Svenska ElektronikForumet

Nerre skrev:Och exakt vad skiljer tillfällig övertemperatur (orsakad av att man eldar i braskaminen) mot övertemperatur orsakad av elementet självt?

Jag förstår inte riktigt vitsen med att sänka framledningstemperaturen, det varma vattnet som cirklulerar värmer huset, det finns ju inga förluster som försvinner ut utanför huset? Är alla termostatventiler stängda så kommer ju vattnet bara att cirkulera i rören, och så länge huset då inte blir för varmt så kan ju inte framledningstemperaturen vara för hög?

När alla ventiler är stängda, så cirkulerar inget vatten i rören.
Dessutom, rent generellt, för varje grad man sänker framledningstemperaturen, gör man en besparing om ca 7%, i alla fall när det gäller fastbränsle/Olja och Värmepump, en elpanna spelar kanske inte så stor roll. Dock är rören förlagda, som de brukar, så har man en hel del förluster i dem också.

Om man låter rumstermostaten reglera radiatorn, så dels blir det stora temperaturvariationer, och dels så kan man få en hel del oljud.

förklara för en som inte begriper...
varför skulle framledningstemperaturen i elementrören inverka på ev. förluster?

Tja, om du har en värmepump, innebär det att den måste kondensera vid högre temperatur än nödvändigt, vilket i sin tur drar ned COP'n
För en Olja/Fastbränslepanna blir rökgasförlusterna högre ju högre panntemperatur man har.
Fjärrvärme, vill jag minnas debiterar ibland högre vid högre framledningstemperatur.

Förlusterna i rörsystemet ökar vid högre temperatur, ofta är rören förlagda på ett sätt så att man ej kan tillgodogöra sig dessa förluster.

Om man har värmepump sparar man stort på att ha lägsta möjliga framledningstemperatur, eftersom verkningsgraden minskar när framledningstemperaturen ökar.

Dessutom blir det väldigt ryckigt om man låter termostater styra värmen från en värmepump eftersom dom bara går periodvis. Det betyder att när pumpen startar efter en stunds stillestånd står samtliga ventiler helt öppna eftersom det är lite svalt i rummen. Alla rum får max värme tills dom blivit lite för varma, då stryper termostaten, sedan står värmepumpen och jobbar i onödan en stund med att höja framledningstemperaturen efter att alla termostater är stängda.


Nu är jag ganska säker på att Icecap eldar pellets. Jag skulle också vilja veta hur man kan spara 7% per grad sänkning i en förbränningspanna.

edit: TomasL hann svara. Jag är helt överens vad gäller värmepumpen. Om man däremot har en förbränningspanna så gör den också varmvatten. 99% av året så är varmvattentemperaturen högre än framledningstemperaturen så panntempen måste hållas lika hög oavsett framledningstemperatur.

Det borde vara bra att ha ganska stora element i rummen också, i så fall.
Edit, Element stora till ytan.

Panntemeperatur och radiatorkretsens framledningstemperatur är två skilda saker.
En panna har sin bästa verkningsgrad vid viss temperatur. Därför har man helst laddomat mot acktankar, då hålls panntempen konstant under eldningen, och man får en bra skiktning i acktanken.
Sen har man shunt som bara plockar ur den värme som krävs på framledningen, typ som den jag länkade till innan.
Sen ska varje element strypas in i systemet såsom beskrivet innan i tråden.

Kolla sidan två i denna pdf: http://www.termoventiler.se/media/uploa ... Manual.pdf för en rätt bra princip på hur systemen skiljs åt.

När allt ovan är gjort så har man ett så effektivt system som möjligt. Först då är det lönt att fundera på att sänka vid längre inaktivitet i enstaka rum.

På frågan om hur en lägre framledning kan påverka effektiviteten så har jag inget bra svar, men egen erfarenhet att det är så.

YngLi skrev:Det borde vara bra att ha ganska stora element i rummen också, i så fall.
Edit, Element stora till ytan.

Ja, när man byter sin gamla oljepanna till värmepump så måste man ofta byta till moderna element om dom gamla är alldeles för små/ineffektiva.

Annars blir det låg verkningsgrad på värmepumpen och mycket elpatron när det är kallt.

Sen varierar det givetvis lite beroende på var i landet man bor samt olika pumpar, det finns idag några som kan jobba mot högtemp men dom är inte lika effektiva eftersom det är fysikaliskt omöjligt.

Jag eldar helt rätt med pellets och ackumulatortank finns inte!

Att man sparar vid att sänka framledningstemperaturen passar inte i mitt hus, att man gör det med VP är jag däremot helt med på. I mitt hus är alla ledningar frittliggande då det är eftermonterat med vattenburen värme. Från början var det kakelugn som gällde på båda våningar (= var sin lägenhet).

