Lösa nybörjarfunderingar: Planering inför enkelt rörförstärkarbygge

[alexanderson]

En SE-förstärkare har ju bara 25% av effekten från motsvarande PP-förstärkare. En EL84-PP kan ge 12-15W men en "enpetare" med samma rör 3-3.5W.

Effektrelationen mellan SE och Push-Pull är i grova drag så här:
SE : P-P klass A : P-P klass AB 1 : 2 : 3,5
Observera att utgångstransformatorns primärimpedans är olika för klass A och klass AB vid samma matningsspänning.
Observera att ultralinjärkopplingen även kan användas för SE slutsteg även om detta är ovanligt.
Observera att gallerförspänningen för slutrören i en förstärkare kan utföras på olika sätt. 1) med hjälp av katodmotstånd 2) med hjälp av en negativ förspänning. I en klass AB förstärkare bör endast metod 2 användas.

[Mizzarrogh]

Fint, ja, det var exakt det jag undrade över (om dioderna), då vet jag.

[ELTompa]

När man designar slutsteget i en rörförstärkare så behöver man göra det ihop med att designa nätdelen och val av utgångstransformator.
Att tänka på är att likriktarrör har ett större framspänningsfall än kiseldioder och därför behöver högspänningen från transformatorn vara högre för att kompensera för det.
Likriktarrör brukar också vara känsliga för lastkapacitans som inte får vara för stor. Både framspänningsfall och max lastkapacitans brukar framgå av databladen.
Ta gärna en titt på hur jag gjorde för nätdelen i mitt rörprojekt för några år sedan. Inget likriktarrör men det kan man ta med när man gör en belastningskurva U som funktion av I.
EL384SEUL - Hifirörförstärkare med subbasslutsteg #Nätdel

[Mizzarrogh]

Tackar, jo, det var främst detta jag körde fast med tidigare, men det är ju också en del av det roliga att lösa problem under resans gång.

[alexanderson]

Likriktarrör brukar också vara känsliga för lastkapacitans som inte får vara för stor. Både framspänningsfall och max lastkapacitans brukar framgå av databladen.
Ta gärna en titt på hur jag gjorde för nätdelen i mitt rörprojekt för några år sedan. Inget likriktarrör men det kan man ta med när man gör en belastningskurva U som funktion av I.

Att kapacitansen inte får vara för stor för rörlikriktare (60 uF för GZ34) gör det nästan nödvändigt att använda kondensator + drossel + kondensator för glättningen. Dynaco stereo 70 använde 30 uF före drosseln och 20 uF efter drosseln. Radford MA15 använde 40 uF före och 40 uF efter.
En ovanlig konstuktion av nätdelen är att använda spänningen FÖRE DROSSELN för att mata slutrörens anoder. Quad II och Fender Bassman 5F6 är exempel på detta.
Andra ovanliga konstruktioner av nätdelen är drosselingång på glättningsfiltret. Detta förekommer i applikationsexempel från RCA för en 15 W förstärkare och en 50W förstärkare samt i Fender Bassman 5A6.
Att mäta upp en belastningskurva är inte nödvändigt. I databladen för likriktarrör finns belastningskurvor. Den som har ett ryskt likriktarrör utan datablad, kan genom en enkla mätningar konstatera om det liknar GZ34/5AR4 eller 5U4.
----
ELTompa använder 6,3V likström till glödtrådarna. Att seriekoppla glödtrådarna två och två och använda 12,6 V likström ger upphov till mindre förluster i likriktardioderna samt billigare kondensatorer. En del rör som ECC81, ECC82, 12BH7 och ECC83 kan användas både för 12,6 V och 6,3 V.

