Jag har ett strömförsörjningsproblem!

[xmag]

För att göra tråden roligare visar jag här slutsteget det handlar om:

3D2022-12-10 002206.png

[xmag]

Den skall sitta på denna:

3D 2022-12-10 001521.png

Den är inte färdig på långa vägar som den är här ovan. Slutsteget skall sitta där det står "Power amplifier".

[Mindmapper]

Om du t.ex, har 12V och belastar med 1A. 12W är effekten hälften jämfört med 24 V. med samma ström då kommer effekten vara den dubbla! 24W.

12V och 1A ger 12W jaa. Vid 24V och samma belastning blir strömmen 2A. Då blir effekten 24 * 2 = 48W. Begränsar du strömmen till 1A i strömförsörjningen får du distorsion innan du uppnått max effekt. Detta gäller märks mest vid låga frekvenser att nätdelen inte orkar med. Vid högre frekvenser orkar kondingarna i nätdelen leverera ström.

Exakt, (läste fel första gången det nämndes) det är vad som händer under 20Hz, strömmen räcker inte till. Så långt är allt ok, Problemet (för mig) är att med kondensator på utgången fungerar det med för lite ström utan problem. Varför?

Det har du också fått förklaring till tidigare. 2200 uf har nästan samma växelströmsmotstånd som högtalaren vid 20 Hz. Du får alltså 8 ohm istället för 4 ohm. Vid högre frekvenser minskar kondensatorns växelströmsmotstånd och den blir helt oväsentlig.

[MiaM]

Ja, jag har fått många svar och förstår svaren. Min följdfråga är då: Varför fungerar för lite ström i de lägre registren när man lägger till en utgångskondensator?
Jag vet att kondensatorn laddas upp och kan leverera ström när det behövs, men räcker verkligen en liten kondensator på 2200uF till det?

Det lite kluriga här är väl att utgångskondingen utgör ett högpassfilter i serie med högtalaren, och 2200µF är väl en tumregel att inte ge för mycket spänningsfall/fasvridning vid låga frekvenser. Jag har annars nåt minne av 4700µF som tumregel men kan minnas fel. Det går ju lätt att räkna, det blir ju ungefär ett lågpassfilter med 6dB/oktav och man kan förenkla högtalaren till en ren resistans.

Kondingarna som glättar iaf en symmetrisk nätdel dimensioneras däremot för vilket spänningsfall=rippel som är okej vid den strömstyrka som slutsteget drar som mest.

Om du däremot skapar en konstgjord mittnolla och har en teoretiskt perfekt nätdel med noll ohm impedans som matning så kan man AC-mässigt tänka båda kondingarna parallellt. Dock gäller det ju att nätdelen är helt perfekt, vilket väl sällan är fallet åtminstone om man räknar in några decimeter kabel osv.

P.S. angående kretskortet så är väl tumregeln att man gärna matar in matningsspänning och har högtalarkontakter i ena änden, slutsteget nära den änden, och i andra änden har man försteg, volymreglage och ingångar. Givetvis får man kompromissa om man behöver ha reglage på vissa platser osv.

Men om man tittar på alla möjliga förstärkare från framförallt förr (tänk 60-70-80-tal) så ser man ofta en layout med nätströmbrytare, högtalaromkopplare, tonkontroller, eventuella filter, volymkontroll, stereo/monoomkopplare osv och sist ingångsväljare. Vet inte varför men ofta sitter strömbrytaren till vänster, men allt kan givetvis vara spegelvänt. Det finns väl apparater med t.ex. strömbrytare i mitten men det är väl lite av en gimmick och då är det nog halvvanligt att det sitter någon lång mekanisk arm mellan knappen på fronten och den faktiska brytaren långt bak.

På moderna förstärkare där allt styrs av en mikroprocessor så kan knappar osv givetvis sitta precis hur som helst, inga ljudsignaler passerar knapparna.

[svanted]

heter du roger?

