Svenska ElektronikForumet

TomasL skrev: ↑4 december 2023, 06:03:02 Och man hamnar snabbt upp i de kostnaderna som en riktig givare kostar.

För en givare tror jag att du kan ha rätt.

TS skriver:

behöver ha 4 eller 6 st

Om då t.ex. 4 eller 6 sensorer kan kopplas till en Arduino eller motsvarande, som kan hantera I/O, kalibreringar m.m. som gör att det blir 0-10 volt ut, som TS önskar, så blir det nog billigare att göra själv. Om man är någorlunda komfortabel med att hantera Arduino eller liknande.

För egna hobbyprojekt gör man väl sällan en kalkyl som inkluderar allt, inklusive nedlagd tid? I kommersiella sammanhang måste man göra fullständiga kalkyler. Kanske borde man säga att man borde göra kalkyler då? För hobbyprojekt, i alla fall för mina, gäller andra regler.

Exempel på konstruktion med kapacitiv sensor
Här är ett exempel där vattenhalten i olja mäts med kapacitiv sensor på ett rör.
https://www.mdpi.com/1424-8220/14/7/11351

/Pi

Egentid är guld värd.

Pi314, det är lite annan mättteknik. Den mäter en fasförskjutning och en mer komplex lösning än en timeroscillator. Oscillatorkretsarna behöver vara stabila för att inte ge temperaturpåverkan.

Men det borde gå att applicera på en ren vattenpelare också? Jag skall läsa artikeln noga.

skulle även att gå optiskt på lite olika sätt
ex brukar man ha en lite rödaktig vätska som inte dunstar lika snabbt

med ex gröna lysdioder så bör man kunna mäta den röda vätskan relativt lätt
sedan ex fotomotstånd på andra sidan

som sagt, spånar vidare
måste få till första mätning och se vilka områden jag hamnar på först

skulle man ha stora U rör kunde man mäta avstånd med ultraljud ovanifrån
man skulle kunna ha lastcell och väga ena halvan av ett Urör

Som svar har nämnts 1. Optiska metoder 2. Kapacitiva metoder.
Alla radioamatörer känner till att förlusterna i en kortvågsspole beror på materialet i spolstommen.
En varierande vattenyta i centrum av en spole, påverkar alltså förlusterna högst märkbart för en spole som matas med 10-30 MHz.

Fyller på med ett par alternativ till.

Väg ena röret
Med en elastisk koppling i botten på U-et, t.ex. en gummislang som förenar dom två vertikala delarna, så kan man mäta vikten på det ena röret.
T.ex. med en lastcell och en HX711.
Som denna, men med en känsligare lastcell.

https://circuitdigest.com/microcontroll ... -load-cell

Låt U-röret tippa i sidled
Om man gör en konstruktion så att hela U-röret kan tippa i sidled, men att en lagom hård fjäder försöker räta upp U-röret. Då kommer lutningsvinkeln att vara ett mått på trycket. Det kan avläsas med en vinkelgivare av något slag.

/Pi

rikkitikkitavi skrev: ↑3 december 2023, 21:52:13
Hur mäter man skillnader om 1,4 pF?

Man låter kapacitansen ingå i en LC oscillator och mäter frekvensen.

gjorde en vanlig urörsmanometer för koll på vad det egenteligen är för difftryck och mellan rum och kaminens skorstenstryck ca 4mm vp vid full eldning
eller 40 pa vilket är helt ok

nu kan man försöka få till någon vettig mätning
vilket verkar vara betydligt jobbigare

provade luta uröret, men måste fixera det, och det verkar som kapilärkrafterna är lite jobbiga, använde 4/2 mm slang, 2mm innerdiameter

Ja det är lite stökigt, givarna är dyra, men fullt möjligt.
Jag gjorde system som mätte i de häradena.

i värsta fall kan man ha

https://vi.aliexpress.com/item/10050049 ... ry_from%3A

och kolla på dom med kamera om man vill fjärravläsa
dom modellerna av manometrar är ok