Svenska ElektronikForumet

Det är väl bara att göra om beräkningarna för b) och c) men med andra värden?

Jag trodde Uao var samma fortfarande. Men då ska jag alltså räkna om den? Hur funkar det med r. Är den fortfarande samma som jag fick i a? Förstår inte detta riktigt...

Två av motstånden är ju fasta, deras resistans kommer inte att påverkas av nerböjningen. Så det är klart att Ua0 kommer att bli annan.


Jag gissar att en tanke med övningen är att visa att man genom att välja stora motstånd kan göra så att man bara behöver använda två töjningsgivare.

Tack igen för en jätte bra förklaring! Lyckades nu lösa uppgiften. Återkommer snart igen med en ny uppgift.

Nu har jag fastnat på en ny uppgit som jag hoppas ni har lust att hjälpa mig med! Jag förstår inte riktigt hur kopplingen fungerar. Jag började med att använda KVL. Kom då fram till E1+E1-R1I-R2I-R3I=0
Där jag fick I=0.61 A. Är det rätt så långt? Hur ska jag gå vidare?



Mvh

Ja så långt rätt, men det är inte så långt.

Vet inte vart du har problem, men fundera på vad det innebär för kretsen med strömbrytaren öppen respektive sluten.

Rita om kretsen utan strömbrytare för fallen öppen respektive sluten. Jag skulle dessutom skriva in allt direkt i schemat för att vara säker på åt vilket håll strömmar flyter och spänningen här och där.

När du vet strömmarna här och var är det ju ganska lätt att räkna ut U. Eller hur?

Integralerna är nog fina, men du måste bryta isär dom till något annat för tiden när S är öppen respektive sluten.

Redovisa dina framsteg här!


P.S.
Räkna INTE vidare med 0.61, utan använd allmänt bråk istället.
D.S.

Jag tänkte bara heja på, bra att du plöjer igenom sånthär!

Idag går det att göra riktigt mycket utan att ha de här kunskaperna, men det "läcker igenom" i en del konstruktioner att konstruktören saknas en del kunskaper.

Halvnyss kollade jag igenom nån slags nätagg-bygge som kördes av EEVBLOG. Det hade alla sorters bjällror och visslor med mikrokontroller, alla möjliga och omöjliga inställningsmöjligheter, batteridrift (!) o.s.v. men det använde en färdig regulatorkrets för spänningsregleringen och någon extern separat krets för strömbegränsningen. Det kan väl teoretiskt sett varit bästa sättet att lösa problemet men det känns som att det var ett resultat av nån som inte kan den mer avancerade analogtekniken tillräckligt bra.

Tack för bra tips kodar-holger. Mitt problem är att jag inte har koll på allt grundläggande så har svårt att se hur kretsen fungerar. Jag försökte i alla fall följa ditt förslag.

Kom fram till att när strömbrytaren är öppen, går strömmen genom alla tre motstånd. Detta leder till att U=E1-R1*((E1+E2)/(R1+R2+R3))=12.8 V (Svaret på uppgift b)

När strömbrytaren är sluten, kom jag fram till att all ström går igenom den grenen och inget genom R2 grenen. Använde då KVL: E1-R1I-R3I+E2=0 => I=E1+E2/(R1+R3)=1.42 A. För att få fram U använde jag samma princip som innan. U= E1-R1*I= -3.42 V (svar på uppgift a).

På uppgift c har jag ingen aning om hur jag ska börja. Kom gärna med lite förslag om ni har lust!

Ledtråd: Vad är skillnaden mellan medelvärde och effektivvärde?

Lyckades lösa c mha att studera arean under kurvorna samt att jag visste att Umed=3.0 V. Men har inte förstått skillnaden mellan medel och effektivvärde riktigt. Du får jätte gärna förklara om du vill.
Har inte lyckats lösa d än. Jag skulle vilja ha den till 3.33. Men är säkert något jag inte har fattat.

Det enkla svaret är att effektivvärdet struntar i om det är plus eller minus.

En vanlig sinus har t.ex. medelvärdet noll (eftersom den är lika mycket positiv som negativ), men effektivvärdet är toppvärdet gånger roten ur två.

Effektivvärdet kallas RMS, Root Mean Square. Eller roten ur medelvärdet av kvadraten.

I princip kan man säga att du "viker upp" den negativa delen av kurvan till positivt värde.

Tack så mycket för förklaringen. Blev lite klokare. Lyckades lösa uppgift d. Slänger upp en ny uppgift i morgon.

Min förklaring till effektivvärde är väl ungefär så här:

En växelspännings effektvvärde är den spänning som om det vore likspänning skulle ge samma effektutveckling i en resistiv last.

D.v.s.
Matar du ett motstånd med 1V likspänning eller Växelspänning med 1V effektivvärde så blir det samma effektutveckling.

För en symmetrisk fyrkantvåg är spänningens effektivvärde och toppspänningen samma sak. Negativ spänning ger ju lika mycket effekt som positiv. P=U*I och om U är positiv kommer I att vara det och tvärt om. Två negativa tal multiplicerade med varandra blir ett positivt.

För alla andra former av växelspänningar kommer toppspänningen och effektivvärdet att skilja sig åt. I ditt fall växlar ju spänningen över lasten mellan 12.8 och -3.42V. Effektivvärdet kommer alltså att vara någonstans däremellan. (Jag har inte räknat ut svaret). En likspänning på samma spänning som växelspänningens effektivvärde skulle ge samma effektuveckling i en resistiv last.

Uträkningen gör man med integralen som fanns i uppgiften. Men diskontinuerliga signaler kan man inte få fram nån primitiv funktion till så man får göra som du säkert gjorde och dela upp den i två bitar som man adderar.

Medelspänning tar inte hänsyn till eventuell effektutveckling i lasten utan väger bara in spänningsvariationen. Då är ju negativ spänning att betrakta som just det och man får i det här fallet ett lägre medelvärde än effektivvärde.

Nu har jag saga samma sak som tidigare trådsvarare men med fler ord. Hoppas du inte blev förvirrad.

Nja, om spänningen växlar mellan 12.8 och -3.42V så kommer effektivvärdet att ligga nånstans mellan 12.8 och 3.42V (observera det försvunna tecknet).

Medelvärdet däremot kommer ligga nånstans mellan 12.8 och -3.42V.

Det där med att det är den spänning/ström som ger samma effekt stämmer också, jag försökte ge en mer matematisk förklaring.

Naturligtvis. Jag skrev fel. Matematiska förklaringen är helt korrekt, men själv behöver jag ofta en förankring i verkligheten för att förstå, så inget illa ment från min sida.