Bygg egen kontaktor?
Den kontaktor du föreslår klara inte mer än några ampere och strömspiken kan bli rätt kraftig om än kortvarig.
Om du bygger urladdningskurva med komponenter enligt IEC 61000-4-2 så ska strömmen nå över 30A vid en startspänning på 8 kV.
ESD_curve.png
Det går givetvis reducera strömmen och spänningen om man inte ska skjuta överslag. Man brukar då följa de tre impedansmodeller som JEDEC tagit fram.
JEDEC's HBM (human body model) ska representera direkt beröring enligt denna modell:
HBM configuration.png
Här kan urladdningen ske lite långsammare och vid betydligt lägre spänning eftersom man inte skjuter vilt i luften utan simulerar direkt beröring via t.ex beröringsbara kontaktstift.
JEDEC har ytterligare två impedans-modeller, en där man simulerar urladdningskurvan då två maskiner kommer i kontakt med varandra och en som är mer lik IEC med en lite större strömspik (CDM).
Dessa modeller är specade enligt olika spänningsklasser ner till 50V. Vid 50V är strömmen för HBM nere på max 50 mA.
Dessa olika klasser finns beskrivna här:
https://www.esda.org/esd-overview/esd-f ... d-testing/
Oavsett vad man bygger, det kan vara bättre att bygga något som inte klarar de högsta spänningarna eller strömmarna, men att man kan jämföra bygget tillförlitligt med någon existerande standard.
Det är lite som att ha en voltmeter, det är bra att kunna jämföra med andra voltmetrar vad man åstadkommer.
Skydd vid direkt beröring är inte bara för färdiga produkter utan är användbart när man utvärderar behovet av skydd för oskyddade delar och vilken typ av komponenter som gör bäst nytta utan att störa signal-funktionen.
77zle.png
Ovan typiskt exempel där en metalloxid-varistor tar hand om de höga men kortvariga energierna som sedan avges som värme under en längre tid. Resulterande restspänning kan väljas så det passar efterföljande stegs förmåga att hantera den ssvepande spänningen till något som begränsas mer exakt i spänning. Ofta har halvledare sedan ytterligare interna skydd.
Vilka skydd som lämpar sej beror på en mängd faktorer, ovan var bara exempel där man i förväg kan kontrollera om en tänkt design utför det man tänkt om man har något att injicera kända nivåer och klassningar av ESD-pulser med.
Det är en anledning till att strikt försöka följa en standard så man vet vilka pulser man faktiskt åstadkommer.
Det är också en av anledningarna till att köptas ESD-pistoler, när dess brytare blir sliten på grund av gnistbildning vet man inte längre om ESD-pulserna motsvarar vad som man tror sej testa för och pistolen tappar ordentligt i värde, och eventuellt säljs på EBAY.
Se priserna på de begagnade pistolerna som sälj på EBAY:
https://www.ebay.com/sch/i.html?_from=R ... r&_sacat=0
Det är begagnatpriser. Bygger du något som följer en standard så använd kvalitets-prylar. Inga flugfångartrafos för 5 kronor men du kan mycket väl bygga om en befintlig vanlig nättrafo genom att linda egen högspännings-spole sektionerad för att undvika överslag och slutligen dränkt i något som ytterligare minskar överslagsrisk.
Trafon till en ESD-pistol behöver inte leverera nämnvärt med ström men man vill via dess drivande elektronik kunna skapa en stabil och kontrollerbar utspänning så att man kan ladda upp urladdningskretsen till en förbestämd spänning.
Gammaldags tändspole till bil är visserligen billig och ligger i oljebad för att förbättra spänningstålighet och värmeavgivning men spänning-omsättningen är lite för dålig.
Den är visserligen ofta tänkt för 12 Volt till olastad 35 kV men det är en induktiv urladdningstransient som åstadkoms. Det är svårt att kontrollera en sådan resulterande spänning för att ladda upp en kondensator till viss spänning genom urladdnings-spikar i en tändspole.
För kontinuerlig sinusspänning om 35 kV på utgången skulle en sådan biltändspole typiskt behöva matas med 400 Volt då lindningsomsättningen är ca 1:80.
Nu kanske du nöjer dej med ett par kV och du kan kanske designa en passande reglerbar drivkrets med lämplig matningsspänning för sinus-signalen inom det omsättningsområdet men vill du kolla på trafos som kan ge höga omsättningar finns transformatorer till neon-rör och trafos för att tända i oljepannor som är designade för kontinuerlig sinus-matning. TV-trafos är lite mellanfall vad gäller kontinuerlig sinus-drivning med lite högre frekvens men de har många praktiska fördelar.
För grovtest av ESD, där man inte vill följa någon standard utan bara vill veta att en gnistladdning om några kV gjorde överslag in i ditt testobjekt och studera uppenbara brister, där är piezo-gnistan från braständare ett billigt test-instrument. Energin i en sådan gnista är låg, betydligt mindre än någon av standard modellerna som förutsätter lägre impedans vilket kan påverka om man lyckas bränna sönder något eller inte men som en för-test kan det duga.
Lite som en testmejsel med glimlampa för att mäta spänning. Glimlampan räcker till som test för att veta om man vågar ta i saker utan att få obehaglig stöt.