Svenska ElektronikForumet

Jag fick en Philips magnetstabilisator av en bekant idag, så kunde inte låta bli att testa den här under kvällen.

Vet ju inte hur många år denna har stått i kyla och fukt så tog det säkra före det osäkra. Satte stickpropp på den och anslöt den till vridtransformatorn, vred upp spänningen sakta.. och det verkar vara kortslutning i den redan vid 25V drar den 3A

Funderar lite och kopplar ur de två stora 50uF parallellkopplade kondensatorerna och provar igen, nu drar den betydligt mindre ström

Mäter upp kondingarna, 1,8 megohm.. kopplar in ESR mätaren och den visar under 1ohm. så de känns ok.

Ansluter kondingarna igen och börjar om, vrider upp mera utan hänsyn till strömförbrukningen, säkringen går väl tänker jag och vid 50V in händer något, trafon morrar till och drar nu 12A har multimetern över kondensatorerna och spänningen hoppar upp till 386V när man går över 50V gränsen. Och utspänningen blir 232V! Ökar inspänningen ytterligare och strömmen sjunker med ökad matningsspänning. Vid 230v in drar den härliga 1,7A!


Hittade tillslut ett datablad på "klumpen" detta verkar vara en rätt frän grej. Jag har funderat på funktionen, hur kan den reglera utspänningen med enbart en transformator och En kondensator?
Enligt databladet kan man mata den med närapå fyrkantsvåg och det kommer sinus ut ur den.. låter som magi i mina ögon

Vad var främst användningsområdet på 70-talet som den ser ut att komma ifrån?

Känner väl egentligen inte att jag har så mycket nytta av den. Men visst, med 1,7A strömförbrukning kan man ju ha den som fotvärmare nu till vintern när 2Kw fläkten blir lite väl dyr för fotvärme

dom gav ju konstans spänning över ett ganska stor inspänningsområde, även sinus utan störningar

gamla saker hadde ibland inte ens spänningsstabilisator, utan man kopplade om trafon för rätt utspänning, även på gamla datorer och liknande :oop

och en magnetspänningsstabb har reservenergi för någon halvvåg med, så en kort avbrott kan den klara utan att saker fick störningar

på nittitalet bodde jag på ett ställe men mycket grava elstörningar, en glödlampa gick knappt att använda då dom blinkade så pass att man blev tokig
affärerna hadde inte godis vid kassorna som då var brukligt, utan lampor, vilket ortsbefolkningen köpte ofta och i mängd

då jag delade lägenhet med två andra så var vi flera med dator, jag hadde då magnetspänningsstabb, och dom andra inte, min dator fungerade utan bekymmer, dom andra klarade inte mer än 5-10 minuter utan krasch, när det var den tid på dygnet stålverket på samma matning körde sin discoskapande störning i bygden

vi provade först med att han fick låna min stabb, då funkade hans dator utan bekymmer, min kraschade hela tiden
blev förlängningskabel till andra rummet för dator

har monterat sådanna på cncmaskiner till styrsystemen då många industrier har eller hadde mycket störningar, inte rf utan från maskiner som start och stopp

perfekt sak om det finns störningar
även bra vid labbänken om man har något man vill prova som kan kräva störfri 230v

Googla constant voltage transformer så hittar Du info om hur det fungerar. Wikipedia har för en gångs skull en riktigt usel artikel.

Det är en transformator med en magnetsk shunt mellan primär och sekundär. Tillsammans med sekundären finns en lindning kopplad till en kondensator. Denna är i resonans med trafons induktans och bygger upp energi tills sekundärkretsens del av kärnan blir mättad. Det är mättningen av kärnan som utgör regulator. Det gör även att när max strömuttag nås sjunker spänningen kraftigt.

De är mycket känsliga för frekvensvariationer, så kan inte användas till motordrivna elverk o.dyl. Mättningen ger dålig verkningsgrad och mycket värme. De brummar ofta mycket mer än en vanlig trafo. En enkel, robust och störfri teknik som dessvärre ersatts av störningssprutande och felbenägna switchmonster.

Kommer ihåg magnetstabbar från Philips Elektronik Industrier där jag jobbade i slutet av 70-talet och på 80-talet. Jag hade dock andra arbetsuppgifter.

Jag tror att jag är med på hur den fungerar, men har fått fundera en del.

