För all elektronik som säljs till konsument, angiven teknisk data är mer överdriven än på den tiden när man köpte begagnad häst på marknaden av ruskige Rudolf.
Liten transistor-radio med flera hundra watt uppgiven uteffekt, som drivs med en nätadapter på 5W är typiskt. Matten går inte ihop.
Något som blivit rena djungeln, där teknisk data är väsentligt försäljningsargument, är externa antenner till 3-4 G modem.
En typisk antenn för 4G som kan hittas hos de flesta, Kjell, Claes eller Elgiganten, kan uppges klara 3-4 frekvensband och uppges ha ett riktgain på 10 dBi.
Det finns aldrig kurvor över dessa frekvensban trots att antennen kan vara riktigt usel på alla frekvenser utom en enda på en liten del av ett frekvensband där gain som bäst är 3-4 dB under uppgivet gain.
Eftersom de flesta, Kina-tillverkare, Europa-importör, detaljister och slutkonsument sällan har möjlighet att verifiera att man fått vad som står på data-blad, så blir det inte heller några klagomål , krav på förbättring eller rättelser. Tekniska uttryck såsom dBi är över vad medel-konsumenten ändå riktigt kan greppa. Man vet sällan ens för vilket frekvensband man behöver antennen till.
Här är en antenn som uppges ha 88 dBi i gain utan säskilt angivet frekvensområde, den utger sej för att klara i princip alla 4G-frekvenser.
Av utformningen på antennen går det beräkna att antennen som bäst kan klara 8dBi vid en enda frekvens.
Som minst innebär det att antennen överdriver sina data med 100 miljoner ggr (den radioaktiva delen är gjord av en bit bilplåt från Tjernobyl vilken antagligen fungerar som katalysator).
Om de siffrorna skulle tillämpas på batteri-kapacitet så är det motsvarande ett kärnkraftverk i kapacitet.
88dBi, det måste väl alla begripa att det är ljug? Har kollat med folk som köpt liknande antenner och de har i princip sagt att jo det verkar mycket och kanske överdrivet, men med så höga siffror så är den ju bra även om man drar av lite på vad som anges.
De som köper och designar sina egna kretsar har säkert noterat att enklare data-blad för en trissa, där anges max-värden på spänning, ström och effekt.
Ingen av dessa max-värden inträffar samtidigt. Det vet vi och det framgår om man letar upp fylligare data-blad med lite kurvor.
Samma sak med lysdioder. För slut-konsumenten däremot, som köper LED-lampa baserat på en uppgiven effekt, vet egentligen rätt lite vad denne får.
Även om lampan har uppgiven effektförbrukning kan ingående lysdioder vara drivna 120% över sin max ström och vid alldeles för hög temperatur då tillverkningen blir billigare om man sparar in på antalet lysdioder och metall för kylytor.
Samma sak med elektroniken för att driva lysdioderna, den balanserar ofta på gränsen att bränna ut sej självt redan när lampan är ny.
Resultat blir att lampan snabbt försvagas eller slocknar helt på långt kortare tid än vad som kan förväntas.
Nåja, reklammakarna skulle kunna utnyttja faktiska omständigheten och skriva på förpackningen,
Nu 120%. Det funkar att göra så med bensin.
Ta exemplet en gammaldags billaddare där det stå med stora bokstäver 12V/4A. Om den ger 4A kortslutnings-ström och en tomgångsspänning på 15-16 Volt, är det vad man kan förvänta som konsument eller är man utsatt för bedräglig marknadsföring?
Egentligen tycker jag inte att det är värre än reklamen på TV för bantningspiller som "n
u enligt kliniska tester är 33% bättre", eller diskmaskins-pulver, som för 50:e gången förbättrats med en ny enzym med små gröna prickar på diskmedels-tabletten.
Om batteribankens data ska anges i ärligt deklarerad absolut energi-innehåll, nej det säljer ändå inte, så det lär inte inträffa. Det är i vart fall något som bara gäller när batteribanken är ny.
Folk i allmänhet är så vana att uppblåst reklam och eventuell data mixas friskt på elektronik-prylarana man köper, så ingen blir särskilt upprörd när det LCD-TV'n pajar efter ett år pga undemålig design. Det är bara att köpa nytt enligt vad som är bäst i senaste reklam-budskapet. Nöta datablad om några procent hit eller dit är för teknik-nördar.
