Jag postade detta i "senaste reparationen", och några tyckte att det kunde vara värt en egen tråd.
Jag jobbar som IKT-samordnare åt skolorna i Avesta kommun, och gymnasiets industriprogram köpte denna maskinen från Hedemora: https://www.klaravik.se/auktion/produkt ... c73860-02/
Som annonsen nämner kan den bara programmeras via maskinens egen kontrollpanel. Detta hände efter ett blixtnedslag som dödade den anslutna datorn, en IBM PS/2 modell 30 286. Eftersom jag är elektronikutbildad erbjöd jag mig att försöka få detta att fungera igen.
Datorn startade inte alls, så jag antog att nätaggregatet hade dött, och testade att tjuvkoppla ett modernare nätaggregat för att ge den rätt spänningar, men då började den bara att lukta bränt. Jag kontaktade PullMax för att höra om de hade programvaran till maskinen fortfarande, men det hade de inte. Vi hade fått en demoversion på diskett, men denna kunde inte kommunicera med maskinen.
Jag fick kontakt med en datorsamlare på fejjan, som erbjöd sig att försöka kopiera ut programvaran i byte mot den defekta datorn. Det visade sig att det inte var nätaggregatet som var defekt, utan det var två kretsar relaterade till seriellporten som dött, och de hindrade datorn från att starta. Han lagade datorn åt sin samling och jag fick programvaran.
Mellan datorns seriellport och maskinen fanns en styrbox. Styrboxen hade en 25-pinnars seriellkontakt och krävde +/- 12V matning. Jag jagade rätt på en dator med seriellport (9-pinnars), en 9-25-adapter, och ett gammalt ATX-nätagg som gav +/- 12V. Jag gjorde en bootbar FreeDOS-sticka och kopierade in programvaran dit. När allt kopplats ihop, visade det sig att styrboxen också avgått med blixtdöden. Tyvärr var kretskortet inuti helt ingjutet i epoxi. Lagakretskort.se i Gävle fick lösa upp och fräsa bort den så gott det gick, och bytte halvledarna: en opamp, två skiftregister i 4000-serien och en hex Scmitt-trigger inverter.
Det fungerade fortfarande inte, men nu kom jag iaf. åt kretskortet. Jag hittade bland annat tre brutna banor, och hex-invertern hade även blivit skadad av seriellportens negativa spänningar. Den var inte helt körd dock, utan två ingångar hade dött, men det fanns två oanvända grindar, så jag kopplade in dem med lite dioder och motstånd som höll den negativa halvan borta. Boxen visade sig inte göra något med signalerna till och från maskinen, utan allt den gjorde var att blinka statuslampor och att klocka ut ett 16-bitars serienummer till datorn med hjälp av skiftregistren och ett motståndsnät. Opampen agerade nivåskiftare. Datorns RTS-pinne agerade klocka, CTS tog emot serienumret, och Tx startade processen på nytt. Jag funderade på att bygga en ersättare med Arduino, eller att cracka programmet och hoppa över kontrollen av boxen, men valde i slutändan att laga boxen.
Här är lite noteringar från genomgången av kretsen. Jag gav upp på den övre efter att jag börjat rita fel. Alla motstånd är 2 st motståndsnät. De hopkopplade punkterna är jordade, vilket jag inte såg förrän senare och inte har ritat in, så att de tillsammans bildar de 16 bitarna som läses in paralellt i skiftregister-kretsarna.
Efter min reparation fungerade signalerna korrekt - men programvaran ville fortfarande inte godkänna boxen. Jag upptäckte att om jag anslöt boxen till maskinen, och ställde in den till att hämta data från PC (den har en omställare PC/kassett), drogs PC:ns Tx ganska rejält mot jord. Jag misstänker att PC-programvaran även vill ha ett svar från själva maskinen innan den startar som den ska. Jag frågade lärarna om de ville ta risken att jag plockade ur kortet och försökte fixa felet, vilket de tackade ja till. De vet att hela maskinen blir obrukbar om detta kortet går sönder. Tyvärr har tillverkaren slipat bort alla kännetecken på kretsarna.
