Svenska ElektronikForumet

Jag har alltså en deviation på minst 100kHz idag, jag räknade som vanligt fel här: http://elektronikforumet.com/forum/view ... 2#p1314192

Och inte så lite fel heller utan en hel magnitud.

Intressant ändå med deviation på +/-100kHz samtidigt som du säger standard är +/-75kHz och jag bara får ut ynka 4mVpp.

Såsom jag mäter ovan så är spänningen över primärspolen runt 1,8Vpp (vid 100mVpp in), denna spänning kan max bli (har för mig bias var på 7,8Vds (och matning 10V) 10-7,8Vp dvs 4,4Vpp.

Om vi säger att förstärkningen är 18ggr så är detta lika med gmZo och då gm är 3mS är Zo=6k.

När jag mäter Up' belastar jag med 10pF i serie med 20pF (där 10pF går via 10k till backe och är där jag mäter samtidigt som jag testat att både 4k7 och 32k till backe ger lägre AF).

10pF"//"20pF=7pF och 7pF@10MHz=>Xc=2k!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Så min mätning påverkar LC med 2k!

Nu trimmar man bort den här påverkan eftersom man låter proberna bara hänga så man kan nog strunta i detta, men det är ändå intressant att mätning, utan trimmer-korrektion, påverkar med 2k.

Då kan man fråga sig hur väl man kan trimma bort detta, borde gå fullständigt men är det rimligt?

Jag beräknar nu alltså 6k som Zo (eller Rp), för att mätning inte skall påverka skulle jag kunna tänka mig att tillförseln pga mätning är runt 60k.

Kolla nu här, om tillförseln pga mätning måste överstiga 60k så betyder det att tillförd (på endera sätt) kapacitans inte får vara större än 60k=1/2pifC=>C<0,2pF!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Nån som hört talas om strö-kapacitanser

Där har vi det, nu vet vi varför Zo faktiskt inte KAN bli högre (har egentligen inte med mätandet att göra utan hur det kapacitivt kopplar i luften och till jordplanet)

Jag har byggt mina grejer lite högt upp i luften och det vet vi ju inte är optimalt, kan vara svaret på min låga gain/Zo.

Jag kan inte det här men jag har alltid gillat jordplan (även när det gäller AF) och jag märker tydligt att ju högre bygget blir desto mer 50Hz-brum får jag in dvs desto mer störningskänsligt blir det, tror därför att ju närmare jordplanet man ligger desto bättre signal får man.

Detta är nog välkänt bland kunnigt folk men jag tycker ändå det är lite roligt att lära sig det den hårda vägen

MVH/Roger
PS
Ett trick man skulle kunna ta till är att göra L MINDRE (dvs tvärtemot formeln Zo=L/RC) för då kan C göras STÖRRE och då påverkar inte strö-kapacitanser lika mycket, bara för att jag ser mig lite som forskartypen så kommer jag nog testa detta, siktar då på att bara linda en kvarts toroid dvs hälften av idag och då får jag 4C för resonans dvs jag kommer upp i kapacitans runt 120pF ty nuvarande halv toroid ger runt C=30pF (viss skillnad mot försöket med full toroid och 1/4C). Gör jag detta kan nog denna delen av min radio sägas vara färdiganalyserad

Hur blir det egentligen om man har två punkter, säg ändarna på en spole, och ett jordplan under spolen?

Om ändarna på spolen ligger mycket nära jordplanet så borde största kapacitiva kopplingen vara till jordplanet modell C1j-0-C2j där C1j och C2j betecknar ändarnas kapacitans till jordplanet.

Om man ser allt som en triangel modell 1, 0, 2 och om det inte fanns nåt jordplan alls så blir den kapacitiva kopplingen C1+C2 i serie, om man säger (finns i alla fall en kapacitiv koppling mellan ändarna)

Men när man har ett jordplan så skärmas kapacitanserna av och man får C1j till backe och C2j "från" backe.

