varför körde man ett tag 60-ohm-koax
Valdes som Europeisk standard kring 1940 men eftersom USA samtidigt valde 50 Ohm och det var i USA som mätinstrumenten tillverkades och då instrumenten i första hand hade impedananpassade uttag för 50 Ohm så blev det opraktiskt att envisas med 60 Ohm.
75 Ohm blev impedansen på kabeln med billigaste tillgänglig skum-dielektra när man skulle introducera koaxkabeln på konsument-maknaden.
Äldsta impedansstandarden hade inte med radio att göra. Det var när tråd-telegrafen började spridas så behövdes en standard för att göra sändare och mottagare kompatibla. Balanserad luftledning med 10-15 cm mellan trådarna höll typiskt 600 Ohm så det valde man för enklast möjliga transformatorer, vilket fortfararande är något av en telefon och audio-standard. För att kunna räkna logaritmiskt sattes 1mW vid 600 Ohm som standardnivå. Härifrån fick man sedan definitionen av 0 dBm (1mW) och 1 mW vid 600 Ohm ger uträknat spänningen 0.775 Vrms vilken gav referensens 0 dBu.
är antenner verkligen på 50 ohm, och inte nån stans mellan 50 och 75 ohm?
En ideal halvvågsantenn, är minsta resonanta antennlängden.
Är antennkabeln ansluten i mitten på antennen så brukar man kalla det för en balanserad antenn vilken idealt har en impedans på ca 85 Ohm.
Genom att placera en kvartsvågsantenn ståendes på ett stort jordplan så speglas antennen i jordplanet. På det viset kan man få en dipol som endast är hälften så lång men fortfarande är resonant. Antenntypen kallas monopol även totala antennstrukturen fotfarande är en dipol.
Till en monopol-antenn ansluter man antennkabeln bara till ena benet och till jord så därför halveras impedansen. Genom att att variera mekaniska strukturen och tjockleken kan man komma nära 50 Ohm. För en monopolantennenkan man ersätta jorden med ett antal metall-spröt. Genom att vinkla ned dessa kan man komma nära 50 Ohm. Vanligt med sk GP-antenn. Det går även få högre antennimpedans genom aatt t.ex. dubbelvika dipolen, vilket är typiska utseendet på drivet element för gamla TV1-antenner. Då kunde man rätt lätt få impedansen 300 Ohm men en ideal struktur har bara ca 200 Ohm. Anledningen till att man eftersträvade 300 Ohm var att det passade till bandkabeln med 300 Ohm karaktäristisk impedans, som fanns i TVns barndom. Dubbelvikt dipol är egentligen en vanlig rak dipol med inbyggd transformator.
Radioamatörer brukar kanske inte hålla till så ofta på 2,1 GHz bandet?
Radiamatörer finns lite var stans, från nära DC till 250 GHz. 10 GHz är rätt populärt.
Vid 250 GHz är en fullstor dipol-antenn ca 0.6 milllimeter.
hmm - du har redan gjort kvadreringen av ρ i andra raden för omvandlingen mellan spänning till effektkvot
Jo jag såg 20log-problemet men brydde mej inte, då det inte blev några större skillander i sammanhanget, men det är riktigt, det ska vara 10log och inget annat.
Eftersom jag mäter impedans på en massa radios av typ handhålleet, kan några generella siffror kanske intressera.
Typ enklare 3G-modem brukar typisk TX-impedans ligga på 30-40 Ohm, RX-impedans 40-60 Ohm. De har sällan SAW-filter.
De antenner som förekommer i sammanhanget, om det ens förekommer mätdata så kan den vara specad VSWR 1:2 vilket innebär att antennimpedans i extremfallet kan slå mellan 25-100 Ohm. Det är komplexa impedanser men krånglar inte till det nu.
Om kabelns märk-impedans är 50 eller 75 Ohm kan därför antas vara betydligt mindre viktigt än 10 meter lång kabels transmissions-förluster för totala system-prestandan. Rekommenderar starkt 50 Ohms kabel, då det är trots allt är större chans att man då träffar rätt impedansmässigt inom större delen av frekvenmässiga arbetsområdet för både radio och antenn.
Har man otur och alla marginaler emot sej, så kan det annars bli högst märkbara förluster.
Mina kunder har betydligt tajtare toleranser, inte så mycket för att optimera antenn-funktion, men en dålig matchning kan leda till att slutsteg tar betydligt mer ström, vilket inte är bra med hanhållet om man vill få lång batteritid.
Om det går mycket skärmström på utsidan kabeln vid en antenn beror inte så mycket på om den är illa matchad eller inte utan bero på om strukturen är balanserad eller inte
Det är nog motsatsen som gäller, är lasten matchad finns ingen möjlighet till mantelström (reflektion).
Om lasten är balanserad eller obalanserad har ingen inverkan på evt mantelström.
I 3G-sammanhang är panel-antennen obalanserad. Det är i stort bara dipoler typ Yagi-Uda-antenner som är balanserade i dessa sammanhang, medans övriga antenn-typer är obalanserade.
inom EMC så är att sätta på en ferrit-ring på en kabel samma sak som att skapa en balunverkan
Visst kan man göra en balun mha ferrit som kärna, men vad har det med EMC att göra?
Med EMC avses i första hand en samling sk tålighets-direktiv.
Om du menar mätmetodik relaterat till somliga EMC-standarder så används ferriter ibland i LISN (Linje Impedans Stabiliserande Nätverk). Ferriter används även i diverse strömklampar för strömtransformering för att mäta lågfrekventa magnetfält. Det är ferritens magnetiska egenskaper som då utnyttjas. Jämför inbyggd kortvågs-antenn där ferrit-stav ofta används.
Ferriter kan också användas för att komma till rätta med brister i egen mät-utrustning, mätfiltrering eller klä väggar i mätkammare även om inte något EMC-direktiv kräver det. Ferrit-dämpade väggpaneler kan däremot var bra när man söker efter specifika problem på större mätobjekt, eller som komplement till annan dämpning vid antenn-mätningar i ekofattig kammare.
Om du menar EMI, kan aktiv åtgärd för att minska utstrålad eller påstrålad EMI från en elektronik-box vara att absorbera en del av den RF-energi som annars oönskat kan överlagras på interna enkelledare såväl som alla andra ledartyper, bond-trådar eller koaxialkablar t.ex. En möjlighet är då att använda ringar eller skivior av ferritmaterial som resistiv absorbent. Balunverkan är däremot begränsad, i synnerhet på enkelledare.
Själv använder jag mycket ferriter av ett annat skäl på mina mätkablar och det är för att inte påverka antennegenskaperna på mätobjekten. Eftersom objekten ofta är fysiskt små och har integrerade antenner kan en mätkabel i närheten ge stora missvisningar av antenn-effekterna. I synnerhet när det gäller monpol-antenner kan en oansluten krokodilkämma fastklämd på PCB-jordplanet ge helt nya antenn-egenskaper. För att förhindra sådant är det även viktigt att man använder rätt sorts ferriter med avseende på mätfrekvens.