Svenska ElektronikForumet

Vad är era åsikter om dagens tantalkondensatorer? De hade sämre rykte förut som jag minns men de kanske är bättre nu?

En tantalkonding är en kortslutning som väntar på att inträffa. Välj en vanlig lyting istället, eller keramik för mindre värden. Det är min äsikt, som svårligen låter sig ändras.

Farhågorna finns kvar verkar det som. Jag söker en större CAP som har lågt ESR samt att måtten är inom vissa mm.
Hade tantal i tankarna men....

Ta inte min åsikt som en absolut sanning. Den är just en åsikt.
Vänta på våra storvetare och vad de har att säga.

Finns ju även aluminiumkondingar i samma rektangulära format som tantaler, utan otrevligheten att de går i kortslutning vid fel.
Har använt sådana där höjden varit begränsad, kan ju vara värt att kolla på.

Exempelvis:
https://www.murata.com/en-eu/products/c ... ineup/ecas

Torr tantaler är vanliga där hög tillförlitlighet behövs, så som rymd- och militärutrustning. Men som för alla andra komponenter får man se till att hålla sig inom rating, inklusive dv/dt.

Tantal finns listad som ett konfliktmaterial, jag tycker det är bättre att köra keramiska och minska risken att metallen kommer från fel ställe.

Förutom att de kan spontant bli en kortslutning.

Tyvärr saknade inlägget bakgrundsinfo. Jag behöver totalt ca 1500uF runt en voltreg. Jag får dipp på utgången när en belastning på 250mA slår till under ca. 20ms. Denna dipp går ner för långt. Från 7V till ca 5V.
Det finns ingen annan lösningsmetod än just denna = Val av vilka CAP före och efter voltreg samt deras fysiska mått (dia), kapacitans och märkspänning. Möjligen val av voltreg men då krävs troligen om-caddning av PCB = ingen lösning just nu.

Jag väntar på en ny laddning olika modeller av 1500uF cappar som ska sitta efter voltreg. Ska prova var och en. Tänk placera en 100uF/50V före voltreg. Den har diameter 8mm och 1500:an 10 mm. Det fungerar.
Det är väl ESR:en som spökar i 1500uF:aren misstänker jag.

Svengelskan tar sig visst in även här - ser så fel ut när man skriver Voltuttag när man menar spänningsuttag...

Har man problem med djup spänningsdipp vid inkoppling låter det som att det är stora kapacitanser på lastsidan och det blir en laddningsomfördelning med mycket stora strömmar om resistansen i ledningarna är låga mellan dessa - har själv råkat ut för samma sak vilket innebar i det fallet att använda omkopplare för start och stopp som ändå på pappret skulle klara 200 Apmere i stötström - var mer eller mindre uppbränd efter ca 50 omslag och det smackade rät otäckt var gång man slog på (48V-utrustning).

i sådana fall kanske man behöver titta på inrusningsströmbegränsningar vid tillslag och det kan vara från ett enkelt motstånd (eller högre matningsledningsresistans) som tål hög stötström (alltså trådlindat, inte metallfilms-typ) till mer aktiva komponenter som NTC-motstånd (kräver dock att utrustningen drar lite ström för att den skall hålla sig varm), använda drossel och vidare.

Det är ett lås styrd av en solenoid som används ibland. Kapacitanserna runt volt.reg är till för att ta hand om nätbortfall. Det ska finnas power över till en automatisk låsning. Under normal drift får inte dipparna blir för djupa om nu nån snillrik hempulare satt dit en lågpris worst-case transformator.

För att återgå till topic och åsikter istället för fakta: de gula och gröna är rätt söta små rackare !

Det var många här som är skeptiska mot tantalkondensatorer. Men i ärlighetens namn, under vilket årtionde rapporterades det senast om stora problem med tantaler? Även jag känner till att man hade problem fram till 80-talet men sedan har det blivit bättre och bättre. Vanligare aluminium elektrolytkondensatorer har det däremot skrivits en del om de senaste 20 åren...

Eller är tantaler rent av försvåra att använda? Vänder folk multimetern fel när det mäter? Används tantaler felaktigt där snabb upp- eller urladdning sker?

Bra användningsområden tycker jag är kraftomvandlare som med sin induktorer har begränsad di/dt. Men även utgångskondensatorer till linjära spänningsregulatorer där det inte alltid går att använda endast keramiska kondensatorer utan en viss andel kan behövas vara tantaler med sin större serieresistans för att garantera stabilitet.

När tantalerna var relativt nya i konsumentprodukter var det vanligt med kortslutna tantaler. Problemet då var oftast att de hade för låg spänningstålighet.Numera har jag uppfattningen om att de bara sitter där och fungerar. Vi har väl haft mera problem med ellytar som tappar kapacitans nuförtiden?

Att tantalerna verkar vara mera tillförlitliga numera tror jag mest är för att konstruktörerna har lärt sig konstruera med tantaler!

Använder denna typen av kondensator i et antal applikationer: https://www.mouser.se/ProductDetail/AVX ... b3Ig%3D%3D
Lär klara 100-tusentals fulla laddcykler men återstår att se. Är uppe i 700 cykler nu (2 år) och kapaciteten är oförändrad.
De är lätta att ladda upp direkt från spänningsregulator men kan dra så mycket ström vid uppladdningen att det blir för mycket för regulatorn så någon form av strömbegränsning kan behövas. Ett motstånd parallellt med diod om man vill hålla det enkelt.

Tantalerna lider av sitt rykte hos mej också, det är illa att en kondensator kanske pajar men vi har ju levt ett drygt årtionde med rätt kassa elektrolyter också.
Problemet med att en tantal pajar är att den gör det oftast genom bli en lågresistiv kortslutning, vilket lätt drar annat med sej. Elektrolyter går oftare till avbrott.
Tantaler är säkert bättre numera och håller man sej med marginal innanför dess specar går det säkert bra, men de har sett till kapacitet relativt volym ingen chans mot superkondensatorer.
Det finns även litium-kondensatorer med så stor kapacitet att de kan ersätta li-ion batterier. Fördelen är att de är närmast outslitliga och har låg ESR reltivt kapacitansen, nackdelen är att de är dyra även i små format och kapaciteten är kanske 10% av ett reguljärt Lipo-batteri, men det kan ju vara fullt tillräckligt när man behöver en mer underhållsfri backup.
Exempel: https://www.licaptech.com/products
https://www.aliexpress.com/item/32908702871.html

Intressant med lithiumkondensatorer.
600 Farad.. det var en hel del det.
Man börjar nästan fundera.. var går gränsen mellan en kondensator och ett uppladdningsbart batteri?