Hur kommer det sig att den så tvärt startar vid 50V borde inte det vara linjärt ifrån noll? Dvs vid ev viss spänning uppnår man tillräcklig mätning för att orka hålla utspänningen?

Den verkar iallafall fungera som avsett. Har nog stått oanvänd i den där källaren i minst 10 år. Kanske 20.

Har dock inte anslutit den direkt i vägguttaget utan vridtransformatorn. Lyssnade på SR podd när jag höll på och ville inte riskera att datorn dog så att jag fick börja om

Och det är inte konstigt att den känns tung, enligt databladet väger den 36Kg

Bifogar en PDF med lite nostalgisk text och data på klumpen
Edit:

En till kul grej är att den ger ifrån sig ett otroligt starkt magnetfält, håller man i en magnet så känner man hur den vibrerar över en meter ifrån den, så det kanske inte är det bästa (och hälsosammaste) sättet att värma fötterna i vinter

Man kan också känna trycket från magnetismen som är innuti kärnan om man lägger handen uppepå trafon, den vibrerar ordentligt just på en punkt mitt uppepå. trotts att den är bra solid. Man brukar aldrig kunna känna att en transformator vibrerar.

Järn ändrar form en smula med olika magnetstyrkor i sig + luftgapen som finns kommer ha stora dragkrafter omvartannat när ytorna på sidorna av luftgapet försöker minska gapet, så det är stora krafter inblandat och det märks fysiskt trots att det upplevs massivt. - och visst vibrerar en vanlig trafo.

järnformsändringen beroende av magnetfält är också det som ger det hörbara ljudet på tex bilgeneratorn när ankarströmmen är på max. - eller när man plågar en Asea-motor med taxöron på typ 25 hk kopplad till en höfläkt med flatrem som man kasta in hö i för att blåsa upp på skulle - då låter det mycket när den tuggar i sig sega saker eller för mycket hö på en gång...

När man har magnetisk shunting och luftgap som troligen också finns så brer magnetfälten långt utanför och kan kännas av med tex. magnet som du gör.



En sådan stabilisator är byggt grovt sett som en bandpass-filter med kopplings spolar på var sidan och en rätt magnetiskt löst kopplad paralellresonanskrets i mitten och så dimensionerat att den går lätt in i magnetisk mättning (och begränsar spänningen över kondingen) - vilket gör att det finns utrymme att både minska och öka ingående spänning lite utan att det någon större påverkat på utgången - och i och med att det är bandpassfilter med rätt hög Q-värde på resonanskretsen så filterar den väldigt kraftigt övertoner både utifrån och på lastsidan med halvperiods pulsationen som blir med klassisk trafo - likriktarbrygga och glättningskondensator - så lösningen är snäll mot elnätet utåt i avseende övertoner och låg krestfaktor.


resonanskretsen är också energireserven på en halv period eller så - och med den lösa kopplingen så får det också en strömbegränsande effekt - eller om man vill blir svårt missanpassad och reflekterar tillbaka effekten mot spänningsmatningen om lasten avviker för mycket gentemot design-nivån - så last och stabilisator måste vara hyfsat sam-dimensionerad för bästa skyddsverkan.

hm, jag har nog en sådan 1.5kw liggandes i källaren med,bra att ha saker

den mindre som jag hadde var det ordentligt magnetfält på med, crt bildskärmar dansade ordentligt om den var i närheten
, men lite järnplåt runt om hjälpte mycket

Om den är gjord för 220VAC så är den mer eller mindre oduglig nu när vi höjt till 230VAC, om man inte vill ha ett rejält värmelement...

Det skiljer 7W mellan 220 och 230V matning. Så i det stora hela spelar det mindre roll.

Tomgångsförbrukningen är ungefär detsamma från 100-230V in.

limpan4all skrev: ↑29 oktober 2022, 14:55:01Om den är gjord för 220VAC så är den mer eller mindre oduglig nu när vi höjt till 230VAC, om man inte vill ha ett rejält värmelement...

Allmänt för skillnaden mellan 220V och 230V (eller för den delen andra snarlika spänningar) så är det enkelt att ta en trafo med 220-230V in och 10V ut och helt enkelt seriekoppla dess sekundär med nätspänningen som går till vad som nu vill ha höjd eller sänkt spänning jämfört med inkommande spänning. Visst, det hade varit effektivare med en spartrafo men även vid så stor last som t.ex. 10A och en önskad spänningsändring på 10V så behövs inte mer än 100VA kapacitet på trafon.