Ligger spoltamparna tillräckligt nära jordplanet tror jag således att kapacitiva kopplingen mellan ändarna är noll, ungefär likt vad som händer i en pentod när screen dynamiskt avkopplas till jord, det är ju väl känt att pentoder är överlägsna trioder vad gäller höga frekvenser och detta kommer av att (Miller-)kapacitansen mellan anod och styrgaller är mycket mindre pga av jordningen av mellanliggande screen.

Vad tycker Ni, verkar jag klokare nu?

MVH/Roger

YES!!!!

Jag är uppe i nästan 20mVpp

Blev att studera lite av YD1150's trevligt bifogade stenciler.

På den senaste stencilen såg man först en Foster-Seeley detektor (med komponentvärden) på samma sida såg man sen ett principschema över en kvotdetektor (saknade mest komponentvärden).

Jag satt då och studerade skillnaden på dessa samt jämförde med vad jag hade sett om KD i nån annan av hans stenciler.

Först stog det tydligt att en liten konding från Up' till en RFC kopplad till sekundärens mittapp används i FS dvs S3 ÄR separat från trafon.

Då gick jag tillbaks till hans gamla stencil och mycket riktigt, C+L3 används där också MEN det framgår inte att L3 är en RFC (utan vad jag trodde en separat lindning på trafon).

I vilket fall provade jag sen med en separat spole med reaktans runt 500 Ohm, det blev något sämre, men det borde bli sämre också ty Zo var ju på 6k, räknade ut att 1mH nånstans vore lagom, gamla lika stora kärnan med fullt lager på 36 varv ger ungefär 36^2*1,17uH~1,5mH vars reaktans vid MF är 100k som är större än Zo*10 dvs mindre än 1dB's dämpning.

Jag kan alltså ändå få nytta av mina FT82-77 ferriter med extrema AL-värden

Men jag kommer skippa det för jag har kommit på den ultimata lösningen:

Dra Up' (dvs drain) DIREKT till mittappen hos sekundären, voila och AF åkte upp från 4mVpp till 20mVpp!

Men det var bara för att YD1150's senaste stencil gav mig tipset (trots att schemat var "Basic").

Egentligen är det rätt självklart för vad är det jag försökt göra, jo injicera en del av Up' in i mittappen på sekundären.

Och hur gör man det bäst?

Inte genom att spänningsdela mha en kondensator och ett motstånd i alla fall, jag tyckte det skulle gå och det gick men ut kom ju bara 4mVpp, en starkare injektion fås ju om man drar Up' direkt till mittappen.

Samtidigt visste jag att mittappen belastar väldigt lite, gissar 50k pga utgångsmotstånden (sen vad dioderna bidrar med ger ju i alla fall ingen större last), dvs Up' belastas nu med >50k vilket faktiskt är optimalt ty Zo~6k och man vill inte ha en belastning som är <60k för att Zo inte skall påverkas.

Tycker jag har träffat bra här, KD fungerar och går att använda MEN ingångssignalen måste vara större än 100mVpp

Problem:
1) Jag kan inte få 100mVpp direkt ur mixern, det är helt enkelt för mycket begärt.
2) Jag har spikat antal noval-rör, chassit, strömförsörjningen och PA(AF), tror 10mVpp från KD räcker för full utstyrning.

1 innebär att jag måste ta till extra gain om jag ska kunna använda nuvarande KD, här har jag en lite rolig ide' som jag länge velat testa, det är inte ovanligt att pentoder har en my på 5000, dessa my går dock i princip aldrig att använda för Ra blir alltid mycket mindre än rp (samtidigt som detta gör att spänningsförstärkningen kan skrivas gmRa) MEN vad jag skulle vilja prova nån gång i mitt liv är att införa bipolär strömgenerator (PNP) i anodkretsen och då i princip få ut dessa 5000 i förstärkning).

