Svenska ElektronikForumet

Det där kanske jag förstod ändå, men ville bara dubbelkolla. Det gamla hederliga HiFi-begreppet, baserat på en tysk industrinorm (DIN) handlar ju om, som uttrycket utläses - High Fidelity - återgivning så nära originalet som möjligt, alltså så lite förvrängning som möjligt.
Många tror tex att de digitala medierna är mer naturtrogna än analoga för att "de inte skrapar och knastrar", men frihet från skivknaster har inget med det att göra.

Sedan har vi detta med att "låta bättre", en term som dyker upp i HiFi-forum och som, gud ske lov, inte nämns här. Det handlar om kablar, motstånd, nätkontakter och annat som bara ytterst marginellt (ppt - parts per trillioner) orsakar icke hörbara "skakningar" på musiksignalen.
Mer rimligt vore det att istället för "bättre" säga "annorlunda karaktär". "Jag gillar tredjetonsdistortion, och därför väljer jag löslindade papperskondingar från Teheran ...". Jag finner det märkligt att man kämpar så med komponenter i elektroniken där påverkan är så liten. Det mesta som har med ljudkaraktär kommer ju från högtalarna givetvis.
Du, SM6XUN, vill ha karaktären från 2-atonsdistortion och det är väl något som rörfanatiker strävar efter, om man nu inte kämpar med alldeles operkad signal - Hög Fortrolighet".

jag undviker så långt möjligt komponenter som man vet ger färgning men ibland får man krypa till äpplet och bita i det sura korset.

Nu har jag inte riktigt koll på vad som menas med klirr, men det som låter sämst i mina öron är intermodulation som verkligen skapar toner som är disharmoniska med den inmatade programmaterialet, medans örat har lättare att svälja harmonisk kopplade övertoner till grundtonen.

Dessutom behövs det löjligt lite intermodulation för att det skall vara hörbart - ofta en bit innan det syns något på tex. en FFT-analys av signalen.

Att köra en tvåtonsmätning in på tex. en ljudkort för inspelning kan vara lärorikt, ofta upptäcker man att de sista 10 dB i dynamiken mot full utstyrning är inte så användbara för att det IM i något steg i ljuddelarna i ljudkortets ingångar och man kanske måste labba med dämpare och inställningar på ljudkortet eller yttre dämpning kontra bruset innan man hitta sweet spot (över hela frekvensområdet) med maximal dynamik utan dist. och intermodulation.

observera att det är väldigt viktigt att tonkällorna för tvåtonsmätningen är väldigt rena och IM-fria vilket gör att de flesta funktionsgeneratorer går bort vid sådana övningar om man kör med analog extern signalkälla.

Klirr = tredjetons (uddatons) distortion.

Klirr är Kling och Klangs kusin från landet, Klirr är gift med Pling och deras barn heter Plong

Skämt åsido, ordet klirr kommer från tyskan klirr eller klirrfaktor i sammanhanget övertonsinnehåll.

Jag lärde mig något nytt om elektrolyter idag. Jag hade vänt en polariserad 10uF/35V fel, som jag naturligtvis vet att man inte ska göra. Likspänningen över den var ca 3,5V och spänningsfallet över 100k som matade kondingen ungefär lika mycket.
Det blev alltså 35uA och dödade förstärkarkopplingen totalt. Lite förvånad blev jag men det var ju bättre så än att det hade påverkat så lite att det inte var helt uppenbart att något var fel.