Svenska ElektronikForumet

jesse skrev: Varför blir det tjock svart rök? Vad är det som brinner? Borde inte se ut så om det bara är en ljusbåge i luften, tycker man?
En kontinuerlig ljusbåge brukar ju inte släppa ifrån sig så mycket rök.

Det är väl dels tråden och de inkommande anslutningarna som brinner (kopparoxid är svart och/eller röd). Sedan ser ju lådan ut att vara av trä också...

Mest förvånande misstaget var nog när en kollega plockat ner en nödutgångsskylt som skulle bytas pga. krossad frontkåpa och lämnat den isärplockad på bänken,
där mitt på bänken låg bakstycket, kretskortet och fästjärnen fast vi hade en låda under bänken för elskrot.

Blev lite less på att det alltid lämnades trasigt skit på bänken så jag greppade kortet och tänkte kasta det
men i nästa ögonblick skickade jag kortet helt ofrivilligt rakt över verkstaden.

Var inget större fel på backuppbatterierna laddning och drivsteget för 230V iallafall.

Koppla ur trefasen till en fritös som skulle lagas i en restaurang och kunde inte bryta gruppen då de övriga maskinerna var i fullt bruk. Koppla ur faserna med min isolerade knipex näbbtång och till min förvåning fick jag mig en elkyss så handen med tången flög bakåt och gav mig en fläskläpp. Hade utan att tänka på det pekfingret precis framför isoleringen på tången

På 50-talet skulle jag laga en s.k. allströmsradio. Dessa hade ingen nättransformator utan chassit var förbundet med den ena nätpolen.
Arbetslampan som användes var den vanliga typen på den tiden med nätsladden trädd genom lederna.
Jag skulle ändra läget på lampan och höll samtidigt på chassit med den andra handen. Det som hände glömmer jag aldrig.
Jag kunde inte släppa varken lampan eller radion och hörde bara brummandet från den 50-periodiska växelspänningen.
Som tur var hade den ena nätkabeln kort sladd. Den sladden åkte ut från vägguttagen när jag krampaktigt och omedvetet flyttade hela bordet.
Jag tror att det hela varade bara några sekunder.
Orsaken var att arbetslampans nätkabel hade sett sina bästa dagar, det fattades en bit isolering och den rörde vid lampans metallstomme.
Dagen efter hade jag muskelvärk i hela kroppen...

Den här skäms jag lite för men låt gå.

Hade byggt en massa styrskåp till mindre varmluftsugnar som vi skulle installera vid pressarna så man slapp köra bromsbeläggen genom en gemensam tunnelugn i metallpallar utan man tog dom varma beläggen direkt från pressen och matade in dom i den lilla ugnen, på så sätt kapade man några dygn på presstiden.

Pressens matning kom från en kanalisskena via uttagslåda med 80A knivsäkringar, matningen gick sedan till en huvudbrytare och sen till en hög med säkringar i elskåpet.

Satte upp styrskåpet och kopplade in alla kablar förutom matningen, hade gjort klart en 5-6 pressar så man hade ju viss rutin på detta jobb.

Bara matningen till styrskåpet kvar då, väldigt trånga elskåp så enda sättet att få till det någotsånär var att dra MK25 (tror jag det var) från inkommande på befintliga säkringar till en 16A dvärgbrytare på sidan av skåpet och sen vidare till styrskåpet. Montageplattan i skåpet var visseligen 1m bred och 1,6m hög men det fanns inte plats för en 3fas säkring, det var kontaktorer, reläer och SSR överallt.

Vet inte riktigt vad jag tänkte på men hade en kartong MK på golvet och skalade upp änden, la in matande ände på säkringen och måttade längden och klippte. Skalade änden och la in den på dvärgbrytaren. Gjorde likadant med nästa MK.

När jag skalade upp sista änden på den tredje MK´n så fick jag mig en "liten" kyss så jag släppte tråden, tråden svängde in mot skåpet och då small det till rejält.

Ett fint brännmärke på skåpdörren med tom. ett litet hål i plåten.

Blev lite överraskad för det skulle inte kunna bli kortis men när jag kollade lite noggrannare upptäckte jag att jag aldrig slagit av huvudbrytaren på elskåpet utan lyckats koppla in två kablar på en 80A matning utan att få ström i mig.

Finns en viss sanning i bryt-mät-jorda.

Ett av de första, och starkaste, minnena är från min tidiga karriär..

I 20-årsåldern var jag ombord på ett fartyg för att byta antennförstärkare (power inserter egentligen) till en TV-antenn. Den var "helt ny" hade "aldrig fungerat", "luktade lite bränt" och killen, på annan ort (hamn) hade inte fått den att fungera utan tyckte att det blev nog inte bättre mottagning än så här.