Normal pentod-förstärkning är mindre än 200ggr så 5000 skulle ge 25 gånger högre förstärkning.

Men vi stoppar lite här, vad har jag för förstärkning nu?

Jo, jag har gmZo där Zo ungefär är 6k och gm 3mS dvs 18 i förstärkning.

Men om spänninsförstärkningen kan skrivas gmZo och Zo är fixerad till 6k, det enda sättet att få upp förstärkningen är då mer gm och som jag tidigare utrett hittar man knappt rör (oavsett typ) med gm över 10mS, säg 12mS.

Eftersom jag nu har 3mS och max är 12mS så kan jag maximalt få ut 4ggr "mindre" insignal dvs 25mVpp, det är fortfarande alldeles för mycket.

Men observera att jag tittat på JFET/Pentoder, allmänt och mer generellt gäller följande formel för förstärkningen (trioder inkluderat):

\(A_v=\frac{\mu R_a}{r_p+R_a+(\mu +1)R_k}\)

Om Rk är avkopplat (eller inte ens finns) reduceras formeln till

\(A_v=\frac{\mu R_a}{r_p+R_a}\)

och först när rp>>Ra fås

\(A_v=\frac{\mu R_a}{r_p}=gmRa\)

Men vad jag tänkte med det här är att gm kanske inte blir så avgörande när man kanske har Ra>>rp, då borde nämligen förstärkningen bli

\(A_v=\mu\)

Och det går att bygga strömgeneratorer mha BJTs med 10-tals megaohm (tricket är mest ett emittermotstånd) samtidigt som rp hos pentoder stannar vid runt 1M Ohm.

Så det går att få ut my även ur en pentod!

Två problem:
1) Radion skall bli en All Triode Tube Radio
2) Halvledare i radion (likriktaren nyttjar dock två dioder redan pga lämplighet vad beträffar trafoutbud).

Fast kanske det inte kommer att funka med triod-likriktare för detektorn, jag menar varför kör jag ens Germanium just nu?

Om jag nyttjar ett par Germanium-dioder i skarpt läge blir det faktiskt plats för en ett rör till!

Men jag vill inte, jag vill diodkoppla ECC83 (eller kanske ECC82 är lämpligare pga lägre rp?), dioder för att simulera mittappad jord i FW-likriktaren modell ECC88, det kan jag ta för dels är det redan gjort, dels har det mest med tillgänglighet att göra dvs här fuskar man egentligen inte för det går att få fatt i nättrafos där man slipper Si-dioder, strömgenerator skulle dock vara rent fusk.

Stora Ra ger alltså my i förstärkning, detta är svårt hos JFET/Pentoder men enkelt hos trioder, om jag har Zo=6k (jfr Ra) så kan jag styra förstäkningen genom att välja triod, dock måste rp vara i närheten av Ra för att det ska "hända" nåt.

Med min JFET och dess transkonduktans tycks jag har runt 18 i förstäkning.

ECC88 har ett rp om vänta...2k6 typiskt (my=33)

Förstärkningen med ECC88 blir då

\(A_v=\frac{\mu R_a}{r_p+R_a}=\frac{33*6k}{2k6+6k}\)

dvs Av=23

Obetydligt mer, alltså.

MVH/Roger
PS
Bifogar aktuell KD.

Jag har bestämt mig för att överge KD och försöka mig på en annan approach (FD).

Den ena anledningen till att jag gör det är att jag fortfarande inte förstår KD, den andra anledningen är mer praktisk dvs jag kan helt enkelt inte få ut 100mVpp från mixern.

Det finns egentligen en tredje anledning också, nyfikenhet

Så jag har bestämt mig för att nyttja ett helt nytt laminat och bygga mig en flankdiskriminator (FD, som jag även kallat KM som i kristallmottagare).

Jag tänker linda en till av mina fina T80-2 toroider men trifilärt denna gången dvs c.a 36/3=12 varv (för att fylla toroiden som jag gillar).

