Lösa nybörjarfunderingar: Planering inför enkelt rörförstärkarbygge

[alexanderson]

En SE-förstärkare har ju bara 25% av effekten från motsvarande PP-förstärkare. En EL84-PP kan ge 12-15W men en "enpetare" med samma rör 3-3.5W.

Effektrelationen mellan SE och Push-Pull är i grova drag så här:
SE : P-P klass A : P-P klass AB 1 : 2 : 3,5
Observera att utgångstransformatorns primärimpedans är olika för klass A och klass AB vid samma matningsspänning.
Observera att ultralinjärkopplingen även kan användas för SE slutsteg även om detta är ovanligt.
Observera att gallerförspänningen för slutrören i en förstärkare kan utföras på olika sätt. 1) med hjälp av katodmotstånd 2) med hjälp av en negativ förspänning. I en klass AB förstärkare bör endast metod 2 användas.

[Mizzarrogh]

Fint, ja, det var exakt det jag undrade över (om dioderna), då vet jag.

[ELTompa]

När man designar slutsteget i en rörförstärkare så behöver man göra det ihop med att designa nätdelen och val av utgångstransformator.
Att tänka på är att likriktarrör har ett större framspänningsfall än kiseldioder och därför behöver högspänningen från transformatorn vara högre för att kompensera för det.
Likriktarrör brukar också vara känsliga för lastkapacitans som inte får vara för stor. Både framspänningsfall och max lastkapacitans brukar framgå av databladen.
Ta gärna en titt på hur jag gjorde för nätdelen i mitt rörprojekt för några år sedan. Inget likriktarrör men det kan man ta med när man gör en belastningskurva U som funktion av I.
EL384SEUL - Hifirörförstärkare med subbasslutsteg #Nätdel

[Mizzarrogh]

Tackar, jo, det var främst detta jag körde fast med tidigare, men det är ju också en del av det roliga att lösa problem under resans gång.

[alexanderson]

Likriktarrör brukar också vara känsliga för lastkapacitans som inte får vara för stor. Både framspänningsfall och max lastkapacitans brukar framgå av databladen.
Ta gärna en titt på hur jag gjorde för nätdelen i mitt rörprojekt för några år sedan. Inget likriktarrör men det kan man ta med när man gör en belastningskurva U som funktion av I.

Att kapacitansen inte får vara för stor för rörlikriktare (60 uF för GZ34) gör det nästan nödvändigt att använda kondensator + drossel + kondensator för glättningen. Dynaco stereo 70 använde 30 uF före drosseln och 20 uF efter drosseln. Radford MA15 använde 40 uF före och 40 uF efter.
En ovanlig konstuktion av nätdelen är att använda spänningen FÖRE DROSSELN för att mata slutrörens anoder. Quad II och Fender Bassman 5F6 är exempel på detta.
Andra ovanliga konstruktioner av nätdelen är drosselingång på glättningsfiltret. Detta förekommer i applikationsexempel från RCA för en 15 W förstärkare och en 50W förstärkare samt i Fender Bassman 5A6.
Att mäta upp en belastningskurva är inte nödvändigt. I databladen för likriktarrör finns belastningskurvor. Den som har ett ryskt likriktarrör utan datablad, kan genom en enkla mätningar konstatera om det liknar GZ34/5AR4 eller 5U4.
----
ELTompa använder 6,3V likström till glödtrådarna. Att seriekoppla glödtrådarna två och två och använda 12,6 V likström ger upphov till mindre förluster i likriktardioderna samt billigare kondensatorer. En del rör som ECC81, ECC82, 12BH7 och ECC83 kan användas både för 12,6 V och 6,3 V.

[Mizzarrogh]

Kan man använda liknande tekniska lösningar som det brukar sitta i riktigt gamla radioapparater till detta?
(men med kraftigare grejer då)

[alexanderson]

I radioapparater från 1940-talet var det ibland brukligt att högtalaren var likströmsmagnetiserad. Högtalaren tjänstgjorde då samtidigt som en drossel för nätdelen. En billig lösning då. Men inte bra idag.
Utgångstransformatorerna i gamla radioapparater var inte av HiFi-kvalité. Inte ens på 1950-talet.
TV-apparater i Europa från 1960-talet hade alla glödtrådar seriekopplade med 300mA glödström. Rör i P-serien exempelvis PCF86, PCF802, PL82. Sådana rör är lätta att hitta och går naturligtvis att använda till förstärkare.
För allströms radioapparater fanns även en U-serie av rör.
I USA användes compactron rör i TV apparater där fanns trippeltrioder som 6K11 och 6AK10.

[Mizzarrogh]

Ok, jo. det stämmer i allfall på många i min samling från tiden.

Edit, Jag vet att detta var vanligt på Amerikanska apparater.

[Mizzarrogh]

Nej, det var inte denna lösning jag tänkte på utan den med riktig AC transformator.
(Edit, de med vanliga koppling till högtalaren alltså)