@rikkitikkitavi:
Hekt riktigt, men just när man ska mäta pannans verkningsgrad utan och med lambdastyrning, så vill man ju att fuktigheten är ungefär densamma genom mätningarna. Med högre fukthalt minskar energiutbytet per kg ved eftersom en del av energin går åt till att förånga vattnet i veden. Det är genom att väga veden som jag kan veta hur mycket "energi" jag stoppar in. Om fuktigheten är, minst ungefär, konstant.
Den här bilden,
på den här sidan,
http://cascadaab.se/sv/hjalp/fs---frago ... slets.html
ger en bild av hur energiutbytet varierar beroende på hur torr veden är.
@DennisCA:
Det är ungefär där jag har landat. Frågan är om jag behöver ta hem en svetsare eller om jag kan göra en konstruktion som fungerar bra där "hållare" för lambda och termokopplare sitter på en "lucka", ungefär som en sotningslucka, men som fästes med ett skruvförband. Om jag kan gänga, t.ex. M8 i rökkanalen. Då kan jag ta med delarna som behöver svetsas till någon som kan hjälpa mig. Det känns enklare och blir väl troligen också billigare. Jag försöker i allmänhet göra så mycket som jag kan själv, men när man måste ta hem professionell hjälp så har summan på slutraden en tendens att dra iväg. Lätt över 5-siffriga belopp. Mer så i storstadsområdena, men även i glesbygd. Enligt min erfarenhet.
Jag ska fråga runt och försöka hitta någon lämplig att ta hjälp av. När jag tror mig veta vad jag vill ha gjort.
Där här är från manualen till min panna, en CTC. Ungefär så, som "rakt rökrör", tänker jag mig att min fästplatta, för lambda och termokopplare, kan monteras på rökkanalen mellan panna och skorsten. Högerklicka och öppna bilden i nytt fönster eller i ny flik.
När jag har en lösning på hur lambdan ska monteras så borde resten vara relativt enkelt för mig. Linjärmotorn som ska styra dragluckan är i huvudsak klar, men ska lasttestas lite mer och monteras på pannan.
Resten, att koppla ihop och skriva kod är jag inie så orolig för. Lite för koden som ska hantera lambdan, kanske. Eftersom jag ännu inte har bra kunskap om hur en lambda fungerar. När det gäller Arduinons PID-loop så börjar jag nog med att göra det på "standard Arduino"-sätt, dvs. med
void setup() {
...
}
void loop() {
...
delay(msdelay); // Där det behövs fördröjning
...
}
Egentligen skulle jag hellre vlija ha lite mer av interruptstyrning med timer i stället för att "låsa" processorn i aktiva delay-loopar, men det kanske är en betydande arbetsinsats som egentligen inte behövs? Hela eldningsförloppet pågår under någon eller ett par timmar. Det mest dramatiska som kan hända är väl att traven i pannan kollapsar när det mesta brunnit upp? Då vill man någorlunda snabbt anpassa luftflödet, men om anpassningen görs inom något tiotal sekunder så tror jag att det är bra nog. Det bör Arduinon och min linjärmotor hinna med. Jag mätte just, min linjärmotor tar knappt 20 sekunder på sig för att flytta 110 mm. Jag skulle uppskatta att den kommer att gå ca 60 mm mellan stängd draglucka och maximalt öppen draglucka. Justeringarna under eldningen kommer att bli små steg, kanske någon mm och sedan kolla av lambda/syrehalt och eventuellt justera dragluckan lite igen. Den ska ju ligga nära det optimala utan att stå och dra dragluckan fram och tillbaka hela tiden. Det är väl där PID kommer in. Tillsammans med lite "tolerans" för avvikelse från optimal syrehalt i rökgaserna.
@säter:
Du har nog rätt. Rökkanalen i stål har suttit där i många år och ser nästan ut "som ny". På utsidan i alla fall. Det blir troligen enklare att hitta någon som kan hjälpa till med svetsningen om det är järn/stål, men inte rostfritt. Det var Biltemas svetsmutter med M18 x 1.5 som ledde mig till att tänka rostfritt. Jag letade lite nu och det finns ju gott om M18 x 1.5 svetsmuttrar i stål. Bara inte på Biltema...
Se också bilden från CTC ovan.
Då kanske jag kan övertyga grannen om att hjälpa mig svetsa...
Återstår bara frågan var jag kan skaffa en svetsmutter lite snabbt, när jag inte kan åka in på Biltema och hämta en...
Tack alla!
Tack alla för goda råd och inspirerande kommentarer!
Vedelding kanske ses som bakåtsträvande av en del. Jag har några argument som gör att jag inte tycker att vi ska räkna ut vedeldning på länge ännu.
1. Framtida energipriser är svåra att förutsäga. Under senaste månaderna har elen kostat uppemot 10 gånger vad den kostade för ett år sedan för många. I Syd-, Mellan-Sverige och i Mellan- och Syd-Europa.
2. Även om vi har ett säkert elsystem kan man inte var helt säker på att det alltid kommer att vara så.
3. Ved är tillgängligt på nära håll för många. Den kan lagras länge och tas fram när den behövs.
4. Jag är lite påverkad av "off-grid"-tänk. Jag vill gärna vara obeoende om det går. Utan alltför stor insats.
5. All energi är hårt beskattad, men om man har egen ved så blir det väl svårt att beskatta?
6. Om man har VP och behöver tillskott ibland, kanske det är bättre med en brasa än att köpa stora mängder el när den är som dyrast.
Det finns nog fler, men det var dom första jag kom på. Kan man få bättre verkningsgrad och renare avgaser så är det ju bara plus.
Allt ovan under förutsättning att man bor i ett hus med skorsten där det finns eller finns plats för någon form av vedpanna eller kamin. Som helst är kopplad till ett befintligt vattenburet system. Om man inte har skorsten eller inte har plats så kommer det i ett annat läge. Kommuners "policy" om eldning kan kanske påverka. Jag såg någon (kanske var det
säter) som berättade om någon som tvingats kasta ut vedpannan för att få ansluta sig till fjärrvärme. Det låter som ett försök att upprätta ett statligt eller kommunalt monopol, IMO. Knappast till gagn för kunden, som förlorar en alternativ värmekälla. Om detta en dag skulle behövas.
/Pi
(Edit: Fler argument för eldning...)