Då alla rören går inne i rum kommer all "spillvärme" huset till godo, dock var rummet i källaren där jag har pelletsen lite onödigt varmt men lite rörisolering lösta det problem. Då inget rum blir onödigt varmt är det således inget spill, oavsett framledningstemperaturen.

Men det som faktisk sparar på riktigt är att sänka temperaturen där det inte behöver vara varmt, husets värmeinerti är dock ganska stor men på runt ½ dygn kan jag höja temperaturen igen. Detta är då något jag vill automatisera varför jag måste börja med att kunde reglera ventilerna, resten kommer när den delen är klar, jag ska dock börja dra kablar med 24V systemet runt vid förstkommande tillfälle.

danielr112 skrev:Lägre framledning är bra om man har kullvert t ex, eller om rör går i kattvindar o.s.v Samt även för att få en bättre skickning i tanken.

Så för mig, som har en panna utan tank, och alla rör går "inomhus" så är det alltså ingen vits.

Jo, eftersom verkningsgraden på en panna är proportionell mot temperaturdifferensen mellan rökgaserna och vattnet, och eftersom högre rökgastemperatur medför högre förluster, så vill man hålla dessa så låga som möjligt, och då är det bra att köra så låga temperaturer som möjligt.

Rökgaser? Jag har vattenburen el.

Ja, vattenburen El, är väl ett av de få typer, där temperaturen inte spelar någon roll (beroende på hur rören är förlagda)

en panna för fasta bränslen ska inte vara kallare än 70°, då kondenserar vattnet i röken, vatten som är starkt frätande och pannan rostar.
sen får inte röken vara kallare i skorstenstoppen, då kondenserar vattnet i skorstenen.
med en murad dito blir det då 150 - 200° ut från pannan...
nu blir inte det direkta förluster då den oftast löper genom huset.

Även för olja så bör man tydligen ha en rätt så fast temperatur på pannan omkring 80 grader.

Om jag fattat rätt så fanns det i oljeeldningens begynnelse system som reglerade panntemperaturen med inomhusgivare, men de gav man upp redan innan det 60-talets slut. (Jag har lite broschyrer liggandes som hört ihop med inköpen av pannan + första oljebrännaren i stugan (pannan är köpt 1969, antar att det mesta är ihopsamlat ungefär då), och i en av broschyrerna så listar man produkter som finns att köpa men man säger inget om inomhusgivaren mer än att den "finns", antagligen hade man till nyss sålt sådana och sen kommit på att man kör sönder pannorna om man använder dem, men vill inte ta bort dem ur katalogen för att det blir än mer pinsamt inför de som nyss köpt en sån...

Med vattenburen el så är det ju rätt lätt att styra panntemperaturen med inomhusgivare. En variant skulle kunna vara nåt system med 1-wire-givare i varje rum och reglera pannan så att det kallaste rummet når önskad temperatur, eller kanske det näst kallaste eller näst-näst kallaste når rätt temperatur (för att undvika felet att ställa termostaten på elementet på 19½ och pannstyrningen på 20 grader så framledningen maxas...). Nackdelen är att om man också har varmvattenberedare i samma panna så blir det inget vidare varmvatten, typ inget alls på sommaren och för lite på höst-vår.


Ett tips eller en varning för alla som har en panna avsedd för oljeeldning och byter/bytt till annan värme är att varmvattenberedardelen inte säkert funkar vettigt om pannan är mycket kallare än 80 grader. I stugan funkar det kalasbra att ha bara knappt 40 grader för att få vettigt varmvatten för att tvätta händer, men för att det ska funka att duscha så måste jag upp till 80 grader. Det beror nog iofs delvis också på det låga tryck jag har i kranvattnet, så att flödet genom varmvattenberedaren blir så dåligt att jag måste låda duschblandaren ta med kallvatten för att få nåt användbart tryck alls. Jag är inte direkt sugen på att skruva upp trycket i styrningen till kranvattenpumpen heller eftersom en av de klassiska pannhaverierna man kan få på gamla pannor är läck mellan varmvattenberedare och kranvattnet. (Pannan blir iofs inte helt oduglig då, man kan helt enkelt sätta igen anslutningarna för kallvatten och varmvatten, men man förlorar såklart varmvattenberedaren).

Eftermiddagens svammelstund härmed över

Jag låter min gamla CTC 265B från 1972 gå mellan 60°C och 88°C. Kondensering har jag inte i pannan och skorstenen är värm och go under eldningssäsongen och då den går mitt i huset ger den en del värme. Inom pelletseldnings-kretsen är rekommendationen att pannan aldrig ska vara under 50°C just för att undvika kondens i förbränningskammern.