Sen satsar jag på en 1:1-känslighet dvs att 10mVpp MF in kan ge 10mVpp AF ut för det skulle passa med mitt PA-steg (passar även mixern).

Om man kikar i YD1150's första stencil så visas tydligt hur FD fungerar (men lite otydligt hur man skall koppla).

Två saker är tydliga iom en fin bild där, ena sekundären (S1, säger vi) skall avstämmas något nedanför MF, andra sekundären (S2, säger vi) skall avstämmas något ovanför MF, den andra saken som är tydlig är att den kombinerade flanken hos Gausklockan för S1 respektive den inverterade Gausklockan för S2 har störst lutning när Q-värdena är som störst.

Så det gäller att dels pricka in resonansfrekvenserna så att dom skär MF så brant det bara går (dom måste skära igenom MF, om man säger, för annars antar jag att det blir distorsion/klippning).

Dom får heller inte ligga för långt ifrån MF för då finnas det ingen flank, detta verkar svårt att trimma in men jag börjar med att tänka mig att MF trimmas in genom att inte ansluta nån av sekundärerna.

Hur man sedan ska veta hur pass snett man snedställer, det vet jag inte ty jag har bara min KD-testare att tillgå.

Eventuellt kan man dock kanske göra som så att man trimmar in MF (P) där varvantalen är lika för P+S1+S2 pga trifilärt, när man trimmat in P så har man en kapacitans, denna kapacitans kan i princip avsynas på Gul, så om man har lite kapacitans hos Gul så kan man se till så att kapacitansen rent okulärt kan vara högre hos S1 än hos S2.

Fasen det kan funka!

S1 har jag för övrigt tänkt trimma lägre och S2 högre (då blir S1 "rättvänd").

Vad tror Ni om det?

MVH/Roger

Det här har jag bestämt mig för att bygga för enklare kan det inte bli!

Jag bygger mig alltså en kristallmottagare där jag bara snedställer (neråt känns bäst) S1 något.

Jag kommer då, likt ovanstående figur, få en F/V-omvandling i själva flanken så länge flanken passerar på en nivå skild från noll vad beträffar MF-avstämningen (Up).

Idealt vore att Gaussklockan för S1 har sin halva höjd/impedans mitt i MF.

Har den det så är dess branthet som störst (dock mest beroende på Q).

Eftersom brantheten beror på Q hos S1 så gäller det helt enkelt att S1 har högt Q-värde.

Har S1 högt Q-värde och dess övre flank hamnar mitt i höjden/impedansen hos MF då kan faktisk F/V-faktorn bli ganska stor, det är nästan så att jag skulle vilja jämföra med trioder men där handlar det ju om I/V-faktor.

Wish me luck

MVH/Roger
PS
Jag övervägde seriöst att byta forum idag pga den kassa responsen, jag kommer nog göra det också men inte fullt ut. EF har helt klart sin charm, Electronics Point har en annan typ av charm och bara för att man är missnöjd med det ena behöver man inte bryta fullständigt med det andra. Men om det inte vore för YD1150, varför skriver jag här?

Idag när jag så att säga nyktrat till så vet jag inte riktigt hur jag vill göra.

Nån som tror att V/F-faktorn blir högre med FD än vad den var för KD?

Jag vet inte men konceptet är mycket intressant, jag vet inte om AM finns i etern längre men denna diskriminator skulle alltså kunna tunas om till att ta emot en AM-station också.

AM/FM-feature hos radion, kanske?

AM tas ju emot superheterodynt också väl?

Men MF lär vara lägre, 455kHz?

Nåväl, detta är nog inte aktuellt.

Jag ser nu två alternativ:
1) Kopiera KD in i rörradion, förstärkning räcker dock inte för mixern
2) Satsa på att experimentbygga en flankdiskriminator (FD), där jag i så fall börjar med en asymmetrisk (men lindar trifilärt).