Det fanns en ledig kontakt på vänster kant, identisk med den kontakten som gick till datorn, och som jag misstänkte var även denna kontakten ett seriell-interface. Jag kopplade om kabeln dit, men tyvärr reagerar maskinen inte på detta. De två kretsarna som pratar med kontakten är ju tyvärr också slipade (överst och näst överst till vänster), men utifrån pinout fann jag att de sannolikt är, och iaf är pin-kompatibla med, AM1489 quad RS-232 line receiver och LT1032 quad RS-232 line transmitter.
Jag försökte få tag i Ingenjörsfirman Elogik som en gång tillverkade kortet, men den verkar inte finnas längre. Jag fick kontakt med en som hade börjat där två år efter att kortet tillverkades, men han kunde inte hjälpa mig, och hade inte kontakt med eller kontaktinfo till de han hade jobbat med då. Kortet innehåller en hel enkel dator som är ansluten till en monokrom CRT, styrs med en joystick och några knappar, och skickar styrsignaler till maskinen via olika reläer och stegmotordrivare.
Det som retar mig är att det säkert finns ett jätteenkelt sätt att koppla om så kortet använder den andra porten, men det står ingenstans hur man gör, och om man gör fel kan man göra saken värre. Det som å andra sidan är bra, är att LT1032 inte är skadad, och att på AM1489 är det bara den aktuella ingången som är skadad. De två vägarna som finns att gå är att byta ut kretsen, eller att tjuvkoppla in sig på en av de andra, oanvända ingångarna som fungerar. Det lutar mot det senare, då jag inte behöver jaga en ny IC. Även här finns det två sätt: använda den oskadda porten och styra om signalen efter AM1489, samt styra om signalen från LT1032, eller använda den skadade porten (då slipper jag styra om LT1032) och styra om signalen både före och efter AM1489. I båda fall behöver jag kapa någon bana eller IC-pinne. Kanske är det enklare att löda loss IC:n och koppla trådar till de aktuella pinnarna från de aktuella punkterna.
Reparation av åskskadad Pullmax P209
Reparation av åskskadad Pullmax P209
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Reparation av åskskadad Pullmax P209
Nu skrev du inget om EPROMen i denna tråd, men jag skulle nog börja med att läsa ur dessa.
Vilken typ av EPROM är det?
Vilken typ av EPROM är det?
Re: Reparation av åskskadad Pullmax P209
Typnummer gömt under klisterlappar, men programmeringsspänningen 12,5V syns. Gissar på 2764. Fontminnet ser ut att vara 2732, men sockeln är beredd på större.
För att förtydliga... interndatorn (eller vad ska vi kalla den för, för att inte blanda med den serieanslutna PCn?) fungerar alltså som den skall, förutom förbindelsen till kontrollerande PC?
Långsökt sista utväg att få kontakt med omvärlden vore att emulera kassetstationen.
Spärren i PC-programmet kanske inte är en alltför svår nöt att knäcka, när skillnaden till demoversionen var så liten.
1488/1489 borde väl inte vara svåra att få tag på, eller? Skulle inte förvåna om man hittde här bland medlemmarna till exemplel genom komponentakuten.
För att förtydliga... interndatorn (eller vad ska vi kalla den för, för att inte blanda med den serieanslutna PCn?) fungerar alltså som den skall, förutom förbindelsen till kontrollerande PC?
Långsökt sista utväg att få kontakt med omvärlden vore att emulera kassetstationen.
Spärren i PC-programmet kanske inte är en alltför svår nöt att knäcka, när skillnaden till demoversionen var så liten.
1488/1489 borde väl inte vara svåra att få tag på, eller? Skulle inte förvåna om man hittde här bland medlemmarna till exemplel genom komponentakuten.
Re: Reparation av åskskadad Pullmax P209
vad styr den? stegmotorer? servon?
det kanske är mindre jobb att byta ut klabbet mot ngt modernare?
det kanske är mindre jobb att byta ut klabbet mot ngt modernare?
Re: Reparation av åskskadad Pullmax P209
Kassettstationen går till samma seriellport som PC:n, så den är också ur funktion. Det är första gången jag sett en bandspelare med seriellport. Först trodde jag att styrboxen innehöll något modemliknande som emulerade data inspelat på band, men det är digitalt hela vägen.
