Elektricitet går bra att vänja sej vid.
Det säjs att de flesta som dör av lågspänning gör det av chocken, inte av strömmen i sej.
Får man lite stötar regelbundet när man är medveten om att risken finns så reagerar man inte lika mycket som när man blir överraskad över en oväntad stöt.
Arbetade i några år som driftelektriker på en större process-industri.
Det var mycket automatiserat men det var innan det fanns datorer så allt styrdes med olika givare och kontaktorer på olika sinnrika sätt.
Man kan säja att kontaktorerna var som digtala portar i en dator där alla var mer eller mindre sammankopplade i en lång sekvens. Varje kontaktor hade i snitt 10 kablar anslutna för olika styrändamål. Allt styrdes mha 220VAC . Kontaktorerna var alla av äldre model, dvs inget DIN-skena montage.
Totalt fanns ca 20000 kontaktorer som styrde 2000 elmotorer i produktions-kedjan.
Kontaktorerna var samlade i ett antal olika ställverk.
I genomsnitt fick man byta ett par kontaktorer varje skift. Att bryta spänning till ställverket var otänkbart då det stoppade hela produktinslinan så därför byttes kontaktorerna under full spänning.
Det gick inte undvika utan att man fick några stötar då det var trångt att lossa och återmontera kablarna.
Dessutom så var kontakterna fastskruvade med skruvar i botten, och skruvarna ville man inte tappa. Fick man lite stötar så fick man besinna sej och fortsätta skruva, hellre än att rycka till med skruvmejseln och tappa skruvarna.
Hade man tidigare t.ex. varit ute i vinterblötan så overallen var blöt och man sedan låg på knär i ställverket och skruvade kunde det kännas rätt rejält.
Ett viktigt knep var att stoppa ena handen i fickan när man skruvade. Det var annars lätt att ta stöd mot något jordat. Gummiskor och torr overall var också bra för att slippa värsta killet.
Sen var man alltid extra uppmärksam när man skruvade trefas med andra fasen. första och tredje fase är inga problem, det är alltid när man pillade med andra fasen man kunde få sej en extra kraftig stöt.
Det var precis det min farfar lärde sej, andra fasen kan vara obehaglig att koppla in medan första aoch tredje går bra.
Under de åren jag jobbade som industri-elektriker så fick jag elstötar av varierande grad ett par gånger om dagen.
Det var ibland rätt jobbigt men man rykte inte till eller tappade skruvmejseln för att kablarna man kopplade gav lite stötar.
Oftast skruvade man med testmejsel och skruvade man upp en kontaktor mot väggplåten så var spetsen jordad. Rörde samtidigt strömförande kablar så indikerades det på mejseln då glimlampan i den tändes.
Om jag med ena handen eller annan kroppdel direkt vidrör jord och samtidigt tagit i spänningförande ledare med andra handen så blir den fort brännskador. Det är ingen som man kan bli immun mot. Torra kläder gummiskor och ena handen i fickan så är det knappast troligt att man ens känner att man tar i en fasledare. Ett extra knep om man hade blöta skor elle blöt overall var att ställa sej på gummi-matta av den typ man brukar ha som fotskrapa utanför ytterdörren, innan man började skruva. Sådana mattor fanns i alla ställverk men de var väldigt svåra att komma ihåg att ställa sej på. Det var bara när man märkte att det var väl jobbigt att pilla in ledare i en trång kontaktor med ström genom fingrana som man tog sej tiden att leta upp gummimattan.
>en dag städade kvinnan och vände 3-polspluggen ett tredjedels varv..
Det är en välbekant historia som finns med som illustrerande exempel från en verklig dödsolycka i många sammanhang.
Det går inte vända kontakten till en tvättmaskin ett tredjedels varv om inte maskinen var kopplad via den typen av kontakter som man hade till taklampor.
Olyckan skedde med vanlig jordad stickpropp, där nollan och jord förväxlats när kablarna ursprungligen kopplats. Med stickkontakten vänd på ena hållet så fungerade maskinen normalt fast med nollan kopplad till chassit. När kvinnan efter avslutad städning bakom tvättmaskinen åter kopplade hon in stickkontaken till tvättmaskinen vände hon den ett halvt varv fel. Då hon något fuktig av städandet samtidgt var i kontakt med tvättmaskinen och en väljordada diskbänk så blev strömmen genom kroppen allt för kraftig.
Det är i synnerhet när man är våt och är i kontakt med jordade delar som strömen i sej är akut allvarligt livshotande.
Risken i hemmet är därför störst i våtutrymmen där det finns gott om jordpunkter.
Två dödsolyckor har hänt på nästan samma sätt, skravsladd fram till badkaret, nätadapter till mobiltelefonen. När sedan skarvsladden trillat i badkaret, är det inte så allvarligt för den badande.
Faran uppstår när de reflexmässigt sittandes i badkaret lyfter upp stickkontakten.
Elektriska vattenvärmare iav enklare konstruktion direkt anslutning till kran eller dush kan också bli dödfällor.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/6n ... e-forgaves
>ingen som testat om det kan vara nyttigt med en stöt.
Det var i början på 1900-talet accepterat som nyttig behandling för lite alla möjliga sjukdommar.
Det är en omdiskuterad metod att skaka om hjärnan mot psykoser som används även i nutid.
Sedan använder vi elektricitet i många former mot kroppliga åkommor såsom pacemaker och hjärtstartare, smärtlindring och grilla blodkärl så man slutar blöda mm.
Man får kanske inte "en släng av cancer". De flesta koncentrerade cancerformaer saknar annan bot än operation, där man skär bort oönkade delar. De flesta cancer-former är celler som inte skiljer sej nämnvärt från normala celler.
Vissa cancerformer bearbetas med elektricitet genom att de grillas så att de dör. Likt andra celler så leder uppvärmning till över 68 grader till direkt celldöd men för att inte döda hela kroppen måste man begränsa sej, vilket kan göras delvis genom riktad radio-strålning, vilket är en form av elektricitet. Det är en vanlig kompletterande behandlingsform för många cancer-former.
>råkat peta på ett elstängsel vilket resulterat i att jag fått muskelvärk flera timmar efter
Elstängsel finns i lite olika styrkor men strömmen är begränsad så att den är ganska ofarlig om än obehaglig.
Ett svagt hjärta kan kanske bli överansträngt av chocken. Normalt frisk och du kan utsättas för stötarna hela dagen utan brännskador eller inre nervskador.
Långvarig muskelvärk för sådana strömmar kan bero på att man på något sätt rykte till eller krampat så kraftigt att ett antal muskeltrådar brast, på samma sätt som vid fysisk träning som efteråt kan ge träningsvärk i musklerna.
Det krävs betydligt högre strömmar för att skapa nervdöd eller ansamling av celldöd (yttre eller inre brännskador).
Kom ihåg farfars praktiska råd: Det är den andra fasen man kan få en stöt av. Första och tredje fasen känns inte.
Rådet gäller med vissa förbehåll såsom att du bör stå på en trästege med en högaffel i handen, men det ligger en del i det även när man kopplar trefas kontaktorer.
) tog sig via kondingen till chassit till jord via kroppen.