1 låter som om lösningen har ett allvarligt problem, men jag har börjat klura på en fusklösning, dock inget jättefusk för All Triode Tube Radio står mest för att de förstärkande elementen skall vara trioder, så om jag slänger in ett par Germanium-dioder istället för två diodkopplade trioder så räcker antalet noval-socklar hos det färdiga chassit till.

Men andra ord kan jag få plats med en till dubbel-triod men iom att en bara behövs, och eftersom jag har problem med gain, så skulle man kunna parallella trioderna (rp halveras, gm dubblas och my samma) fast det är onödigt, en triod blir således över med denna approach.

Ett magiskt öga har en triod i sig

Jag är nog lite slö för jag vet vad jag vill men orkar inte riktigt genomföra det, detta har mest med allt jobb jag lagt ner för att få KD att fungera, men KD är en mall komponetplaceringsmässigt och hur svårt är det att kopiera en mall där allt redan är genomtänkt på detaljnivå?

Jag vill prova FD för jag älskar enkelheten, skojigt dessutom med universialiteten med FM-och AM-detektor i ett.

Testade nu förresten begränsarspänningen över 1u, 3,33V (utan insignal, skumt nog)

Med insignal: 4,0V!

Det kan man ju nästan driva en blå lysdiod med

MVH/Roger
PS
Jag ser i schemat problemet med den den höga begränsarspänningen (utan signal) att mittappen hos sekundären ju nu matas DC-mässigt från drain på trissan, funderar på att slänga in 1nF där det råkar stå 10pF som relik från förra försöket, 10pF visade ju sig inte fungera så bra (4mVpp AF ut), direktkoppling var melodin och eftersom Xc(10pF)=1k samtidigt som direktkoppling var melodin så kommer jag eventuellt testa 1nF (10 Ohm's reaktans).

Testade nu att införa 1nF istället för DC-kopplingen från Up till sekundärens mittapp och nåt mycket intressant hände:

När jag slår på KD-testaren (har en enkel återfjädrande tryckknapp med lås) kommer lite AF modell 1/4 men den tynar bort och blir till ett streck efter nån sekund, så den kommer en liten stund men sen dör den.

Bytte då 1nF mot DC-koppling igen, voila där sitter dom snygga 20mVpp!

Nu till det mest sanslösa, jag tror tom jag förstår det här

Vad som händer i DC-kopplingen är ju att JAG ger konstant begränsarspänning till 1u, dvs den modulerande signalen (U1 & U2 på sekundärsidan) har stort område att variera sig inom och detta område styrs normalt av MF via vanlig trafoverkan (tror jag) men denna delen kan man inte nyttja om det sitter 1nF (utan motstånd till backe) där och detta för att begränsarspänningen helt enkelt blir för liten, kan vara anledningen till att en RFC rekommenderas.

Nej, helt klok på KD kommer jag aldrig bli

MVH/Roger
PS
Läs JAG som att bias från drain leds DC-mässigt via DC-kopplingen, genom mittappen, genom övre dioden, genom övre 100k och slutligen genom belastningens 100k till backe, grov kalkylering av begränsarspänningen över 1u blir då 100k/(100k+100k)*7,8=3,9V som är nära nog.

Idag tror jag mig kommit på hur jag kan öka förstärkningen med närmare 6dB.

Det är mitt desperata DC-biaserande av mittappen som gett mig ide'n.

DC går alltså från drain (utan insignal) via övre dioden (bara ty endast den leder) sen via övre 100k där spänningsfallet över 100k biaserar begränsarkondingen och ner genom lasten på 100k.

Jag har då en spänningsdelning av utsignalen med 6dB.

Jag behöver minska de båda 100k över 1uF då har jag tänkt 10k istället för jag tror inte det är så kritiskt med hur lågt motstånd jag sätter ty så länge lastresistansen är hög så är det den som lastar Up samtidigt som begränsarkondingen mer är som ett batteri (som det faktiskt egentligen ska vara).