"Klabbet" (interndatorn) styr ett gäng stegmotorer, kontaktorer, kanske servon, och en CRT-skärm, och innehåller programvara för att rita upp hela arbeten som maskinen sen genomför genom att stansa en väldans massa hål i en plåt. Jag kan ta foton på resten av systemet vid anledning. Jag har inte tid eller kunskap att klura ut hur allt det fungerar, och att skapa ett nytt inbyggt system motsvarande det befintliga. Kunskapen kan jag säkert skaffa, men inte tiden, då detta är ett litet sidoprojekt utöver mitt vanliga jobb. Det är gissningsvis 50-60 st I/O med okända signaler.
Spärren i programmet väntar nog bara på att interndatorn ska svara på anrop. Om jag fixar den och programmet fortfarande inte startar, kanske det är värt att leta upp och plocka bort spärren.
Jag har en hög 2732:or liggande, kanske även några 2764:or om jag inte har sålt dem. De är dock inte ovanliga på t.ex. Tradera. Med en Arduino kan jag nog rätt enkelt rigga något som kopierar över ett chip direkt till ett annat.
Tips på att löda loss DIP ur ett tvålagerskort utan särskilda verktyg? Jag har vanliga lödkolvar med relativt fin spets, tennsug och lödfläta. Sist jag försökte detta lossnade flera vior och följde med benen ut (iofs. gjorde jag den gången inget försök på att vara försiktig). Att byta chipet vore ju den mest eleganta lösningen.
Edit: det är mycket möjligt att chipet som sänder RS-232 inte är LT1032, utan 1489:ans kompanjon 1488. Eftersom det fungerar har jag inte gjort närmare mätningar för att luska ut vad alla pinnar gör.
"Klabbet" (interndatorn) styr ett gäng stegmotorer, kontaktorer, kanske servon, och en CRT-skärm, och innehåller programvara för att rita upp hela arbeten som maskinen sen genomför genom att stansa en väldans massa hål i en plåt. Jag kan ta foton på resten av systemet vid anledning. Jag har inte tid eller kunskap att klura ut hur allt det fungerar, och att skapa ett nytt inbyggt system motsvarande det befintliga. Kunskapen kan jag säkert skaffa, men inte tiden, då detta är ett litet sidoprojekt utöver mitt vanliga jobb. Det är gissningsvis 50-60 st I/O med okända signaler.
Spärren i programmet väntar nog bara på att interndatorn ska svara på anrop. Om jag fixar den och programmet fortfarande inte startar, kanske det är värt att leta upp och plocka bort spärren.
Jag har en hög 2732:or liggande, kanske även några 2764:or om jag inte har sålt dem. De är dock inte ovanliga på t.ex. Tradera. Med en Arduino kan jag nog rätt enkelt rigga något som kopierar över ett chip direkt till ett annat.
Tips på att löda loss DIP ur ett tvålagerskort utan särskilda verktyg? Jag har vanliga lödkolvar med relativt fin spets, tennsug och lödfläta. Sist jag försökte detta lossnade flera vior och följde med benen ut (iofs. gjorde jag den gången inget försök på att vara försiktig). Att byta chipet vore ju den mest eleganta lösningen.
Edit: det är mycket möjligt att chipet som sänder RS-232 inte är LT1032, utan 1489:ans kompanjon 1488. Eftersom det fungerar har jag inte gjort närmare mätningar för att luska ut vad alla pinnar gör.
Senast redigerad av GalFisk 25 april 2023, 10:36:48, redigerad totalt 1 gång.
Re: Reparation av åskskadad Pullmax P209
Nej, 1488/1489 är enkla att både köpa nya och många har dom nog hemma.
Jag ska ha ett gäng men jag vet inte riktigt var.
Gamla EPROM brukar vara lite jobbiga att hantera, jag skulle rekommendera att du använder en riktig eprombrännare istället för att riskera att elda nåt med nåt hemmahack.
Jag ska ha ett gäng men jag vet inte riktigt var.
Gamla EPROM brukar vara lite jobbiga att hantera, jag skulle rekommendera att du använder en riktig eprombrännare istället för att riskera att elda nåt med nåt hemmahack.
Re: Reparation av åskskadad Pullmax P209
Ang avlödning så är det ju bara övning som gäller 
ett tips är ju att suga ur flera gånger och sen röra på benet med en liten mejsel så du känner att det går fritt innan du drar ur kretsen.
