Svenska ElektronikForumet

Kärnkraftverken går väl hela tiden på nominell effekt? Det är väl främst vattenkraften som reglerar? I alla fall i de diagram som jag har sett.

Så det solkraft och vindkraft gör är att det "sparar" på vattenmagasinen. Problemet är ju att vattenmagasinen inte rymmer tillräckligt mycket för att kompensera för bortfall av kärnkraften.

Ja, kärnkraften går i princip alltid så hårt de kan. Det är bara när alternativet är att börja spilla vatten som kärnkraften reglerar ner. Det är ovanligt, men kärnkraften kan reglera. Det är de låga marginalkostnaderna som medför att man inte gör det.

Ja, jag har visst skrivit lite fel där. Vattenkraften används huvudsakligen som reglerkraft, kärnkraften står för stabiliteten i nätet och körs som redan nämnts huvudsakligen på full effekt. Även om Elforsk kommit fram till att det kan förändras framöver med större andel sol- och vindkraft som kan tänkas kräva större behov av reglerkraft.

nybörjarnörd skrev:Jo Thomasx, själva energiöverföringen tycker jag mig förstått, i princip är väl alla konsumenter parallellkoplade (i noder kanske), så att angiven spänning finns där hela tiden tex i våra vägguttag, och ström börjar flyta först när en krets sluts. Det var snarare den riktning tråden tog jag är intresserad av

Där sker regleringar ute i nätet för att spänningen ska vara stabil när belastningen växlar, man
har lindningsomkopplare på de stora transformatorerna så att man kan ändra förhållandet
mellan in- och utspänning. På de transformatorerna här i centrala Hbg är det 120 kV in och
50 kV ut, de är 20 m^3 i storlek.

Snedbelastning i ett trefasnät kan ställa till det men det finns två sätt att reglera detta, antingen genom att reglera varje faslindning i transformatorn för sig eller koppla in en stor elmotor i kretsen som tomkörs. Jag byggde ett reservelverk av en släpringad elmotor och den fick en stor trefasmotor som tomlast och det fungerar alldeles utmärkt till att balansera ut faserna.

På mitt förra jobb förbrukade vi ju rätt mycket ström, där betalade vi helt enkelt tre gånger förbrukningen på den fasen vi belastade högst. ..Ganska smart sätt för att få sina kunder att balansera belastningen kan man tycka

rikkitikkitavi skrev:Rent praktiskt kommer inte vindkraften användas som reglerkraft, utan det blir vatten och nyinstallerat gasturbinkraft, eller gaskombiverk.

Hur mycket gasturbineffekt finns tillgängligt i Sverige?

Teknikern skrev:Snedbelastning i ett trefasnät kan ställa till det men det finns två sätt att reglera detta, antingen genom att reglera varje faslindning i transformatorn för sig eller koppla in en stor elmotor i kretsen som tomkörs. Jag byggde ett reservelverk av en släpringad elmotor och den fick en stor trefasmotor som tomlast och det fungerar alldeles utmärkt till att balansera ut faserna.

Och numera också kraftelektronik som kan göra det.
https://www.ferroamp.com/adaptive-current-equalization

säter skrev:

rikkitikkitavi skrev:Rent praktiskt kommer inte vindkraften användas som reglerkraft, utan det blir vatten och nyinstallerat gasturbinkraft, eller gaskombiverk.

Hur mycket gasturbineffekt finns tillgängligt i Sverige?

Uniper har 500MW I störningsreserven i södra Sverige det är gamla EON.
Totalt för alla är 1350MW I SE3/4 enligt SVK.

Men de går in när nätet börjar tippa, tex när ett större prod agg faller ifrån eller vid enskilda extrema toppar, tex då alla slår på kaffekokaren mån morgon en kall vinterdag i hela Nordeuropa.kraftet är full produktion på 15 min.

Krille Krokodil skrev:

Teknikern skrev:Snedbelastning i ett trefasnät kan ställa till det men det finns två sätt att reglera detta, antingen genom att reglera varje faslindning i transformatorn för sig eller koppla in en stor elmotor i kretsen som tomkörs. Jag byggde ett reservelverk av en släpringad elmotor och den fick en stor trefasmotor som tomlast och det fungerar alldeles utmärkt till att balansera ut faserna.

Och numera också kraftelektronik som kan göra det.

Japp, det har hänt en hel del på kraftsidan sen jag snickrade ihop elverket.

säter skrev:

rikkitikkitavi skrev:Rent praktiskt kommer inte vindkraften användas som reglerkraft, utan det blir vatten och nyinstallerat gasturbinkraft, eller gaskombiverk.

Hur mycket gasturbineffekt finns tillgängligt i Sverige?

Många av gasturbinerna i Sverige har fasats ut dom sista åren, dels på grund av pris(och skatt) på naturgas, i förhållande till elpriserna, men även underhållskostnaderna har varit skyhöga.

I början på 90-talet byggde många mindre kraftvärmebolag små gasturbinsanläggningar med 20-30MWe, men det är nog inte så många kvar av dessa idag. En del av dom stora gaskombianläggningarna som har byggts på senare år har också stoppats av snarlika skäl(Öresundsverket i Malmö har stått stilla sedan 2017, av rent ekonomiska skäl, trots att anläggningen bara är 8år gammal).

Dom stora gasturbinskunderna idag är nog i oljeländerna, där man inte är så känslig för kostnaderna för underhåll, drift och inköp. Det är ju dessutom oslagbart med gasturbiner om man har ont om plats eller om installationen är viktkänslig.

Ja ha, man kör dessa på naturgas även i Sverige?
Jag trodde att det var olja som gällde.

Det måste väl finnas ett antal gasturbiner i Sverige som backup vid hårda spetsbelastningar?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Rya_Kraftv%E4rmeverk

"Rya Kraftvärmeverk står idag för ca 30% av Göteborgs elbehov och ca 35% av fjärrvärmebehovet. "

Fungerade bra tills någon smartskalle beslutade att höja skatten på naturgas med 473%.

https://www.energigas.se/om-oss/nyheter ... -biogasen/

säter skrev:Ja ha, man kör dessa på naturgas även i Sverige?
Jag trodde att det var olja som gällde.

Det måste väl finnas ett antal gasturbiner i Sverige som backup vid hårda spetsbelastningar?

Det är de jag nämnde ovan.
De används för att säkra nätet.
Trro de flesta går på olja, inte gas.

Sedan finns effekt reserven, Stenungsund och Karlshamn är det väl?

Sedan finns effekt reserven, Stenungsund och Karlshamn är det väl?

Stenungsund, det har jag nog sett en film från bygget på YouTube.