Svenska ElektronikForumet

4kTRB: Då bör det inte endast jämföras med ordinarie civing-utbildning, utan även jämföras med en kontrollgrupp med liknande förutsättningar som gått en "enklare" utbildning.

Några veckor menar du?! Varför ska man ens testa, när man vet att matematiken är det viktigaste verktyg man kan ha för att lösa vetenskapliga problem? Dessutom kostar en utbildning jävligt mycket och vi ska inte sätta unga människor på pottkanten för att vi vill lattja lite och undersöka ett välkänt faktum.

4kTRB skrev: ↑11 september 2025, 04:18:57 Man kunde ju testa att köra ett par. Civ ing utbildningar med starkt reducerad matematik och sedan efter några år analysera eleverna, ha uppföljningsstudier.

Starkt reducerad matematik ger mer tid att inhämta kunskaper inom ingenjörs-ämnet.
Är Finita elementmetoden kunskaper som skulle kunna tas bort ?
Komplexa tal är viktiga inom E men inte inom K och M.
Förmodligen skulle 10-20% av eleverna behöva ta kompletterande kurser i matematik, efter avslutad examen.

Egentligen, är det inte så att det du söker är något annat än just en civilingenjörsutbildning?


Finns ju mycket annat som är mer just som du efterfrågar, mer praktik och mindre teori. Jag själv valde högskoleingenjör istället för civilingenjör mycket av just den anledningen.
Sen finns ju även gymnasieingenjör och en massa olika folkhögskoleutbildningar, KY-utbildningar och dylikt som är mer praktiska och mindre teoretiska.

Mer elektronik och mindre matematik är nog det som ts fiskar efter.

HUGGBÄVERN skrev: ↑11 september 2025, 07:53:48 Några veckor menar du?! Varför ska man ens testa, när man vet att matematiken är det viktigaste verktyg man kan ha för att lösa vetenskapliga problem? Dessutom kostar en utbildning jävligt mycket och vi ska inte sätta unga människor på pottkanten för att vi vill lattja lite och undersöka ett välkänt faktum.

Å andra sidan så det system vi har och länge haft sätter de som är sämre på matte än annat på pottkanten.

Det är väl ovanligt, men förekommer, att folk t.ex. är utmärkta på att programmera men inte på högskole-/universitetsmatten.

Sen kan man väl diskutera vilka kombinationer av kunskaper som är användbara, men det gäller väl cirka alltid och gäller cirka alla utbildningar. (Med risk att haverera tråden så kan vi väl ifrågasätta hela Handelshögskolan....)

Det kan säkert ofta vara så att just elektroniken i sig inte behöver involvera så särskilt avancerad matematik men ofta vill man ha elektroniken till att påverka något eller reagera på något och detta någots fysik kan vis sig vara rätt så komplicerat. Att då ha mer matematikkunskaper i bagaget kan göra att man får nytta av sin elektronikpryl som man bygger.

Jag läste fysik på universitetet och där gick mattekurserna verkligen hand i hand med fysikkurserna. Dessutom var vår linje en generalistutbildning som kunde leda till en rad andra specialiseringar som medicinsk teknik, kärnfysik ... och matten var essentiell för de första åren och de grundläggande kurserna.

Som ett exempel på hur viktig matten är kan man nämna en kurs kallad Numeriska Metoder och som säkert har andra namn på andra ställen. Kursen lär ut olika metoder att göra berä'kningar där de matematiska formlerna och ekvationerna inte kan lösas direkt utan man måste använda olika iterativa metoder, oftast med hjälp av dator, för att komma fram till användbara/förståeliga siffor.
Grejen är att sitta och skriva datorprogram är en sak men att strukturera program för att lösa matematiska ekvationer är något helt annat. Det är som att springa 10-mila utan karta och kompass ...

Jag läste till elingenjör med betoning på elkraft på KPS i Kristinehamn som då för 60 år sedan var en internatskola. Det var mycket matte inblandat på grund av att matte ingick i stor grad vid hållfasthets och effektberäkningar på stora kraftledningar samt generator och transformatorkonstruktioner vid byggandet av kraftverk.

Jag däremot läste en utbildning som var snarlik elektroingenjör men med mer fokus på programmering/datorer och därmed lite minskad fokus på annat. Jag hade gärna gått en variant av den utbildningen där matten och reglertekniken (som var det enda som använde matten i nån utsträckning) dragits bort.

Anledningen att jag drar upp detta anekdotiska exempel är att det var lättare för mig att få maxbetyg på programmeringskurserna än att få godkänt (då trea) på matten, och jag kan knappast vara den enda detta gällde.