Bäst är en avlödningssstation förstås, jag har en pace, men d et finns relativt billiga kinesiska numera.
Och ska man inte göra så många så är dessa faktiskt imponerande bra för sitt låga pris:
https://www.electrokit.com/produkt/avlodningspenna-30w/
Det är i princip en tennsug med värmd spets.
Nackdelen är att dom blir väldigt varma att hantera efter ett tag, och du får snart kramp i tummen om du ska löda loss mycket.
(Jag försökte byta de fem 72p SIMM-socklarna på ett A4000-moderkort med en sådan en gång.. pust, efter en sockel tog jag med kortet till jobbet och använde proffsstationen där efter arbetstid )
ett tips är ju att suga ur flera gånger och sen röra på benet med en liten mejsel så du känner att det går fritt innan du drar ur kretsen.Bäst är en avlödningssstation förstås, jag har en pace, men d et finns relativt billiga kinesiska numera.
Och ska man inte göra så många så är dessa faktiskt imponerande bra för sitt låga pris:
https://www.electrokit.com/produkt/avlodningspenna-30w/
Det är i princip en tennsug med värmd spets.
Nackdelen är att dom blir väldigt varma att hantera efter ett tag, och du får snart kramp i tummen om du ska löda loss mycket.
(Jag försökte byta de fem 72p SIMM-socklarna på ett A4000-moderkort med en sådan en gång.. pust, efter en sockel tog jag med kortet till jobbet och använde proffsstationen där efter arbetstid
)Re: Reparation av åskskadad Pullmax P209
För (destruktiv) avlödning är mitt tips en bra avbitare, så kan man plocka en benrest i taget sen.
EPROM-läsningen (inklusive verifieringar) är det viktiga. Att sen kopiera över till nya kretsar är sekundärt, men om man skriver så lutar jag litet åt samma håll som marta att då ska man vara säker på att använda utrustning som till 100% säkert följer beprövade algoritmer. Men för läsningen kan jag tänka mig en "arduinolösning" borde duga.
Intressant att kasettstationen var seriell, men är den alltså på samma port som PCn och fysiskt behöver "stöpslas om" till antingen eller?
EPROM-läsningen (inklusive verifieringar) är det viktiga. Att sen kopiera över till nya kretsar är sekundärt, men om man skriver så lutar jag litet åt samma håll som marta att då ska man vara säker på att använda utrustning som till 100% säkert följer beprövade algoritmer. Men för läsningen kan jag tänka mig en "arduinolösning" borde duga.
Intressant att kasettstationen var seriell, men är den alltså på samma port som PCn och fysiskt behöver "stöpslas om" till antingen eller?
-
Mickecarlsson
- EF Sponsor
- Inlägg: 3846
- Blev medlem: 15 april 2017, 18:06:15
- Ort: Malmö
- Kontakt:
Re: Reparation av åskskadad Pullmax P209
Jag har varit med om en liknande situation, en dator havererade tillsammans med den parallella dongeln. Datorn styrde via serieport en stor grön bockmaskin (som vägde ett par ton).
Programmet (som var ett kompilerat QuicBasic-program) skickades till Kina och kom i retur med dongelchecken bortplockad.
Kunden fick ändå inte igång systemet så jag blev utskickad dit. Jag kunde konstatera att det verkade fungera men ingen data skickade på den seriella porten.
Efter mycket mätande konstaterade jag att datorn var för snabb, det skickade en massa data på TX utan att vänta på svar. Det kompilerade QuickBaskic-programmet kördes för fort
Jag försökte på alla sätt att få ner hastigheten och letade efter en gammal dator, jag lyckades få igång det så pass på en gammal 286:a att korta kod-program gick att köra, men så fort koden översteg ett visst antal tecken hängde sig programmet. Jag kunde också konstatera att det inte var någon hårdvaruhandskakning, utan man körde XON/XOFF och på en snabb dator hann inte programmet med att hantera XON/XOFF.
Den dator som var med, se till att du får tillbaka den (du skrev att du skänkte den till den som fixat till den), du kommer inte att kunna köra din EXE-fil i DOS på en modern dator, den kommer att balla ur.
