Jag skrev det nedanstående innan jag såg att det var en växelriktare. I inlägget ovan.
Det var därför jag tog en VFD som exempel.
I ditt fall så kanske belastningsprofilen i närheten påverkar?
Jag fuskade lite först, och testade bl.a. dom här kalkylatorerna.
https://24volt.eu/kalkyl_kabelarea.php
https://www.omnicalculator.com/physics/wire-resistance
Jag var inte övertygad om hur resultatet skull tolkas, så jag räknade själv istället. Det var IMO lite oklart när det var förlust i en ledning och när det var i tre ledningar.
Koppar
Resustivitet vid 20°C: ρ = 1,724 × 10
-8 Ω × m.
Då fick jag att resistasen i 1 meter 6 mm
2 kopparkabel är:
R = ρ × l / A = 1,724 × 10
-8 × 1 / (6 × 10
-6) = 2,87 × 10
-3 Ω = 2,87 mΩ.
Om allt är sinus och fasförskjutningen är noll så kan vi beräkna effekten.
P = U × I = U
2/R = R × I
2 = 2,87 × 10
-3 × 25
2 = 1,79 watt.
Det är i var och en av dom tre ledarna, så tillsammans blir förlusteffekten i kablarna 5,39 watt/meter.
Samma som du kommit fram till,
Haralt.
Det kan variera mycket, beroende på typ av belastning
Dels så kan det vara fasförskjutning. Även om allt är sinus så kommer det då in en faktor cos(Φ), där Φ är fasförskjutningen. Vid en viss effekt blir strömmen större när fasförskjutningen ökar.
Många "moderna belastningar" drar stöm som inte är sinusformad.
Jag konstruerar ett lite förenklat, lite extremt, exempel. För att illustrera att beräkningen ovan kan vara missvisande.
Den här bilden, från Wikipedia, illustrerar hur det ser ut när man helvågslikriktar trrefas.
Helvågslikriktad_trefas.jpg
https://sv.wikipedia.org/wiki/Likriktning
Antag att belastningen är en VFD (variable frequency drive), en frekvensstyrning till en motor. Mot elnätet i VFDn sitter det en helvågslikriktare som laddar en kondensator.
Om det är så att laddningen av kondensatorn sker bara under några enstaka procent av tiden, just innan spänningen når upp till toppvärdet, så gäller andra förutsättningar.
För enkelhets skull antar vi att vi har ström under 1/50 av perioden, 2% av tiden. Vi har sex strömpikar per period på ca 1610 ampere i två av kablarna åt gången.
Medeleffekt: 400 × 25 × √3 = 17,32 kW
Ström under peakarna: 17,32 × 10
3 × 50 / 538 = 1610 ampere.
Spänningsfall över en meter kabel under peakarna: U = R × I = 2,87 × 10
-3 × 1610 = 4,62 volt.
Förlusteffekt över en ledare under en peak är ca 7,44 kW, 14,9 kW eftersom det är två ledare som leder under peaken.
Men, bara 2% av tiden så medeleffekten i kablarna blir "bara" 297,5 watt.
Ett lite extremt exempel kanske, men jag ville visa att det kan bli fel om man räknar som om strömmen är sinusformad, när den inte är det.
Jag hoppas att jag räknat rätt, i hastigheten...
Säkringar är väl tänkta att reagera på medelström? Med olika tröghet. Hur det är i praktiken med olika säkringstyper och hur dom reagerar på spikar vet jag inte.
/π
)