100mVpp idag alltså för 20mVpp ut.

Tyvärr har jag inte järnkoll på känsligheten hos PA men vi kan skatta den (för jag orkar inte omarrangera labbänken för mätning på chassit, jag måste få ordning på typ KD först):

Ingångsröret: Ra=1M5 (rp=70k, my=100)=>Av~100
Splittern: Av~2
Trafon: n~10/230=1/23
PP-steget: ZLaa=23^2*50=26kaa (6,6ka)
rp(ECC82)~7k=>Uo_max=B+/2~80V
Klass B=>Uo_a=+/-80Vp [120mW ut i 50 Ohm]
Känsligheten blir då 80/2/100=0,4Vp

Men hörbarheten är en helt annan femma, jag vet att jag testat den men kommer inte riktigt ihåg värdet, tror 10mVpp.

Alltså: 100mVpp in för 20mVpp ut NU.

6dB's förbättring skulle innebära 100mVpp in för 40mVpp ut, vi kan skala om detta så att det passar "hörbarheten":

Alltså: 25mVpp in för 10mVpp ut.

25mVpp från mixern är dock fortfarande way too much, jag behöver komma ner i max 10mVpp och är alltså c,a 10dB ifrån.

OMM min boost-tetod fungerar

MVH/Roger

När man tror sig fatta nåt så visar experiment att man i själva verket inte fattat ett smack.

Jag tycker sånt är så tråkigt så jag kommer förmodligen överge KD bara pga det.

2X10k över 1u gav nämligen halva utsignalen, den borde gett nästan dubbla men gav alltså bara halva, och jag fattar absolut ingenting.

Jag kan inte hålla på med sånt här som jag inte förstår.

FD, here I come

Det käcka med FD i det här läget är att jag slipper bygga ny detektor och kan börja med att jorda mittappen hos sekundären, sen kan jag lossa S2 och bara nyttja övre diod, sen kan jag parallella övre 100k med 10k så jag slipper spänningsdelning när jag jordar den nedre 100k, då har jag i praktiken en asymmetrisk FM-detektor modell flankdiskriminator (FD).

Det enda jag sen behöver göra är att snedställa sekundären neråt så att jag får en flank mitt i MF.

MF (dvs primären) är ju redan intrimmad (med förbehåll för hur sekundären nu påverkar) och med halva antalet varv på sekundären vet jag ungefär vilken kapacitans som krävs.

Ett ganska enkelt test som inte skadar att det utförs, sen för symmetrisk FD måste jag dock vända nedre dioden fast när det är gjort kan man ju leka lite med Foster-Seeley också

Fast jag tror inte det för det är tydligt att jag inte förstår mig på fas-detektorer.

MVH/Roger
PS
Begränsarkondensatorn (1u) måste naturligtvis avlägsnas också.

Idag tror jag att jag kommit på varför AF gick ner med mindre 1u-motstånd.

När jag fick upp AF så gav jag 1u en rejäl skjuts uppåt i begränsarspänning (DC), detta förstärkte på nåt sätt AF.

Spänningsdelningen från drain var alltså Ud/2 (100k/(100k+100k)*Ud) över 1u.

Nu däremot är spänningen bara 10k/(10k+100k)*Ud~Ud/10 så jag har alltså fem gånger lägre begränsarspänning, vilket har med förstärkningen att göra på nåt sätt.

Dvs ju högre begränsarspänning desto högre AF, en tanke nu är att bara kräma på med supply-spänning helt enkelt för Idss är konstant så jag tappar bara typ 2,2V hela tiden och det enda som händer är att supply-2,2V blir lika med Vds (Ud i detta fallet, väljer att benämna Up med Ud i DC-fallet) samtidigt som begränsarspänningen ökar.

En annan sak som slår mig är att detta kanske inte är så bra i skarpt läge där Ua kanske blir att ligga runt 100V, måste tänka det när det gäller 1u's spänningstålighet iaf.

