Svenska ElektronikForumet

Det du beskriver är ett klass C steg som endast används i sändare och är helt ointressant inom ljud. På detta forum antages per automatik att förstärkare är till för ljud om inte annat angetts i första posten.

Med lite delar från Ebay, Sodjan, electrokit, Swedol och Swech, så fick jag ihop detta: Ska bygga 3 Stycken till, men med lite förbättringar från denna versionen.
Kan någon gissa vad detta är?

Den fick sitt elddop på modellhelgen i Gävle där den användes i skarpt läge och fungerade perfekt hela tiden den var i bruk.

Jag tittade på Youtube-klippet om hur en transistor "fungerar".
Förklaringen var ungefär i nivå med: "Hur en bilmotor fungerar. Jo, bensinen brinner i motorn och driver bilen framåt".
Skall man se det som utbildning i el-lära så är det helt uppåt väggarna.
Inte ens förklaringen av hur en diod fungerar var tillräcklig för att man verkligen skall kunna använda den på rätt sätt.
Dioden har INTE en låg resistans i framriktningen. Den har ett spänningsfall, och det är en väldigt stor skillnad.

När det gäller effekten som en förstärkare kan leverera så handlar det och spänning och ström igen. Förstärkaren matar inte ut någon effekt. Effekten uppstår i lasten. Även det är en väldig skillnad. Har du ingen last (högtalare) ansluten så blir det heller ingen effekt, hur många volt du än kan mäta på utgången.

Jag tvivlar starkt på att skolan lär ut onödigt djupa grundkunskaper eller använder något fikonspråk i undervisningen. Det krävs faktiskt en del kunskaper för att förstå "hur det funkar". Först när man verkligen förstår Ohms, Joules och Kirchhoffs lagar (inte bara lärt sig formlerna) kan man förstå hur de olika komponenterna fungerar och används i kretsar.
Sorry, "There's no such thing as a free lunch" i det här fallet.

1802 skrev: Mitt "slutsteg" funkar, prova om ni tvivlar. De ger bara halva vågen, så det är inte hifi.

Det är Rock'n'roll...

Dioden har INTE en låg resistans i framriktningen.

Jo det har den, i alla fall om man jämför med backriktningen.

Den har ett spänningsfall,

Ja naturligtvis, eftersom den har resistans. Hade den inte det skulle det inte bli något spänningsfall över den.

och det är en väldigt stor skillnad.

Nej det är det inte. Skillnaden mot en vanlig (ideal) resistans är att den i dioden beror på strömmen som går genom den.

Transistor = transfer resistor. Så den borde också (liksom allt annat) ha resistans .

Dock är en transistor inte linjär, och är polaritetsberoende.. Så det är ju lite fel att kalla den för elektriskt styrd resistor.

Dock är en transistor inte linjär

Nej det är den inte, liksom en diod. Men det finns väl ingen som påstått något annat. Bara för att en grunka har egenskapen resistans (eller konduktans) så måste den väl inte vara linjär. Linjäritet har väl inget med ledningsförmåga (eller oviljan till det) att göra.

snigelen skrev:

Dioden har INTE en låg resistans i framriktningen.

Jo det har den, i alla fall om man jämför med backriktningen.

Den har ett spänningsfall,

Ja naturligtvis, eftersom den har resistans. Hade den inte det skulle det inte bli något spänningsfall över den.

Så enkelt är det inte.
Om spänningen i framriktingen är lägre än fallspänningen så har den förbaskat hög "resistans". Detta är väldigt viktigt, speciellt när man utsätter den för växelspänning.
När dioden leder så kommer en spänningshöjning att, i princip, gå odämpad genom dioden. Då uppvisar den ingen resistans alls.
Därför blir det helt fel om förenklar det till att dioden är en resistor i framriktningen.

Ja, säger man att spänningsfallet i en diod är på grund av resistans så har man förenklat lite väl mycket. Förenklar man lite mindre kan man säga att spänningsfallet beror på att det i PN-övergången är ett skikt med "hål" (depletion layer/depletion region) där det kunde ha funnits elektroner men inte gör det. Avsaknaden av dessa elektroner i det skiktet gör att det krävs en viss spänning för att elektronerna ska kunna "hoppa" över detta område.

Visst har dock dioder också en resistiv komponent (som varierar med strömmen), men det är inte den som orsakar själva diod-funktionen.

Därför blir det helt fel om förenklar det till att dioden är en resistor i framriktningen.

Vem har påstått det? En diod är väl inte en resistor. Men den har resistans.

Om spänningen i framriktingen är lägre än fallspänningen så har den förbaskat hög "resistans".

Det var ju ungefär vad jag sade också. Men jag drog till med backriktningen, då är resistansen ännu högre.

Då uppvisar den ingen resistans alls.

Mycket liten resistans är inte det samma som ingen resistans.

Därför blir det helt fel om förenklar det till att dioden är en resistor i framriktningen.

Vem har sagt det? Inte jag i alla fall. Men den har resistans, dock väldigt olinjär.

Vem har påstått det? En diod är väl inte en resistor. Men den har resistans.

Om man förenklar modellen till en ideal diod så har den ingen resistans alls, bara ett framspänningsfall och en blockering i backriktningen. Den modellen räcker om man ska förstå grunderna. Visst har den resistans om man använder en lite mer verklig modell, men det är inte den primära egenskapen.

Snigelen, men spänningsfallet som bildas över PN-övergången har inte med resistans att göra.

snigelen skrev:

Den har ett spänningsfall,

Ja naturligtvis, eftersom den har resistans. Hade den inte det skulle det inte bli något spänningsfall över den.

Om man förenklar modellen till en ideal diod så har den ingen resistans alls, bara ett framspänningsfall och en blockering i backriktningen.

Det är ju detsamma som att den har två olika resistanser. Den ena är noll och den andra är oändlig.

Visst har den resistans om man använder en lite mer verklig modell, men det är inte den primära egenskapen.

Jo det är den primära egenskapen, att den har två väldigt olika resistanser som i ideala fallet, eller att den ändrar sin resistans beroende på stömmen genom den som i det verkliga fallet.

Alla komponenter har naturligtvis resistans i någon form, såvida de inte är supraledare.
Det jag ville komma fram till är att funktionen hos en diod inte har någonting med resistans att göra.
Den har ett spänningsfall i framriktningen, that's it. Det finns helt enkelt ingen resistans med i diodfunktionen.

Att kalla en transistor för en "styrd potentiometer" eller liknande gör bara att det blir omöjligt att förstå hur den verkligen fungerar. En potentiometer har en fast resistans med ett flyttbart uttag. Alltså inget som kommer i närheten av en transistor. När transistorerna kom så fick de smeknamnet "strömventil" här i Sverige. Det säger 100 gånger mer om funktionen.
Ingen räknar väl hur stor resistans en transistor har i en viss situation?

Det är alla sådana här hemmagjorda försök till förenklade förklaringsmodeller som gör att det verkar så svårt att lära sig elektronik. Om man lär sig korrekt från början så blir det mycket enklare.

Snigelen, men spänningsfallet som bildas över PN-övergången har inte med resistans att göra.

Jag tycker inte att de inre detaljerna har med detta att göra. Är det 1 volt DC över en komponent som det går 1 ampere genom så har den resistansen 1 ohm.

Men men, det blir väl inte roligare än så här en fredagkväll God natt på er!
(Borde inte detta och förstärkares eventuella förstärkning eller ej pågå i en annan tråd?).