Varför fungerar för lite ström i de lägre registren när man lägger till en utgångskondensator?

därför att impedansen på en kondensator ökar med sjunkande frekvens...
alltså, lasten minskar(impedansen ökar) när frekvensen sjunker...
det blir inte för lite ström,
det är belastningen som minskar(strömmen minskar på lastsidan)

[xmag]

12V och 1A ger 12W jaa. Vid 24V och samma belastning blir strömmen 2A. Då blir effekten 24 * 2 = 48W. Begränsar du strömmen till 1A i strömförsörjningen får du distorsion innan du uppnått max effekt. Detta gäller märks mest vid låga frekvenser att nätdelen inte orkar med. Vid högre frekvenser orkar kondingarna i nätdelen leverera ström.

Exakt, (läste fel första gången det nämndes) det är vad som händer under 20Hz, strömmen räcker inte till. Så långt är allt ok, Problemet (för mig) är att med kondensator på utgången fungerar det med för lite ström utan problem. Varför?

Det har du också fått förklaring till tidigare. 2200 uf har nästan samma växelströmsmotstånd som högtalaren vid 20 Hz. Du får alltså 8 ohm istället för 4 ohm. Vid högre frekvenser minskar kondensatorns växelströmsmotstånd och den blir helt oväsentlig.

Ja, jag har fått många svar och förstår svaren. Min följdfråga är då: Varför fungerar för lite ström i de lägre registren när man lägger till en utgångskondensator?
Jag vet att kondensatorn laddas upp och kan leverera ström när det behövs, men räcker verkligen en liten kondensator på 2200uF till det?

Det lite kluriga här är väl att utgångskondingen utgör ett högpassfilter i serie med högtalaren, och 2200µF är väl en tumregel att inte ge för mycket spänningsfall/fasvridning vid låga frekvenser. Jag har annars nåt minne av 4700µF som tumregel men kan minnas fel. Det går ju lätt att räkna, det blir ju ungefär ett lågpassfilter med 6dB/oktav och man kan förenkla högtalaren till en ren resistans.

Kondingarna som glättar iaf en symmetrisk nätdel dimensioneras däremot för vilket spänningsfall=rippel som är okej vid den strömstyrka som slutsteget drar som mest.

Om du däremot skapar en konstgjord mittnolla och har en teoretiskt perfekt nätdel med noll ohm impedans som matning så kan man AC-mässigt tänka båda kondingarna parallellt. Dock gäller det ju att nätdelen är helt perfekt, vilket väl sällan är fallet åtminstone om man räknar in några decimeter kabel osv.

P.S. angående kretskortet så är väl tumregeln att man gärna matar in matningsspänning och har högtalarkontakter i ena änden, slutsteget nära den änden, och i andra änden har man försteg, volymreglage och ingångar. Givetvis får man kompromissa om man behöver ha reglage på vissa platser osv.

Men om man tittar på alla möjliga förstärkare från framförallt förr (tänk 60-70-80-tal) så ser man ofta en layout med nätströmbrytare, högtalaromkopplare, tonkontroller, eventuella filter, volymkontroll, stereo/monoomkopplare osv och sist ingångsväljare. Vet inte varför men ofta sitter strömbrytaren till vänster, men allt kan givetvis vara spegelvänt. Det finns väl apparater med t.ex. strömbrytare i mitten men det är väl lite av en gimmick och då är det nog halvvanligt att det sitter någon lång mekanisk arm mellan knappen på fronten och den faktiska brytaren långt bak.

På moderna förstärkare där allt styrs av en mikroprocessor så kan knappar osv givetvis sitta precis hur som helst, inga ljudsignaler passerar knapparna.

heter du roger?

Varför fungerar för lite ström i de lägre registren när man lägger till en utgångskondensator?

därför att impedansen på en kondensator ökar med sjunkande frekvens...
alltså, lasten minskar(impedansen ökar) när frekvensen sjunker...
det blir inte för lite ström,
det är belastningen som minskar(strömmen minskar på lastsidan)

Ja, kom ihåg nu att jag fick svar på det och inte bara det, jag mätte fram att det är exakt så. Är väl trött eller något sådant...

Tack för tipsen om placering. Jag brukar tänka på det för att vissa kablar/trådar inte skall ligga nära varandra och tvärt om.

Nej, jag heter inte roger vare sig med litet eller stort "r"

Jag tackar alla för alla goda råd och stor kunskap. Jag frågar därför jag vill mer än jag kan men med de kunnigas hjälp kan jag det också!

