som svar på din fråga, som utvecklare är det mycket matte som används.

Jag hatar matte, och hade svårt för det i skolan.

Men ENDA gången jag kännt att jag behöver "högre" matte (alltså inte vardagsmatte som de fyra räknesätten och procent) är just när jag sysslat
med elektronik, då känner jag att jag har svårt med vissa saker eftersom jag inte har den grundläggande matematiska förståelsen.

Jag är inte civilingenjör, men jag har jobbat många år på ett universitet, och jag lovar att matte är grunden till VÄLDIGT mycket annat du ska lära dig där.

Jo men gymnasieskolans matematik plus en kurs i statistik borde väl räcka för att kunna konstruera en datamaskin, radiosändare, förpackningsmaskin, skördetröska eller färg TV.

Kort svar. Nej.

Samma här, min sporre var nog konstruktionslära och programmering (överlappade bra med när jag kom till det stadion där man fick börja använda litet matematik i elektroniken också, även om det inte fanns någon som kunde lära ut så man fick lära sig själv på biblioteket om man ville veta saker grundskolan inte lärde ut. ).
Grundskolan var ärligt talat värdelös på att lära ut matte på ett sätt som var intressant, samma med att skriva ned saker, det var inget jag lärde mig i skolan utan lärde mig själv på egentid för att kunna skriva ned berättelser och sådant.

Då var det inte så väl känt hur saker som dyskalkyli, agrafi, mm fungerar hos barn (och vuxna), idag vet vi mer om detta och att det inte över huvud taget har någonting att göra med varesig intelligens eller avsaknad av intresse för själva ämnet, tvärtom är ju ofta dehär barnen mer intelligenta och har ofta betydligt bättre djupförståelse för avancerad analys, etc än de andra.

Nu har jag förvisso bara läst en högskoleingenjörsutbildning, så litet mindre matte än civil.
Men min spaning är att mattekunskaperna har bidragit mycket till förståelsen av många fundamentala koncept som är av stort värde, så inte helt onödigt.

Men att faktiskt sitta och räkna avancerad matematik i arbetslivet förekommer inte i någon större utsträckning för mig.
Så tycker inte att matten är onödig, men där emot kanske det hade gått att hitta något alternativt sätt att ge den förståelsen utan att tvinga studenterna att lägga så mycket tid/energi på sådant som inte kommer till nytta senare.


Mest trigonometri som jag haft praktisk nytta av i arbetslivet.
Men sen beror det ju mycket på vad man kommer att jobba med sen, inom programmering (vilket oundvikligen är en stor del av vardagen för de allra flesta som jobbar med elektronik) kan ju i princip vilket matematiskt område som helst bli högaktuellt beroende på vad man gör.

alexanderson skrev: ↑5 september 2025, 14:37:59 Jo men gymnasieskolans matematik plus en kurs i statistik borde väl räcka för att kunna konstruera en datamaskin, radiosändare, förpackningsmaskin, skördetröska eller färg TV.

För t.ex. signalöverföring kan man behöva jobba med komplexa tal och transformer.

Visst, idag kanske man kan använda simulatorer till mycket, men det finns ju en hel del trådar här på forumet där folk provat nåt i simulator och det funkar, och sen när de bygger med riktiga komponenter fungerar det inte. Nu är det väl inte säkert att de problemen inte funnits om man kunnat matematiken, men de formler som man behöver ha koll på kräver ofta rätt komplex matematik.

Vissa problem löser du med lite ,,svårare" matematik och för att komma dit behövs en del matematik på vägen. Därför tror jag det blir mycket matematik Fast för reparation kanske det inte så ofta behövs. Ja känner en som gick tv-repsratörutbildning och han fixade det mesta utan några tyngre mattekunskaper.

Nerre skrev: ↑5 september 2025, 15:48:09

alexanderson skrev: ↑5 september 2025, 14:37:59 Jo men gymnasieskolans matematik plus en kurs i statistik borde väl räcka för att kunna konstruera en datamaskin, radiosändare, förpackningsmaskin, skördetröska eller färg TV.

För t.ex. signalöverföring kan man behöva jobba med komplexa tal och transformer.

Visst, idag kanske man kan använda simulatorer till mycket, men det finns ju en hel del trådar här på forumet där folk provat nåt i simulator och det funkar, och sen när de bygger med riktiga komponenter fungerar det inte. Nu är det väl inte säkert att de problemen inte funnits om man kunnat matematiken, men de formler som man behöver ha koll på kräver ofta rätt komplex matematik.

Det behövs inte så många, men det behövs de som konstruerar simulatorer och andra konstruktionshjälpmedel. Antar att de flesta av dessa gått en civilingenjörsutbildning. Känner visserligen en som inte gjort det. Men han hade gjort gymnasiematten redan i grundskolan.

Det finns även behov av att kunna bedöma om simulatorer ger vettiga resultat. Då behöver man också matematikkunskaper. Vilka man många gånger anser inte är så komplicerade men man kan ha en förståelse som många inte begriper hur man fått till.

Det finns ju hur många ingenjörsutbildningar som helst och få linjer handlar om elektronik. Många många av dessa kurser och linjer kräver mycket matte för att man ska kunna lära sig det som är väsentligast för just den disciplinen.
Idag har ju dessutom mattekunskaperna minskat. Om vi hade två veckor förberedande matte när jag började plugga på högskola för 50 år sedan är man väl uppe i en månad (om inte termin idag).

Till och med läkarlinjen kräver matte.

Vilken lärare du får spelar väldigt stor roll. Matte blir kul med en lärare som förklarar och visar på rätt sätt. Tyvärr är de inte så vanliga skulle jag tro.

Även om man har färdiga program och sådant idag så bör man kunna förstå hur det är uppbyggt och varför programmet ger dig de data det gör så att man kan se till exempel om någonting blivit fel.

Kanske inte lika mycket för en läkare, men när jag läste biologi och naturvetenskap så kom ju matte in i bilden även på humanbiologi och liknande i det att man behöver ha förståelse för kemi och fysik. Dock går det ju som sagt säkert att läsa sig till det man behöver parallellt med andra typer av studier och ofta är det ju lättare om man läser ett ämne man faktiskt är intresserad av samtidigt så att man måste ha matten för att kunna ta sig vidare.

Fasta tillståndets fysik kräven en sorts matte, elektrisk fältteori en helt annan, termodynamik och strömningslära en annan, mekanik ytterligare en sort. Många modeller inom fysiken är matematiska modeller. Kan jag inte matten som dessa modeller bygger på sitter man löst.