HUGGBÄVERN skrev: ↑11 september 2025, 07:53:48 Dessutom kostar en utbildning jävligt mycket och vi ska inte sätta unga människor på pottkanten för att vi vill lattja lite och undersöka ett välkänt faktum.

Tidskriften "Ny Teknik" har en artikel hälften av alla ingenjörsstudenter hoppar av.
Att skapa variation/valfrihet i civilingenjörsutbildningen är inte att sätta människor på pottkanten. Det kan få fler att fullfölja en utbildning. Förmodligen är det ofta matematik som får studenter att avbryta utbildningen i förtid.
Nog finns det behov av både civilingenjörer i vars högskoleutbildning det ingår
*1. mycket matematik (typ 1½ termin)
*2. lite matematik (typ ½ termin)
Teknikområden där det räcker med lite matematik 1. Miljövetenskap, 2. Biomedicinsk teknik 3. Livsmedelsteknik
Malmö universitet har treåriga högskoleingenjörsutbildningar. Hur mycket matematik ingår i dessa ?
--
I en debattartikel av Mona Åkerholm står "för några decennier sedan hade ingenjörsstudenter mekat med mopeder, byggt högtalare etc."
Är det så att praktiska erfarenheter gör personer mer studiemotiverade ?
Är det så att barns och ungdomars beroende av internet, sociala medier och mobiltelefoner leder till att vi får sämre ingenjörer och uppfinnare ?

När jag läst matematik är det sällan några exempel kopplade till något riktigt problem. Mest var i senaste kursen jag läste, diffekvationer för ingenjörer. Kursboken har väldigt många praktiska räkneövningar, räkna på tankproblem, pendelrörelser, fjädrar och annat som är kul. Men när jag läste på högskolan var det bara i princip matematik. En del undrade då vad allt detta var bra till. Så jag kan förstå att en del känner sig lite omotiverade.

Matematik handlar inte bara om att lösa problem, det handlar också om att lära sig att ta till sig abstrakt information vilket man kan stöta på mycket av i andra områden. Det handlar om att motionera sin fantasi, spatialt tänkande osv. Har man svårt för det kommer man sannolikt också ha svårt för mycket annat inom utbildningen. Allting kommer inte att gå att ta på med händerna eller mäta, många problem måste man tänka sig igenom innan man kan komma till konkreta aspekter. Klarar man inte matten är det sannolikt inte rätt utbildning, för det är precis de personerna man vill få igenom utbildningen, de som klarar matten och ska bli generella ingenjörer som tar sig an en stor bredd av problem. Är det många som hoppar av kan det vara för att förväntningarna på utbildningen är fel, inte för att utbildningen är för svår.

alexanderson skrev: ↑14 september 2025, 13:55:08 Nog finns det behov av både civilingenjörer i vars högskoleutbildning det ingår
*1. mycket matematik (typ 1½ termin)
*2. lite matematik (typ ½ termin)
Teknikområden där det räcker med lite matematik 1. Miljövetenskap, 2. Biomedicinsk teknik 3. Livsmedelsteknik

Som nån påpekade tidigare i tråden, problemet är att komma fram till just vilken matematik som man kommer behöva och inte. Att läsa "för mycket" matematik gör inget, men att läsa "för lite" gör att man sen kanske inte kan göra sitt jobb för man råkar sakna vissa specifika kunskaper (som man kanske inte trodde man behövde).

Jag läste aldrig flervariabelanalys (eftersom jag bara läste till högskoleingenjör) men hade faktiskt behov av det på jobbet vid ett tillfälle. Som tur var hade vi en civilingenjör på avdelningen som kunde det och kunde lära mig hur det fungerar med partiella derivator.

Varför tror du att civilingenjörer inom de där områdena inte behöver så mycket matematik? Har du koll på vad civilingenjörer inom dessa områden jobbar med? Jag är rätt övertygad om att de arbetsuppgifter där som inte kräver så mycket matematik inte görs av civilingenjörer utan att folk med "lägre utbildning". Sen tar de in civilingenjörerna när det blir mer komplicerade grejer.

alexanderson skrev: ↑14 september 2025, 13:55:08

HUGGBÄVERN skrev: ↑11 september 2025, 07:53:48 Dessutom kostar en utbildning jävligt mycket och vi ska inte sätta unga människor på pottkanten för att vi vill lattja lite och undersöka ett välkänt faktum.