På väggen satt en låda med några koax, en röd/svart lakritsremskabel som försvann in i ett nystan av eltejp och i andra ändan en traditionell fartygskabel. På lådan stod det tydligt 24 VDC och jag tänkte att det var en bra början att se om det fanns någon matningsspänning fram. Med Fluken i högsta hugg började jag nysta upp eltejpen för att komma åt vad jag tyckte se ut som en inlindad sockerbit.

Efter ett par varv började jag se ledarna och de spretande kardelerna, och då, kille kill! Kocksan, som var min guide ombord (som de kallade "gurkan", förstod aldrig varför?) rusade till undsättning och efter chocken kunde arbetet fortsätta.

Det var alltså någon som matat 24-voltsprylen med 230. Det var kanske därför det inte fungerade så bra.. I själva verket var det ju egentligen 2x115V, 2-fas. Man kör ofta det från elverken ombord, och det blev nog också räddningen.

Sammanfattningsvis:

Lita ALDRIG på någon annan än dig själv. Säger någon att spänningen är avslagen så tacka för informationen och kontrollmät det själv innan arbetet.

Ha någon vid din sida när du kan befaras komma i kontakt med nätspänning.

De som har en nonchalant attityd till säkerhet och spänning är oftast de som vet minst. Det går inte skrattande "småkänna" lite på ledarna..

Säkerhet, säkerhet, kontrollmäta och dubbelkolla. Det är vad som gäller. Har många historier som kunde slutat illa. Min far var radiotekniker på dåtida televerket och trots att "allt" var rätt gjort, alla rutiner följda (bevisligen inte) lyckades han få 10kV genom ena armen vid service av en rundradiosändare. Jag har räddat en kollega som jobbade i en "avslagen" kopplingsbox med skaftet från en sopborste. Ett tidigare in/omkopplingsfel (lyft nolla) hade gjort en extern givare nätspänningsförande. Den matades dessutom från dubbla matningar trots schemats andra uppgifter. Märkning på utrustningen saknades. (Elsäkerhetsverket dömde senare det aktuella företaget/installatören)

Nu har jag bjudit lite på mig själv. Jag är ingen notorisk klant utan det som jag hoppas går fram är, var försiktig och lita aldrig på någon/något innan du är 100 procent säker. Även om din kollega sedan tio år står och säger att han brutit strömmen, MÄT FÖRST!

Fick order att åka och bryta stigarna från en större central i ett hyreshus som skulle ROT-renoveras MEN lämna fastighetsdelen spänningsatt, fixade det och efter några dagar när byggaren fått dit byggström fick en kollega order att riva centralen. Chefen talade om för honom att jag hade brutit matningen så det var bara att riva.

Han tog fram stora kabelsaxen, satte den på inkommande ledning och sen fanns det inget kvar av saxen. Ingen större skada på kollegan förutom ett visst skakande i händerna och "lite" småförbannad. 160A smäller lite när man klipper den med saxen.

Under mina unga år så hade jag lyckan att vara med en äldre kompis på inspelning av "Husmorsfilmer".
Under en inspelning hade man belysning och matade dessa med enkelledare som låg kors å tvärs ute i skogen.

Elektrikern som kopplade det hela, gjorde det i spänningssatt tillstånd (det gick fortare så, och så slapp man gå bort till centralen och bryta).

Den gubben kände på kablarna med fingrarna om det var 220V eller 380V mellan ledarna.
Vill minnas att han hade fuktiga skinnhandskar på händerna.

Det söps en hel del under inspelningarna så kanske var blodet på han utspätt till en högre resistans?

Har själv senare under mitt turnerande i folkparker som ljustekniker, lyckats smälta en mejsel när jag skulle koppla in mig på en 150A matning.
Parkens gubbar sa att det var strömlöst, å jag började skruva.
Som tur va så slant jag så att mejseln kortslöt faserna, mejseln smalt, jag for bakåt med ljusblixt på näthinnan.
Släckte parken på två faser så karusellerna och dansbandet stannade å tystnade.

Lita aldrig på någon annan, kolla själv, lärde man sig då....

C-man

Just det, jag lagade för ett tag sedan en harman kardon från 70-talet.
Utgångstrissorna sitter på baksidan med chassit som kylning.

Under testning av sagda förstärkare tänker jag kolla om trissorna blev varma, istället får jag mig en kyss, 70VDC kittlar det med.
Nu förstod jag vad den lilla gallerburen jag hittade tidigare hör till =)