[Mizzarrogh]

Kan man använda liknande tekniska lösningar som det brukar sitta i riktigt gamla radioapparater till detta?
(men med kraftigare grejer då)

[alexanderson]

I radioapparater från 1940-talet var det ibland brukligt att högtalaren var likströmsmagnetiserad. Högtalaren tjänstgjorde då samtidigt som en drossel för nätdelen. En billig lösning då. Men inte bra idag.
Utgångstransformatorerna i gamla radioapparater var inte av HiFi-kvalité. Inte ens på 1950-talet.
TV-apparater i Europa från 1960-talet hade alla glödtrådar seriekopplade med 300mA glödström. Rör i P-serien exempelvis PCF86, PCF802, PL82. Sådana rör är lätta att hitta och går naturligtvis att använda till förstärkare.
För allströms radioapparater fanns även en U-serie av rör.
I USA användes compactron rör i TV apparater där fanns trippeltrioder som 6K11 och 6AK10.

[Mizzarrogh]

Ok, jo. det stämmer i allfall på många i min samling från tiden.

Edit, Jag vet att detta var vanligt på Amerikanska apparater.

[Mizzarrogh]

Nej, det var inte denna lösning jag tänkte på utan den med riktig AC transformator.
(Edit, de med vanliga koppling till högtalaren alltså)

[alexanderson]

En mycket ovanlig rörbyggarbok inte lämpad för nybörjare är skriven av Japanen Köichi Shishido år 1992.
Ovanliga slutrör användes exempelvis: 2A3, DA30, 211, 300B, 801A, 805, 808, 811A, 826, 830B, 838, 845, 8012A, 8025A.
En del av konstruktionerna använder transistorstabiliserad anodspänning, andra konstruktioner använder hög anodspänning exempelvis 860 V till rör 805.
Många av konstruktionerna arbetar i klass A2. Det vill säga slutrören drar gallerström. Gallret i slutrören matas via en transformator. Transformatorn drivs av rör som ECL82, 6BX7, 6EM7, 6350, 6SN7, UY-46, 6L6GC.
Alla transformatorer och drosslar är av fabrikat Tango.
En del av konstruktionerna använder både lokal och global motkoppling.

[Mizzarrogh]

Går den boken fortfarande att få tag på?

[alexanderson]

Möjligtvis går den att hitta begagnad.
Två av hans konstruktioner (2A3 och 801A) går att hitta på nätet i "Sound Practices" issue 10 och issue 15.
Tre av hans konstruktioner (2A3, 808 samt 300B) går att finna på forumet diyAudio.
Ett företag Wavac Audio Lab tillverkar förstärkare enligt dessa principer.

[Mizzarrogh]

Tackar!

[HUGGBÄVERN]

Mer överkomliga böcker med scheman mer riktade mot en amatör är dessa:

Den här serien är grundläggande. Man kan hitta på antikvariat kanske.

Radiobyggboken.JPG

Finns från Elektor. Många scheman av Elektor-typ med tillkrånglade kringkretsar men helt OK.

zur_Linde.JPG

En trio med skapliga böcker.Morgan Jones anses av många vara en bibel. Inte alldels unobtainium.

tre_books.JPG

Rosenblits bok är ett mästerverk. Även om den är snål med scheman ger den en otrolig intuitiv känsla för rörkonstruktion. Även om man inte kan designa fasdelare eller utgångssteg efter att ha läst boken förstår man oerhört bra hur och varför. Rosenblit har även en bok i pdf-format, Audio Reality, som också är super.

Rosenblit.JPG

Mullardboken har mycket scheman.

Mullard.JPG

Och min ryska rörbok har också mycket att ge, speciellt om man arbetar med sovjetiska rör.

Lampovij.JPG

Jag hittar en hel del böcker i pdf-format i mina samlingar men de är STORA.

Det ska nämnas att alla böcker utom Rozenblits och den ryska innehåller scheman till enkla och vettiga scheman och inget exotiskt och udda.

[Mizzarrogh]

Tackar!
(Åkte på något slags super influensa nu så alla byggen har legat på lågfart, men det passar ju perfekt att läsa på under tiden. )