Jag skrev en gång på 80-talet ett kommunikationsprogram till Intels 8052AH-processor och jag fick mecka rätt hårt för att få det att fungera. Lösningen var att jag skapade en stor buffer som kunde hålla ett komplett program i minnet, i vårt fall 64K.
Programmet slukade minne, men fungerade. Detta var i DOS körande på en IBM-klon med 640k minne.
Programmet (som var ett kompilerat QuicBasic-program) skickades till Kina och kom i retur med dongelchecken bortplockad.
Kunden fick ändå inte igång systemet så jag blev utskickad dit. Jag kunde konstatera att det verkade fungera men ingen data skickade på den seriella porten.
Efter mycket mätande konstaterade jag att datorn var för snabb, det skickade en massa data på TX utan att vänta på svar. Det kompilerade QuickBaskic-programmet kördes för fort
Jag försökte på alla sätt att få ner hastigheten och letade efter en gammal dator, jag lyckades få igång det så pass på en gammal 286:a att korta kod-program gick att köra, men så fort koden översteg ett visst antal tecken hängde sig programmet. Jag kunde också konstatera att det inte var någon hårdvaruhandskakning, utan man körde XON/XOFF och på en snabb dator hann inte programmet med att hantera XON/XOFF.
Den dator som var med, se till att du får tillbaka den (du skrev att du skänkte den till den som fixat till den), du kommer inte att kunna köra din EXE-fil i DOS på en modern dator, den kommer att balla ur.
Jag skrev en gång på 80-talet ett kommunikationsprogram till Intels 8052AH-processor och jag fick mecka rätt hårt för att få det att fungera. Lösningen var att jag skapade en stor buffer som kunde hålla ett komplett program i minnet, i vårt fall 64K.
Programmet slukade minne, men fungerade. Detta var i DOS körande på en IBM-klon med 640k minne.
Re: Reparation av åskskadad Pullmax P209
Intressant. Jag tror dock exefilen kör i vettig hastighet, för allt som kommer ut via seriellporten går i ett fåtal kHz. Den använder sannolikt QuickBASICs seriellportsfunktioner (spår av dessa finns i filen iaf) där man kan ställa in bit rate etc. Om jag ändå behöver sakta ner programmet kan det få köra i DOSbox, men jag ville hellre köra det native för att vara säker på att det kom åt seriellportens hårdvara. Demofilen fungerar också utan problem på den datorn.
Man byter mellan kassett och dator med en omkopplare på maskinens frontpanel. Maskinens menyer har endast val för att skriva till kassett och läsa från kassett, men i datorn finns det motsvarande val för att lyssna efter data från maskinen eller att skicka data när maskinen lyssnar. Demoversionen har dessa menyerna, men ger ett meddelande om att de inte är tillgängliga när man väljer dem. Jag kan ladda upp filerna här om någon vill titta på eller pilla i dem. QuickBASIC använder exepack för att krympa sina kompilerade filer, men jag har uppackade versioner.
Jag tror inte vi har någon EPROM-läsare någonstans, men att kopiera till ett annat EPROM verkar inte vara svårare än att koppla ihop alla adress- och datalinjer, ge rätt spänningar till vardera chip, och sätta en Arduino till att bläddra igenom varje adress och skicka läs- och skrivsignaler med rätt timing. Jag har läst 2732:or med Arduino förr, och att skriva verkar bara innebära att ge den skrivspänning istället för låg på en pinne, och mata data in istället för ut. Att kunna lägga en extra uppsättning chips i en ESD-säker ask inuti maskinen är en mer framtidssäker lösning än att ha filerna i en dator någonstans, och hoppas att den som någon gång i framtiden stöter på ett EPROM-problem äger kretsar och brännare, och vet var filerna finns.
Det där avlödningspenna-tennsuget var fiffigt, jag kanske köper ett sånt att ha hemma.
Man byter mellan kassett och dator med en omkopplare på maskinens frontpanel. Maskinens menyer har endast val för att skriva till kassett och läsa från kassett, men i datorn finns det motsvarande val för att lyssna efter data från maskinen eller att skicka data när maskinen lyssnar. Demoversionen har dessa menyerna, men ger ett meddelande om att de inte är tillgängliga när man väljer dem. Jag kan ladda upp filerna här om någon vill titta på eller pilla i dem. QuickBASIC använder exepack för att krympa sina kompilerade filer, men jag har uppackade versioner.
