Svenska ElektronikForumet

Hej kära forum!

Jag håller fortfarande på att greja med elektronmikroskopet men har kört fast litegrann.

Scan-signalerna (line och frame) från scan-generatorn går in i en multiplicerare innan denna förstärks och skickas till scan-spolarna. Jag fattar inte riktigt poängen med det och tänkte kolla här om det finns någon som vet varför man gör så. Multipliceraren är en AD533.

Denna bild visar hur signalen går kommer in i scan-förstärkarna. Det är alltså en ramp som kommer in på X och Y. Denna bild visar en del scan-generatorn för den inbyggda CRT'n som används för att kunna ta fotografier (med en vanlig kamera, oldschool print-screen). Jag har markerat multiplicerarna. Min gissning är att detta är ett sätt att hantera scan-spolarnas olinjäritet. Vad tror ni?

I värsta fall så får jag koppla upp alltihopa och mäta.

Jag är möjligen helt ute i busken här, men om jag minns rätt från Teknos TV-handbok så behövdes det i alla fall för färg-tjock-TV en del korrektioner för att få elektronerna till rätt ställe. Nu är ju deflektionen antagligen mycket mindre i ditt fall så jag vet inte tyvärr.

Edit: du vet det säkert redan, men avböjningen är ojmr proportionell mot strömmen, men eftersom spolarna är ... spolar, så blir inte den påtryckta spänningen samma som avböjningen.

Ja, jag får den känslan också. Tittar man på signalen in i C8 så är det en ramp som blir hyperbolisk (?). Kan det vara för att motverka EMK i spolen när signalen börjar om? Nu har jag inte testat men jag gissar att om man kör en ramp rakt in i spolen så kommer det bildas spikar i slutet på rampen då den går tillbaka till noll och magnetfältet kollapsar.

Så här ser scan-processorn ut.
Signalen kommer in vid SK35 och SK36 och till slut hamnar de vid reläet RL7. Efter
I fallet med scan-processorn, som har två AD533 (B4a och B4b), så är x-in scan-signalen och y-in är referensen. Referensen (+VR) är +6.99V.
Är det här ett sätt att översätta en linjär signal så den funkar i den elektromagnetiska världen? Jag gissar att scan-spolarna i mikroskopet är anpassade att flytta strålen och inte trycka ihop den som de elektromagnetiska linserna gör så man kanske måste göra något med signalen (multiplicera med en konstant i det här fallet) så att strålen flyttas linjärt i x och y led? Det skulle verkligen vara intressant att veta hur det funkar. Det känns som att det ligger väldigt nära tjock-teve-tec.
I HRRU-delen (den andra bilden i första inlägget) verkar något liknande hända i C8 efter att den buffrats. Den delen använder föresten liknande spolar som i gamla teveapparater. En klump runt bildröret. Scan-spolarna i mikroskopet beter sig, mer eller mindre, likadant har jag förstått.

Här är databladet på AD533 för den nyfikne.
AD533

Edit: du vet det säkert redan, men avböjningen är ojmr proportionell mot strömmen, men eftersom spolarna är ... spolar, så blir inte den påtryckta spänningen samma som avböjningen.
Jag tror det fast det var 20+ år sedan

Jag känner att jag kommer behöva släpa fram gamla böcker...

De mikroskop jag jobbar med till dagligdags har elektrostatisk avlänkning (och astigmationskorrektion) men elektromagnetiska kondensor- och fokuslinser. Tyvärr är jag för dålig på själva fysiken för att kunna komma med några kloka kommentarer.

I avlänkningsenheter var det förr vanligt med att låta X och Y "modulera"
varandra för att kunna justera bort kudd- och tunn-distorsion. Det blir
kudd-distorsion utan kompensering, ute i hörnen blir geometrin lite fel
när avlänkningen är vinklar och strålen träffar en plan yta.

hcb: Vet du varför man gick från elektromagnetiskt till elektrostatisk skanning?

Hedning: Jag visste inte vad en avlänkningsenhet var så jag googlade och snubblade över den här fantastiska sidan:
https://www.aef.se/index.htm
Jag vet fortfarande inte riktigt vad det är för något

Aha, avlänkning = deflection.

På nysvenska (dvs. engelska) är "deflection yoke" en synonym och
"electron microscope deflection yoke" ger träffar. Mycket handlar
annars om tjock-tv men det finns även för CRT-er inom radar och andra
tillämpningar där elektroner i vakuum ska fås att ta en annan bana.

..fast det hade du ju redan listat ut.

>Vet du varför man gick från elektromagnetiskt till elektrostatisk skanning?

Nej, det har i denna produkt alltid varit så, så jag antar att det är ett resultat av man helt enkelt designat elektronkolonnen på ett visst sätt. Hela paketet från källa till detektor är dessutom bokstavligt talat en tvärhand högt, så möjligen finns det storleksaspekter i designvalet också.

Usch, det här var inte alls så lätt som jag hoppades.

Jag har rotat runt på nätet och hittat några saker som pekar mot en förklaring men jag faller pladask på matten.
Först och främst sitter inte scan-spolarna i mikroskopet "på samma sida" utan växelvis. Tex, i bilden träffar elektronstrålen den övre x-spolen och sedan den undre, på andra sidan. Det här ger strålen, bland annat, bättre geometri eller symmetri.
Jag har kollat igenom gamla patent och kommit fram till att man ofta bearbetar scan-signalen innan förstärkning men jag är fortfarande inte säker på sambandet mellan en log-signal och en linjär och hur den beter sig när elektronerna far igenom scan-spolen. Kan det här ha något med Lorentz-kraften att göra?

hcb: Om du får chansen så får du gärna ta en bild på de där små underverken. Fast det kanske är känsligt med bilder på innanmätet. Jag har egentligen ganska många tekniska frågor men jag förstår om du inte vill skriva om det här. Du får gärna berätta det du kan!

Tänkte bara säga tack för "Sagan om ett elektronmikroskop", tror det var det första jag läste här!
/Johan

cosmox: Nja, bilder får jag inte lägga ut tyvärr.

verkstaden: Va kul att du gillar den! Det kommer mer snart

hcb: Misstänkte det. Är det hög-vacuum i dessa mikroskop också? Jag såg den här videon (nedan) från Stranger Parts som visar en bänk-SEM och då lurade jag på om de också använder turbopump.
https://www.youtube.com/watch?v=t60I0Z7qCsU&t=1s

Jag pratade med en god vän i fredags och vi kom fram till att det är pga Lorentz kraften som man gör en multiplicering. Förhoppningsvis går det att göra en algoritm som tar in värden som accelerationsspänning, svep-hastighet m,m för att beräkna hur svep-kurvan ska se ut. Tanken är att FPGA'n som kommer styra scan-generatorn ska ta hand om detta. Det betyder att jag måste komma på ett smidigt sätt att få reda på acc-spänning m,m och sedan skicka de data till FPGA'n. Jag är inte helt säker på exakt hur det ska gå till ännu men jag lutar åt att använda en SPI-bus från hjärnan till de olika korten.

Magnetisk avlänkning är en tillämpning av Lorentzkraften.
Du har inte magnetisk avlänkning och Lorentzkraft som en
oönskad störning. De är exakt samma sak med olika ord/namn bara.

https://en.wikiversity.org/wiki/Lorentz_force