EDIT:
Har beställt två nätaggregat på 24 Volt och 3,3 Ampere. Dessa kan jag sedan använda ett på 24 Volt, koppla ihop till ett på 48 Volt och koppla till ett på 2x24 Volt.

[xmag]

En fråga jag hoppas någon kan svara på:

Finns det någon fördel med stabiliserat nätaggregat till ett slutsteg?
Vad är nackdelarna?
Jag tänkte göra det enkelt att köra utan stabilisering.

[svanted]

Det blir tårta på tårta med stabilisering,
Förstärkaren är i sig en stabilisator, så det blir en stabilisator på ingången till en stabilisator.

[xmag]

Tack svanted!
Det var vad jag misstänkte men inte vågade lita på. Nu vet jag!

[opampen]

Nej, du behöver inte stabba nätdelen till slutsteg!

Däremot om det är en förförstärkare måste den vara stabbad eftersom du annars får in brum från nätdelen då en förförstärkare arbetar med så små nivåer på signalen!

[MiaM]

Njae, det går att driva förförstärkare ostabiliserat också, men t.ex. på rörtiden så var det ofta åtminstone flera stegs RC-filter för matningen medan när transistorer börjat bli relativt billiga så började transistorförstärkare ha stabiliserad matning till försteg.

Men t.ex. de flesta bärbara transistorapparater gjorda från transistorernas barndom och åtminstone under 20 års tid, kanske än längre, körde alla sina förstärkarsteg på ostabiliserad spänning. Antingen batterier som kunde variera en del, eller nätdel. Ett undantag var väl rena tranistorradios som ansågs dra så lite ström att man normalt körde dem på batterier även där det fanns tillgång till nätspänning och därmed hade de så låg brumtålighet att de behövde stabiliserad matning. Stabiliseringen kunde i sig vara väldigt dålig, enda kravet var att den undertryckte brum.

Ett annat exempel är bilstereo - även om det idag näst intill garanterat är stabiliserad matning till många delar så var det länge batterispänningen (med nån elektrolyt och kanske nån mindre spole som filter) som drev alla steg direkt, med garanterad funktion över minst 10,7-14,4V, ofta över större område.

Med stabiliserad nätdel så kan man dock komma undan med sämre konstruktion av föstärkaren. Undertryckning av störningar på matningen är en parameter som sällan anges för förstärkarkopplingar, men ändå en grej som kan skilja en del. En kvalificerad gissning är att förstärkar-IC nästan alltid har bra undertryckning men kopplingar med diskreta transistorer kan nog variera en hel del.

[xmag]

Intressant!
Jag planerar, än så länge, att driva ett slutsteg utan stabilisering och en mikrofonförstärkare som jag tänker ta samma ström ifrån. Det borde väl gå?

[opampen]

MiaM: Jo, för visso, till linje förstärkare eller slutsteg där det går bra att under trycka brum! Men t.ex. till en mikrofon förstärkare användes glimrör eller glimlampor som stabbade matningsspänningen!

Xmag: En mikrofon förstärkare ska vara stabbad! Men visst du kan ju försöka får du se! Men kom inte och klaga sen om det inte blir bra!

Att bygga en ordentlig nätdel torde inte vara något problam idag! Det är bara att använda t.ex. en LM317! Det är aldrig någon nackdel med en bra nätdel och lägger man ned lite jobb på den så finns möjligheten att du får ett bättre bygge!

[xmag]

Ja, jag skall naturligtvis testa först. Testa olika "omöjliga" kopplingar är mer än halva nöjet.

Jag funderar på om det går stabba bara den delen som skall användas till mikrofonförstärkaren och ostabbat resten?

[opampen]

Jo, det är alltid roligt att labba! Ett bra sätta att skaffa sig erfarenhet!

Det går utmärkt att bara stabba mikrofon förstärkaren!

Här ett exempel på en enkel stabb med zenerdiod och transistor. Utgången koppalar du till plus matningen på mikrofonförstärkaren.

Du kan använda samma trafo som du använder till slusteget. Eller en liten trafo för enbart mikrofonförstärkaren som bilden visar, går bra vilket!

En lite bättre nätdel för mikrofonförstärkaren är en symetrisk nätdel! Men framförallt om mikrofonförstärkaren behöver både + och - matning med LM317 och LM337!

Se bilderna: