Svenska ElektronikForumet

Ja vi har ju inte fått nån vettig förklaring vad det hela ska användas till (tyvärr alldeles för vanligt när det är newbie-frågor, folk verkar tro att det finns nåt mervärde i att hemlighålla vad man håller på med, vilket ju tyvärr leder till att det inte går att ge lämpliga svar).

Som flera har sagt, på olika sätt, så är det i de flesta fall fel sätt att lösa problemet.

Visst, batteri som håller grejerna igång kan ju vara bra, men om det blir glappkontakt eller nån transient som gör att PIC:en bootar om då? Eller om användaren trycker på fel knapp? Det finns så många andra saker som är viktigare att beakta än just strömavbrott.

Tyvärr så skall jag inte bygga ngn maskin som borrar så många hål. Och här på landet så har vi strömavbrott ca 3 ggr om dagen. Så det är nog ide att ha möjligheter att spara allt i minnet. Nä nu skojar jag..... Jag är bara nyfiken på hur man löser en sådan sak.... det låter kanske galet att ha en 16f690 till en sådan uppgift. Men det skulle nog vara möjligt?

Naturligtvis så programmerar man inte in alla kordinaterna i picén....... Med min okunnighet så skulle jag lagt alla kordinaterna i en FRAM-krets. Där finns väl kretsar stora nog att kunna spara kordinater till både 400, och 4000 hål.

Troligtvis så är det fel sätt att lösa de på , och valet av pic är nog inte helt rätt heller.

Det du måste tänka på är ju att även om du sparar aktuell position i nåt EEPROM så kommer processorn vid strömavbrott att boota om. Du måste börja med att ställa om alla pinnar som skall vara utgång till att vara det osv. Alla initieringsrutiner kommer alltså köras om osv.

Du kan jämföra med din vanliga dator. Den lagrar ju saker på hårddisken, som överlever strömavbrott, men bara för det så går det inte att "fortsätta där man var" efter ett strömavbrott.

Dags att leta efter programexempel för att skriva och läsa FRAM minne...... programspråk ASM. Nä naturligtvis så måste man köra igenom initieringen från början så picen vet vad han skall göra och vem han e. Sen är det nog så som någon skrev här innan ... Ju krånligare program man gör desto mer är det som kan krångla. Man skall ju som sagt kunna prova alla varianter på fel och stop som kan hända.

Jag gjorde en editor för att underlätta programmeringen till en 5 axlig laserskärmaskin för 15 år sedan. Kanon-editor. x,y,z,a,b värdena hade olika färger för att underlätta läsning och med olika kortkomando så gjorde man massa saker som inte fanns i andra editorer.

Den funkade perfekt. Ända fram tills jag fick in en fil i den som var större än 32K tecken då ballade den ur.
Jag höll på att bli galen på de programmet. Och jag fick aldrig det att funka med så stora filer. Ett nederlag.