MVH/Roger
PS
BF245A tål 30Vds, läget att kräma på till 25V?

1u Tantal tål förresten 35V.

AF SJUNKER med högre Vds

Än en gång fattar jag ingenting!

Med B+ under 6V (3,8Vds) så sjunker AF igen.

Inte bra det här att hög begränsarspänning gör så att AF sjunker för då funkar det kanske inte med trioder.

Om jag inte nyttjar mitt ursprungliga trick med 10pF+10k till backe och mittappen över 10k.

Funderar på 1nF istället för 10pF ty min höga signal fås ju av en DC-koppling, kanske 10 Ohm's reaktans är bättre än 1k?

Jag börjar lessna på det här.

MVH/Roger

Du måste testa KD med två spolar = två toroider.
Borde gå och ha en kopplingsslinga mellan de två kärnorna.
Jag vet inte faktiskt vad resultatet blir om du har två avstämda
kretsar på en gemensam toroidkärna, en KD kommer inte att fungera
som det är tänkt.

Bra tips, tack!

Men nu ska du få höra på nåt roligt:

Jag har lyckats få ut mer (om än bara lite mer) med hjälp av en asymmetrisk flankdiskriminator (FD)

Vad jag gjorde var att jag flyttade mittappen hos sekundären till jord, lossade på S2, lyte bort de båda 100k (som sitter i serie över 1u) samt la in ett litet LP-filter på 10k+1nF.

Ut kom alltså en mycket fin signal (inte minst sinusialt) som dels var typ 2dB högre än med KD dels mindre brum (syns stadig på skåpet) och iom det rätt tuffa LP-filtret så finns ingen MF alls på utgången.

Äntligen nånting jag förstår!!!

Det är intressant att utnivån KD/FD är i princip samma.

Det enda som är gemensamt och kvar är egentligen Germanium-dioden och dess konding till backe (100pF).

Jag har sett KD med 330pF till backe men högre kapacitans känns inte ge högre AF, snarare tvärtom.

Men det är intressant att fråga sig vilken diod/konding som är bäst OCH om det kanske borde vara ett motstånd där emellan.

Alltså, sekundären (och därmed primären) belastas ju av hur diod/konding/LP-filter ser ut.

Lite sugen på att lägga in ett litet motstånd mellan diod och konding [Xc(100pF@10MHz)=100 Ohm] samtidigt som det är ovisst vad som händer belastningsmässigt hos sekundären efter en diod.

Lite borde man kunna betrakta en pulserande DC efter dioden som en strängt DC-mässig AC-signal med MF som frekvens.

Här kommer några roliga foton

MVH/Roger
PS
Jag orkar inte med KD längre, den är för komplicerad, nu ska jag satsa på min "Kristallmottagare"

En sak slår mig nu, om jag bara behöver nyttja en diod (läs diodkopplad triod) så får jag faktiskt en triod över!

Och varför är det bra, jo inkommande MF behöver ju förstärkas har vi ju redan konstaterat (och ingen skillnad KD/FD) och iom denna enkla variant av FM-detektor så räcker mina rör-platser!

Dvs "Triod MF-steg" plus "Triod KD" surplade i sig i antalet trioder som 1+2 dvs 3 där den fjärde är dedikerad för LO.

Nu fås 2+1 dvs samma antal trioder men med andra uppgifter, de första två i MF kaskad-koppling, den sista som FD-diod.

Nu jävlar börjar det hända nåt med mitt radioprojekt.

Precis när man var på väg att ge upp, lustigt nog

MVH/Roger
PS
Nytt total-schema över radion kommer senare ikväll.

Följer denna tråd med intresse. Jag skulle så gärna se att du lyckas med en KD.
Att det går åt 3st rör i MFen är inte otroligt. Se denna Heathkit-design, med 3st Pentoder i MFen.