Jag tror inte vi har någon EPROM-läsare någonstans, men att kopiera till ett annat EPROM verkar inte vara svårare än att koppla ihop alla adress- och datalinjer, ge rätt spänningar till vardera chip, och sätta en Arduino till att bläddra igenom varje adress och skicka läs- och skrivsignaler med rätt timing. Jag har läst 2732:or med Arduino förr, och att skriva verkar bara innebära att ge den skrivspänning istället för låg på en pinne, och mata data in istället för ut. Att kunna lägga en extra uppsättning chips i en ESD-säker ask inuti maskinen är en mer framtidssäker lösning än att ha filerna i en dator någonstans, och hoppas att den som någon gång i framtiden stöter på ett EPROM-problem äger kretsar och brännare, och vet var filerna finns.
Det där avlödningspenna-tennsuget var fiffigt, jag kanske köper ett sånt att ha hemma.
Re: Reparation av åskskadad Pullmax P209
Du har en viss poäng med långtidslaggring färdigt i EPROM, men jag håller fortfarande fast vid att initialt är det högre prioritet på att läsa ut innehållet till binärfiler. ...Som i sin tur kan disassembleras vid behov, eller av ren nyfikenhet. Var det fastställt att det är Z80 på kortet?
EPROM-skrivning är inte direkt raketvetenskap, men både spänningar och temperatur (t.ex "rumstemperatu" plusminus 5 grader) har toleranser. Typiskt skriver man med korta pulser tills det verifierar korrekt och när det väl gjort det bättrar man på med längre puls(er), som beror både på tillverkare/krets-ID och på hur många korta pulser det behövdes.
EPROM-skrivning är inte direkt raketvetenskap, men både spänningar och temperatur (t.ex "rumstemperatu" plusminus 5 grader) har toleranser. Typiskt skriver man med korta pulser tills det verifierar korrekt och när det väl gjort det bättrar man på med längre puls(er), som beror både på tillverkare/krets-ID och på hur många korta pulser det behövdes.
Re: Reparation av åskskadad Pullmax P209
Det brukar vara mer komplicerat än så att skriva till äldre eprom, finns nån tråd om det när någon går in mer i detalj, möjligen Marta ?
Men vi är rätt många som har brännare så om du kan tänka dej att skicka iväg dom så går det nog att lösa.
Men vi är rätt många som har brännare så om du kan tänka dej att skicka iväg dom så går det nog att lösa.
Re: Reparation av åskskadad Pullmax P209
Det var krångligare än vad databladet gav sken av, men det kanske tillhörde en modernare klon. Jag kan inte tänka mig att skicka iväg kretsarna, men om någon kan tänka sig att låna hit en programmerare är det av intresse.
Det står någonstans i handboken att det är en Z80. Tyvärr är den ganska sparsam med info om elektroniken, och det mesta handlar om handhavandet av programvaran och de olika verktygen.
Jag kör inte i DOSbox (förutom när jag först provkörde programmen i min jobbdator), utan bootar FreeDOS från USB och kör programmet där. Om det skulle visa sig att programmet har problem med timingen på en ny (nåja, 10-15 år gammal) PC kan det DOSboxas, men jag har inte sett något som indikerar detta.
Det står någonstans i handboken att det är en Z80. Tyvärr är den ganska sparsam med info om elektroniken, och det mesta handlar om handhavandet av programvaran och de olika verktygen.
Jag kör inte i DOSbox (förutom när jag först provkörde programmen i min jobbdator), utan bootar FreeDOS från USB och kör programmet där. Om det skulle visa sig att programmet har problem med timingen på en ny (nåja, 10-15 år gammal) PC kan det DOSboxas, men jag har inte sett något som indikerar detta.
Re: Reparation av åskskadad Pullmax P209
Jag kör viss RSS programvara i dosbox och det finns lite konfiguration för att serieporten ska fungera.
Typ så här.
serial1=directserial realport:com1
Sedan kan man tydligen emulera en massa olika system som 80286 mm.
Typ så här.
serial1=directserial realport:com1
Sedan kan man tydligen emulera en massa olika system som 80286 mm.