Tidskriften "Ny Teknik" har en artikel hälften av alla ingenjörsstudenter hoppar av.
Att skapa variation/valfrihet i civilingenjörsutbildningen är inte att sätta människor på pottkanten. Det kan få fler att fullfölja en utbildning. Förmodligen är det ofta matematik som får studenter att avbryta utbildningen i förtid.
Nog finns det behov av både civilingenjörer i vars högskoleutbildning det ingår
*1. mycket matematik (typ 1½ termin)
*2. lite matematik (typ ½ termin)
Teknikområden där det räcker med lite matematik 1. Miljövetenskap, 2. Biomedicinsk teknik 3. Livsmedelsteknik
Malmö universitet har treåriga högskoleingenjörsutbildningar. Hur mycket matematik ingår i dessa ?
--
I en debattartikel av Mona Åkerholm står "för några decennier sedan hade ingenjörsstudenter mekat med mopeder, byggt högtalare etc."
Är det så att praktiska erfarenheter gör personer mer studiemotiverade ?
Är det så att barns och ungdomars beroende av internet, sociala medier och mobiltelefoner leder till att vi får sämre ingenjörer och uppfinnare ?

Fler hoppar av eftersom antalet antagna ökat kraftigt. För ca 30 år sedan var det mellan 20-30 % som inte tog examen. Idag antas betydligt fler på programmen (som också är fler) och därmed ökar antalet som hoppar av.

Det finns goda anledningar till att mattekurserna ligger tidigt (ofta första och andra terminen)- Både för att kunskaperna behövs för kommande kurser i andra ämnen och om tempot och komplexiteten i studierna är för högt är det bra om det är tydligt tidigt. Och de flesta avhoppen kom på vårterminen, killarna för de körde i linalgen, linjäranalysen och pallade inte mer plugg och tjejerna för att de kom in på vårantagningen till läkarprogrammet.

Idag motsvaras kemiteknik (vid LTH ) av tre utbildningar.

Ekosystemteknik vid LTH lägger 10% av tiden på matematik i form av linjär algebra, linjär analys och flerdimensionell analys (flerdimmen)

Bioteknik läser en gnutta mer med 12%. Det finns en kandidatutbildning i livsmedelsteknik men det är en praktisk utbildning som inte kräver mer än gymnasienivå.

Ren kemiteknik läser på vissa inriktningar ner till 12% matte, och tydligen 3% programmering (det var det mest meningslösa jag läste, Pascalkursen...men det var bara för att bygga en simuleringsmodell i en senare kurs av ett praktiskt fall, i det fallet jag simulerade en tvådimensionell strömning men ingen gör sådana program idag och de lär sig Matlab och Femlab istället)

För drygt 30 år sedan var det runt 130-140 antagna. Totalt omfattar de tre utbildningarna idag runt 250 antagna. Dessutom drogs antagningen i början av 90-talet upp av att arbetslösheten i riket gick upp krafigt under 90-talskrisen.

Jag tror du skall undvika Civillingenjörsutbildningen i Teknisk Matematik där 28% av kursinnehållet, eller 1,5 år av 5 är mattekurser. Ialla fall på LTH.

Om du vill lära dig elektronik och skippa matten så sök dig till en yrkesteknisk utbildning för de med gymnasiekompetens.

Jag började min bana på högre utbildning på Instutionen för matematik , universtitetssektionen (det fanns en för Mat Nat , Lunds universitet och en för ing utbildningarna , LTH och det var minfält mellan dem)

Det var en upplevelse att komma upp till instutionen högst upp i F-huset och se några extremt slitna, skäggiga och konstigt klädda utländska män i 20-30 års åldern på knagglig ryngelska försöka förklara att de sökte arbete i Sverige och gärna undervisning. Det var ryska matematiker som fått visum (detta var efter Sovjetunionens upplösning). Det var en på instutionen som kunde ryska som fick tolka. De förklarade att det fanns massor av arbetslösa människor med naturvetenskaplig utbildning som var väldigt duktiga på matte. Jag förstod det som att de menade att matte var så universellt att man behövde inte kunna svenska eller engelska för den delen för att kunna göra nytta. Och de skulle nog lära sig svenska ganska snabbt, så svårt var det inte menade de... bara de fick lite pengar och bra mat och varmt boende osv.

Synd inte Huggbävern var där då.

Jag tror inte jag har haft nytta av något mer avancerat än gymnasiematten de senaste 15-20 åren. Men så är jag projektledare och budgetansvarig. Men jag är en JEVEL på Excel.
Aka Powerpointgud.